Carina Sjöholm

Universitetslektor, Docent

Forskning

Sedan 2004 är jag verksam vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap som lektor, det vill säga lärare och forskare, och som docent i etnologi. Min grund- och forskarutbildning fick jag vid Etnologiska institutionen, numera institutionen för kulturvetenskaper, där jag disputerade år 2003. Under årens lopp har jag varit engagerad i olika forskningsprojekt och nedan presenteras några av dem kort.

Pågående forskningsprojekt

Rötter i rörelse: kulturarv på trädgårdens marknader

Tillsammans med Katarina Saltzman, Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, driver jag forskningsprojektet Rötter i rörelse: kulturarv på trädgårdens marknader, finansierat av Vetenskapsråd. I projektet undersöker vi kulturarvets roll på marknaden för trädgårdsrelaterade varor och tjänster. På trädgårdsmarknaden liksom i många andra sammanhang har äkthet, ursprung och arv blivit viktiga värden på nya typer av marknader, formella såväl som informella. Vi betraktar kulturarv som något dynamiskt och socialt förhandlat, vilket bland annat innebär att det kan vara både materiellt och immateriellt, gammalt och relativt nytt, och vill undersöka hur kulturarv idag skapas, artikuleras, tolkas och förmedlas i trädgårdssammanhang.

Trädgårdsanknutna föremål, redskap och inte minst växter cirkuleras idag i stor utsträckning på en kommersiell marknad. De växter man köper på sitt närmaste garden center är sällan odlade i närområdet, trots att ”närodlat” och ”ekologiskt” liksom ”kulturarv” är viktiga ledord inom dagens trädgårdstrender. Men ting, trender och växter sprids även på andra sätt än genom köp i trädgårdshandeln; många trädgårdsägare delar med sig genom att skänka bort frön eller plantor, andra säljer på växtloppis eller via internet. I detta projekt riktas fokus mot hur kulturarv produceras och hanteras på dagens olika marknader för varor och tjänster med anknytning till trädgård, från storskaliga garden centers, mässor och visningsträdgårdar till småskaliga ”växtbytarforum”, trädgårdsloppisar, lokala stadsodlingsprojekt och ”öppna trädgårdar”.

I skärningspunkten mellan trädgård, kulturarv och olika slags marknader har funnit vi ett outforskat empiriskt fält, men också en teoretiskt intressant nod, där nya perspektiv på natur och kultur liksom på dåtid, nutid och framtid kan genereras. Inom detta fält möts aktuella teoretiska perspektiv rörande det förflutnas roll i samtiden, hur värde skapas, och hur människor och ickemänskliga aktörer samexisterar och interagerar. Ett mål är att projektet ska bidra med kunskap och nya perspektiv sprungna ur mötet mellan dessa perspektiv.

Några av de frågeställningar som projektet avser att besvara är: I vilka sammanhang, av vem och hur artikuleras kulturarv som ett värde på trädgårdsmarknaden? Hur används och förvaltas idéer och föreställningar om ursprung och kulturarv av olika aktörer? Vilka effekter får kulturarvsidén i hanteringen av trädgårdsväxter? När tillskrivs trädgårdsrelaterat kulturarv ett kommersiellt värde? Hur förhåller sig dessa processer till samtida officiella kulturarvsdiskurser?

Vi ifrågasätts förståelser av kulturarv som någonting som ”finns” och är tydligt avgränsat, och riktar istället fokus mot de olika processer genom vilka det förflutna hålls levande med ambitionen att förvaltas och förmedlas till framtiden. Projektet innefattar studier av vad som kategoriseras som kulturarv på olika trädgårdsrelaterade marknader, hur växter tillskrivs kulturarv, hur kulturarv skapas och används inom trädgårdsturism och besöksträdgårdar samt hur föreställningar om kulturarv förvaltas och hanteras i engagemangstyrda verksamheter som stadsodlingsprojekt mm.

Projektet har tagit form i förlängningen av tre tidigare/pågående projekt finansierade av Vetenskapsrådet; ett om villaträdgårdar, ett om livsstilsentreprenörer och ett om kulturarvsmarknaden.

 

Arbete och redskap i villaträdgården mellan dröm och förverkligande

Villaträdgården är en av vårt samhälles vanligaste och mest förbisedda kulturmiljöer. Genom att undersöka vad människor gör i sina villaträdgårdar kan man, menar vi, belysa viktiga värden i vardagen, och därmed i samhället, utifrån en rad specifika frågeställningar: Hur betraktas och konstrueras natur och kultur i villaträdgården? Hur förvaltas växter, föremål och miljöer i relation till trädgårdens inneboende föränderlighet? Hur balanseras produktion och skönhetssträvanden? Vilken roll spelar planer och drömmar om framtida trädgårdsprojekt, och i vilken mån omsätts drömmarna i förverkliganden? Vilka skapelseberättelser formas kring den enskilda trädgårdens innehåll och historia och hur förankras trädgårdens biografi i speciella platser, växter och föremål? Vad är privat och vad är offentligt i en villaträdgård? Utmanar trädgårdsarbetet den moderna gränsen mellan arbete och fritid?

Bland annat dessa frågor har vi ställt oss i detta forskninsgprojetk som avslutats 2017 med boken Ett eget utomhus. Perspektiv på livet i villaträdgården (Makadam). Forskningsprojektet finansierades av Vetenskapsrådet och har drivits tillsammans med Katarina Saltzman, Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, och Allan Gunnarsson, Institutionen för Landskapsplanering, SLU Alnarp. 

I boken, liksom i de artiklar och bokkapitel som publicerats, utforskas ideal, livssituationer och aktiviteter i villaområdenas trädgårdar. Blicken vänds mot det alldagliga och hemtama i en närgången granskning av hur enskilda människor bokstavligen formar sin egen kulturmiljö. Vad händer egentligen i trädgårdarna mellan husen i alldeles vanliga villakvarter? Vad görs, vem gör vad och vad blir kanske ogjort? Ja, vad betyder egentligen villaträdgården för dem som bebor, skapar, sköter och använder den?

Boken ger inblickar i en vardagsvärld där variationerna är större och dimensionerna betydligt fler än vad man vid första anblicken kan tro. I marknadsföring och media presenteras ofta en idealbild av trädgården som en plats för njutning och avkoppling. I praktiken blir den inte sällan en plats där ogräsen frodas och arbetsuppgifterna hopar sig. Trädgårdsdrömmar av skilda slag föder olika slags projekt och olika sätt att lära och pröva sig fram i samspel med det som lever och växer.

 

Grön livsstil som upplevelseprodukt: förankring, försäljning och förvaltning bland landsbygdens livsstilsföretagare

Inom projektet "Den kommersiella vänskapens pris – sociala förhandlingar om värde upplevelseekonomin" gjorde jag tillsammans med Erika Andersson Cederholm en delstudie och sökt under ett par år  forskningsmedel för projektet "Grön livsstil som upplevelseprodukt: förankring, försäljning och förvaltning bland landsbygdens livsstilsföretagare", som en förlängning av våra olika tidigare forskningsprojekt och intressen.

Projektet fokuserade landsbygdens livsstilsentreprenörer som arbetar med småskaliga verksamheter inom rekreation och besöksnäring, som att ha Bed & Breakfast på landsbygden, besöksträdgårdar och hästgårdar. Denna typ av verksamheter lyfts ofta fram som viktig för turismnäringen och beskrivs som ett fönster utåt i marknadsföringen av en region. Politiska satsningar på småskaligt entreprenörskap som ett led i landsbygdsutveckling går hand i hand med ett generellt intresse för landsbygden som konsumtionssfär och arena för rekreation och turism. Här är erfarenheten av och inblickar i landsbygdens livsstil en viktig del av upplevelsen, både för dem som driver verksamheter och för besökarna. Vi diskuterar livsstil som ett kombinerat personligt projekt och företagande med fokus på berättelser om drömmar och deras förverkligande. Vi är intresserade av drömmen som vardaglig realitet och ekonomisk praktik, dvs. som både en form av diskursiv praktik kring självförverkligande och som en produkt. Mer specifikt diskuteras det balansarbete som tycks karaktärisera företagande baserat på livsdrömmar. Det är ett balansarbete som sker i en gränszon mellan olika sociala sfärer – mellan den privata familjesfären och en upplevelsemarknad. Företagarens balansgång mellan det egna självförverkligandet och en marknad där det egna självförverkligandet saluförs, sker emellertid mot en bakgrund av politisk retorik kring företagande och entreprenörskap. Drömmen om att kunna kombinera livsstil och arbete, på en utvald plats, tycks således ta form och byggas upp i ett spänningsfält mellan personliga identitetsprojekt, kommersiell produkt och politisk retorik. Hur livsstilsföretagaren navigerar och balanserar i detta spänningsfält är vårt fokus. Se vidare Andersson Cederholm & Sjöholm.

 

Litterära resor. Turism i spåren efter böcker, filmer och författare

Det är vanligt att skönlitterära författare använder igenkännbara platser i sina böcker men det förefaller bli allt vanligare och i acceleration. Runt om i Sverige har det sedan länge varit möjligt att följa i författares men också i fiktiva gestalters fotspår, inspirerat av böcker eller filmatiseringar. Möjligheterna har blivit fler och det finns en växande marknad kring resor av detta slag. Att följa spår och att välja ett tema för sin semester kan vara ett sätt att bryta uppkörda turistiska banor. I sin organiserade form är dessa verksamheter del av något väsentligt större, bland annat av en ekonomisk utveckling där kultur och ekonomi blivit alltmer integrerade. De kulturella och kreativa näringarna ska enligt regeringen tillsammans med näringslivet skapa regional tillväxt och dubblera den totala exporten. De ekonomiska och de kulturella sfärerna sammanfogas alltmer i politik och i praktik. Det är turismen och dess möte med kultursektorn genom exploatering av litterära texter som detta projekt handlat om. I boken Litterära resor. Spåren efter böcker, filmer och författare (2011) som är det slutliga resultatet av projektet ges exempel på vad turismbranschen gjort med den specifika form av kulturturism som är kopplad till författarbiografier och skönlitterära berättelser, men här finns också beskrivningar och analyser av det som kulturkonsumenten kan tänkas uppleva i spåren av litterära berättelser. Under projektets gång har jag publicerat ett antal artiklar och bokkapitel.

 

Tankar om träd och gröna rums betydelser

Utifrån ett samarbetsprojekt med Parkkontoret i Helsingborg och Sveriges Lantbruksuniversitetet, Alnarp, kring träd och gröna rums betydelse författade jag tillsammans med Charlotte Hagström rapporten Tankar om träd – En etnologisk studie av människors berättelser om träds betydelse (2007), och ett antal artiklar.

Syftet med projektet var att undersöka vilka värden människor tillskriver träd och vilken betydelse de upplever att träd, i allmänhet såväl som specifika exemplar, har för kulturmiljön och hur det relateras till bland annat synen på kulturarv. Projektet fokuserade människors upplevelser, erfarenheter och förklaringar och lägger därmed stor vikt vid delaktighet. Vi vill visa människors engagemang, förankring och uppfattningen om delaktighet i samhället genom olika trädplanterings- och planeringprojekt. Genom att utgå från människornas tolkningar och definitioner handlade projektet i hög grad om historieskrivning ochhistoriebruk. Våra informanter talade om platsers betydelse men också om trädplantering som ett sätt att sätta avtryck. Berättelserna speglar hur människor ser och förhåller sig till historien, men också hur man vill påverka och forma historieskrivningen.

 

Gå på bio. Rum för drömmar i folkhemmets Sverige

När man ser till människors upplevelser är det viktigt att se dem i en samhällelig kontext; vad är möjligt att göra i en viss tid? Att se film och att gå på biografen har, liksom flera andra nöjen, varit mycket kontroversiellt genom tiderna. I vissa bemärkelser kan man säga att det kanske var som minst kontroversiellt under just 1940- och 50-talen och det är en av anledningarna till att jag valde att skriva om denna tidsperiod i min doktorsavhandling Gå på bio. Rum för drömmar i folkhemmets Sverige. Istället för att betona själva filmen var det i min undersökning biosituationen som var det centrala. Det handlar också om ungdomars fria rum, att särskilja sig från sin föräldrageneration, om kärlek, om att formera kollektiv, om upplevelserna i en tid som precis som nu uppfattades som komplex, oförutsägbar och modern. Att försöka se hur berättelserna speglar tidsandan och samhället. Diskussioner knutna till avhandlingsarbetet finns publicerade i ett flertal antologier och tidskrifter. Den färdiga boken heter Gå på bio – Rum för drömmar i folkhemmets Sverige (2003). Jag disputerade 19 september 2003.

 

Moderna skärgårdsbor i gammal kultur

På flera sätt kan man säga att jag i avhandlingen menade att i vissa bemärkelser kan det som beskrivs som ”upplevelseindustri” sägas redan om 1950-talet. Helt andras sätt att se på upplevelser men även stad – landsbygd, nytt – gammalt kom jag i kontakt med när jag gjorde en studie för att undersöka hur moderna, bohuslänska skärgårdsbor gestaltar sina liv. Frågor som Vad innebär uttrycket ”levande skärgård” för olika skärgårdsbor och hur beskriver de sin tillvaro? Hur mycket är det värt att bo i en miljö som för många är attraktiv framför allt under sommarmånaderna? Hur lever man tillsammans i ett litet samhälle och är det något särskilt med att bo just på en ö? ställdes till ett antal öbor i undersökningen som bygger på djupintervjuer och fältarbete i klassisk etnologisk/antropologisk anda.

Numera behöver inte folk alltid flytta dit arbetena finns utan man kan välja boende där t ex miljöaspekterna betonas, för att sedan ordna förutsättningarna för en bra arbetsplats. Sådana synpunkter på livskvalitet aktualiserades i studien. Det var också fascinerande att man på vissa öar egentligen inte längre hade någon som helst kontakt med havet, det som gjorde att folk över huvud taget bosatte sig på ön en gång. Kusten är numera kulturmiljö snarare än produktionsmiljö och ibland är havet är egentligen bara en gräns som innebär en barriär till fastlandet. Naturen har spelat stor roll i skärgården genom tiderna. Numera blir naturen i skärgårdarna inte sällan rekreationsmål. Till det kan tilläggas att ännu på mitten av 1800-talet betraktades skärgården som ful och tråkig. Det var först i slutet av 1800-talet som man insåg områdenas roll för hälsosamma bad och närande sol. Numera kopplas skärgårdsboende ofta till begrepp som livskvalitet, trots (eller ibland på grund av) svårigheter med transporter, bostäder, vatten- och avloppssystem och offentlig service och infrastruktur.

Eftersom skärgårdsmiljön och i synnerhet omedelbar närhet till vatten har blivit begärligt så har den fritidsbefolkning som vill ha tillgång till vacker skärgårdsmiljö för rekreation, hamnat i konflikt med dem som bor i dessa attraktiva områden för att förtjäna sitt uppehälle. Deltidsboende är en ny grupp. Vad som bland annat skiljer turism idag från tidigare är att det de senaste årtiondena handlar om massturism. På sina håll har denna utveckling varit nödvändig för att överleva. Rapporten är tryckt och publicerad av Bohusläns museums förlag under namnet Moderna skärgårdsbor i gammal kultur (2002).

Senaste forskningsoutput

Carina Sjöholm & Saltzman, K., 2018 maj 24, Mitt och ditt. : Etnologiska perspektiv på ägandets kulturella betydelse. Salomonsson, K. (red.). Lund Studies in Arts and Cultural Sciences, Vol. 17. (Lund Studies in Arts and Cultural Sciences; nr. 17).

Forskningsoutput: Kapitel i bok/rapport/Conference proceedingKapitel samlingsverk

Carina Sjöholm (red.) & Magnus Jerneck (red.), 2018, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet. 82 s.

Forskningsoutput: Bok/rapportKonferensproceeding (redaktör)

Visa alla (87)