Gabriella Nilsson

Universitetslektor, Docent

Forskning

Mitt vetenskapliga intresse rör maktfrågor; hur makt görs och verkar både på ett samhälleligt och individuellt plan; hur makt kan förstås i förhållandet mellan struktur och aktör. Detta har jag utforskat i tre olika empiriska inriktningar: kön och våld, ålder och äldre samt vård och hälsa.

I avhandlingen Könsmakt eller häxjakt? Antagonistiska föreställningar om mäns våld mot kvinnor (2009) undersöktes vetenskaplig och politisk kamp om tolkningsföreträde rörande våld mot kvinnor i Sverige under perioden 1975-2000. I en senare studie av den amerikanska dokusåpan Hell’s Kitchen (Balls Enough. Manliness and Legitimated Violence in Hell’s Kitchen, 2013) blev makt som individuell prak­tik än mer centralt: hur görandet av ”gastronomi” samkonstrueras med görandet av maskulinitet genom processer av våld och hierarki. I den nya boken Våldets kön. Kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser (2015) tar jag tillsammans med Inger Lövkrona ett brett grepp om temat våld och diskuterar dess historiska och kulturella förbindelse med kön. I min pågående forskning undersöker jag inom ramen för det tvärvetenskapliga projektet Våldtäkt i Sverige 1990-2013. Ett historiskt och intersektionellt perspektiv på berättelser om våldtäkt inom olika genrer nyhetsmediernas rapportering om våldtäkt. I en artikeln i kulturtidskriften 10tal ger jag en första översikt över mediernas Våldtäktsgenrer (2015)

Sedan hösten 2009 har jag kommit att intressera mig för den s.k. ”baby-boom”-generationen som vid den här tiden börjat gå i pension och antogs befinna sig i den ”tredje åldern”. Olikt tidigare pensionärsgenerationer beskrevs de i medier och populärvetenskap gränsla sina Harley Davidsons och styra ut mot en ny frihets­­tid präglad av aktivitet och konsumtion. Den diskursiva representationen av gruppen väckte frågor om hur görandet av ålder hänger samman med klass. Vilka äldre representerades och vilka osynliggjordes? Två olika studier genomfördes av den här gruppen - på Österlen och på boende Victoria Park i Malmö. Här argumenterar jag för behovet av ett uttalat klassperspektiv i studier av äldre, inte minst vid den ofta oproblematiserade användningen av begreppet ”tredje åldern”. Projekten fick mig även intresserad av av äldres flyttprocesser och boendepreferenser, vilket t.ex. resulterat i antologin Nordic Seniors on the Move. Mobility and Migration in Later Life (2013), tillsammans med Anne-Leonora Blaakilde. Inom ramen för min forskning om äldre genomför jag för närvarande, tillsammans med forskare från CASE, ett tvärvetenskapligt projekt om äldre som åker på kollo, presenterat i rapporten 'Här händer nästan mirakel'. Äldrekollot som fenomen, görandet av ålder under vistelsen och kollots implikationer för äldres hälsa och livskvalitet (2016).

Mitt intresse för maktens mikropraktiker har lett till att en stor dela av min forskning kan relateras till fältet medical humanities. Jag har särskilt intresserat mig för synen på hälsa i brytningen mellan samhälle och individ. 2010 fick jag en post dok-tjänst riktad mot ämnet barnfetmasyfte där syftet var att undersöka förhållandet mellan program och praktik på en praxisnivå, i mötet mellan representanter för samhället och dem (familjer med överviktiga barn) som möts av interventioner för att minska övervikten. I artikeln A legitimate or an illegitimate problem? How school nurses establish a logic of distinctions among children who are overweight or suffer from obesity (2015) beskriver jag skillnaden mellan hur överviktiga barn bemöts beroende på vilken etnicitet, kultur och socioekonomisk bakgrund de tillskrivs. I ett pågående projekt, den tvärvetenskapliga implementerings­studien Implementation of Hospital Based Home Care for Children newly diagnosed with diabetes undersöker jag vilka hinder och möjligheter som föreligger när en evidensbaserad vårdmodell implementeras i en personalgrupps yrkespraxis. Forskningen presenteras bl.a.  i artikeln Berättade fantasier om förr, nu och framtiden i vården av barn med diabetes (2016).

 

 

 

Senaste forskningsoutput

Gabriella Nilsson, 2019 apr 9, Sydsvenska Dagbladet, kultursidan, s. A16 1 s.

Forskningsoutput: Bidrag till övrig tidskrift/dags- eller nyhetstidningDagstidnings-/nyhetsartikel

Lena Karlsson, Ulrika Andersson, Edgren, M. & Gabriella Nilsson, 2019, Rape Narratives in Motion. Basingstok: Palgrave Macmillan, s. 1-16 16 s.

Forskningsoutput: Kapitel i bok/rapport/Conference proceedingKapitel samlingsverk

Victoria Höög (red.), Sara Kärrholm (red.) & Gabriella Nilsson (red.), 2019, (Accepted/In press) Lund: Lund Studies in Arts and Cultural Sciences. (Lund Studies in Arts and Cultural Sciences; vol. 24)

Forskningsoutput: Bok/rapportAntologi (redaktör)

Visa alla (61)