Henrik Rahm

Universitetslektor

Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Språk och litteratur
  • Humaniora
  • Språkstudier
  • Jämförande språkvetenskap och lingvistik

Forskning

 

I min forskning har jag alltid haft ett intresse för språk i sociala sammanhang, det som går under det vittfamnande begreppet diskursanalys. I min avhandling undersökte jag strejkbevakningar i svensk dagspress 1879–1995 med syftet att undersöka hur analyser av textuell, diskursiv och social praktik kan ge förståelse för något politiskt och socialt laddat som strejker. Jag har studerat presstexter av annat slag också men också reklamdiskurs.

Sedan 2014 samarbetar jag med tre forskare i företagsekonomi – Alexander Paulsson, Niklas Sandell och Peter Svensson. Det har lett fram till flera gemensamma forskningsprojekt och publikationer och ett flervetenskapligt tema läsåret 2016/17 på det tvärvetenskapliga forskningsinstitutet Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet: https://www.pi.lu.se/pufendorfinstitutet

Temat hade titeln The annual report – words, images and numbers,och här ingick även forskare från strategisk kommunikation (Åsa Thelander), rättssociologi (Matthias Baier) och ytterligare en forskare från svensk språkvetenskap (Sanna Skärlund), alltså sammanlagt sju personer. Jag hade uppdraget att koordinera temat vilket innebar att tillsammans med mina sex kollegor från Lunds universitet kontakta och bjuda in gäster (både praktiker från t.ex. kommunikationsbyrå och akademiker från olika discipliner) för gästföreläsning och deltagande i workshoppar. Workshopparna hade samma uppläggning som i Diskursmötet och var ett samarrangemang med Diskursmötet. Ett delprojekt handlar om hur börsnoterade företags framtidsdrömmar kommer till uttryck i goodwillformuleringar i årsredovisningar (Rahm m.fl. 2014 och Rahm m.fl. in press). Ett annat delprojekt handlar om intertextuella förhållanden i goodwillformuleringar (Rahm & Sandell 2016). Ytterligare ett delprojekt handlar om nordiska statliga alkoholmonopol och legitimering (Rahm, Skärlund och Svensson 2019). Delprojekten har presenterats på internationella konferenser.

Forskningstemat om årsrapporter har för min del fortsatt genom två olika linjer. En linje är projektet om årsstämmans ritualisering tillsammans med Alexander Paulsson, Niklas Sandell och Peter Svensson 2019–2020. Under våren 2019 samlar vi in material genom observationer av de årsstämmor vi fått tillträde till, och jag kommer att presentera de första preliminära resultaten på Svenskans beskrivning i Åbo i maj och på den internationella konferensen i pragmatik i Hong Kong. Jag är ansvarig för en panel på konferensen i pragmatik tillsammans med Marlies Whitehouse från ZHAW School of Applied Linguistics i Winterthur, Schweiz, ett resultat av de goda kontakterna som jag etablerade med Whitehouse efter att ha bjudit in henne som gästföreläsare till ett seminarium under Pufendorftemat 2016/17. Fyra av de sju forskarna från temagruppen hade möjlighet att presentera forskningen vid konferensen Discourse Approaches to Financial Communication 2, 3-6 juli 2017, Università della Svizzera italiana, Lugano. Jag var inbjuden som plenarföreläsare till denna konferens och har även inbjudits att hålla en doktorandkurs för språkvetare vid samma universitet 6/5 2019. Pufendorftemat har alltså lett till goda internationella kontakter inom forskningsfältet finansiell kommunikation där flera av forskarna är språkvetare.

Det flervetenskapliga samarbetet med mina kollegor på Ekonomihögskolan fungerar väl, inte minst tack vare att vi lyckats få finansiering för två projekt samt framgångsrikt sökt och fått Pufendorftema (det sistnämnda förstås i samarbete med ytterligare tre forskare). Det pågående projektet har titeln Årsstämman som ritual: En kulturanalys av möten mellan styrelser, företagsledningar, revisorer och aktieägare.

En annan linje som utgår från Pufendorftemat är mitt intresse för regeringens verksamhetsberättelse till riksdagen om de statligt ägda företagen. Forskargruppen på Pufendorf intresserade sig för denna form av årsredovisning med politiska förtecken, vilket ledde till att vi tillsammans skrev en ansökan om stöd för att skapa en korpus av dessa texter. Ansökan beviljades, och Sanna Skärlund har tack vare dessa medel kunnat skapa korpusen. Denna korpus var ett underlag för den VR-ansökan om regeringens verksamhetsberättelse som Åsa Thelander, jag och Sanna Skärlund gjorde våren 2019. Projektet har titeln Tal som skapar förändring. Hur samtal och texter om de globala hålbarhetsmålen blir påskyndare av hållbarhet och handlar om de diskursiva och textuella sambanden mellan Agenda 2030, hållbarhetsmål, uppdragsmål och ekonomiska mål. Preliminära resultat har presenterats på konferenser under 2018.

En annan av de inbjudna gästföreläsarna under Pufedorftemat var Merja Koskela, Vasa universitet. Denna kontakt har lett till ett samarbete mellan mig, Åsa Thelander, Merja Koskela och ytterligare en forskare från Vasa, Mona Enell-Nilsson. Samarbetet gäller ett jämförande projekt med namnet Berättelser där ekonomi, retorik och politik möts – Verksamhetsberättelser och årsberättelser för statligt ägda företag i Sverige och Finland som unik genre. Merja Koskela deltar även i den panel jag organiserar tillsammans med Marlies Whitehouse på konferensen i pragmatik i Hong Kong i juni 2019. Detta är ytterligare exempel på goda internationella kontakter tack vare Pufendorftemat.

 

Senaste forskningsoutput

Henrik Rahm, Sanna Skärlund & Peter Svensson, 2019 mar, I : Sakprosa. 11, 2, 39 s.

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Henrik Rahm, 2018, Lund: Vetenskapssocieteten i Lund. 147 s. (Årsbok)

Forskningsoutput: Bok/rapportAntologi (redaktör)

Peter Svensson & Henrik Rahm, 2017 jun 15, Dagens arena.

Forskningsoutput: Bidrag till övrig tidskrift/dags- eller nyhetstidningDagstidnings-/nyhetsartikel

Visa alla (50)