Marianne Granbom

Universitetsadjunkt, PhD

Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Medicin och hälsovetenskap
  • Arbetsterapi
  • Hälsovetenskaper
  • Gerontologi, medicinsk/hälsovetenskaplig inriktning

Nyckelord

  • arbetsterapi, gerontologi, hälsovetenskap, boendefrågor, funktionshinder, preventiva insatser, CASE - Centre for Ageing and Supportive Environments, COVID-19

Forskning

Hur hänger måendet ihop med boendet?

Mitt stora forskningsintresse handlar om hur bostaden och närområdet stödjer eller hindrar äldre personer att leva det liv de önskar att leva. Jag är intresserad av hur äldre personer känner inför sin bostad och sitt närområde men också hur de anpassar sin bostad, med eller utan hjälpa av samhället, för att kunna bo så bra som möjligt. Likaså, kan en flytt till en annan bostad förbättra hälsan, livskvaliteten och möjligheterna till ett aktivt åldrande? Och hur påverkas äldre personers välbefinnande om de bor i områden som står under stor omvandling, som så kallade avfolkningsbygder eller socialt utsatta områden? Denna typ av forskningsfrågor studerar jag tillsammans med kollegor på CASE i ett flertal projekt. Jag leder det tvärvetenskapliga projektet ”Att vara äldre och leva i utsatta områden” där äldre personer i föränderliga närområden i städer och på landsbygden blir intervjuade, fotograferar sitt närområde samt besvarar enkäter, för att vi bättre ska förstå hur välbefinnandet påverkas av hur vi bor. Tillsammans med doktorand Afsaneh Taei, professor Håkan Jönson och professor Anders Kottorp drar vi igång datainsamling under hösten 2020. I projektet Sustain@home som drivs av professor Susanne Iwarsson är jag projektledare och handledare åt doktorand Agata Yadav som just nu undersöker hur anställda på kommunala bostadsföretag hanterar ärenden som rör äldre och deras hälsa. Jag deltar också i projektet RELOC-AGE som drivs av professor Susanne Iwarsson kring hur personer 55 år eller äldre tänker och planerar kring sin boendesituation och tankar kring att byta bostad. Jag är biträdande handledare åt Frida Nordeström som i ett första steg, gör en psykometrisk testning av ett instrument som mäter aktivt åldrande.

Coronapandemin och 70+

Sedan mars 2020 leder jag en intervjustudie, Att tillhöra riskgruppen, som studerar hur äldre personer i Sverige hanterar de restriktioner som infördes till följd av Coronapandemin. Tillsammans med fyra disputerade kollegor vid CASE följer vi 17 personer och gör intervjuer kring hur de upplever och erfar hur vardagen och måendet påverkas av restriktionerna. Vi planerar att intervjua deltagarna regelbundet fram till att restriktionerna för personer 70 år eller äldre tagits bort helt. Här kan du lyssna på ett program från Vetenskapsradion i SR P1 om studien och om mitt forskarliv.

Postdok i USA

2016-2018 gjorde jag en postdok på Johns Hopkins University, Center for Innovative Care in Aging, Baltimore, MD i USA. Reuters skrev en artikel baserat på en av mina studier jag gjorde där. – du kan läsa den här (på engelska). Samarbetet med professor Sarah Szanton pågår, och vi fokuserar på hur vi kan minska att äldre trillar, faller och skadar sig i hemmet genom att kombinera träning, anpassningar av bostaden, med synundersökning och medicingenomgång. Projektet heter LIVE-LIFE och bygger på ett projekt från Australien, framtaget av Lindy Clemson.

Arbetsterapeut och BUL

Jag är utbildad arbetsterapeut och har en tjänst som biträdande universitetslektor i gerontologi, delvis finansierad av Ribbingska Minnesfonden. Min forskning finansieras också av Formas och FORTE. Jag undervisar på Arbetsterapeutprogrammet, något som jag gjort till och från sedan 2004. På senare år undervisar jag också i master- och doktorandkurser på medicinska fakulteten.

Doktorandprojekt
Jag disputerade 2014, i hälsovetenskap med inriktning arbetsterapi, med en avhandling om flytt och flyttankar bland personer över 80 år. Jag utgick från deltagarna i den svenska och tyska delen av ENABLE-AGE projektet och studerade hemmets roll vid flytt till särskilt boende eller annan vanlig bostad. Jag undersökte också och hur personer som på egen hand flyttar till en annan vanlig bostad flyttar till mer tillgängliga bostäder som passar för att kunna fortsätta bo kvar och åldras i. I två kvalitativa delprojekt undersökte jag hur äldre personer resonerar kring att flytta och vad det betyder att lämna sitt hem och känna sig som hemma igen på en ny plats. Hur detta resonemang förändrades över tid fokuserade jag också på.

Jag hade professor Susanne Iwarsson som huvudhandledare. Biträdande handledare var docent Charlotte Löfqvist från LU och professor Ines Himmelsbach, Catholic University of Applied Sciences i Freiburg, Tyskland.

En populärvetenskaplig artikel av avhandlingen "Äldre flyttar smart" har publicerats på nyhetssajten Aktuellt om Vetenskap & Hälsa. Avhandlingen tas också upp i ett inslag av Sveriges Radio P1, Vetenskapsradion "Flytta eller bo kvar". 

Senaste forskningsoutput

Sarah L. Szanton, Lindy Clemson, Minhui Liu, Laura N. Gitlin, Melissa D. Hladek, Sarah E. LaFave, David L. Roth, Katherine A. Marx, Cynthia Felix, Safiyyah M. Okoye, Xuan Zhang, Svetlana Bautista & Marianne Granbom, 2021, I: Journal of Applied Gerontology. 40, 3, s. 320-327

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Marianne Granbom, Manka Nkimbeng, Laken C. Roberts, Laura N. Gitlin, Janiece L. Taylor & Sarah L. Szanton, 2021, I: Housing and Society. 48, 1, s. 43-59

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Visa alla (37)