Matz Larsson

knuten till universitetet

Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Medicin och hälsovetenskap
  • Naturvetenskap

Nyckelord

  • nikotin, Beroenden, Evolution, höger hänthet, chiasma opticum, språk

Forskning

Tobaksavvänjning: Jag forskar om rök och tobaksavvänjning i första hand inom ramen för Rökstoppsprojektet som bygger vidare på och överför principerna för den danska forskningsdatabasen, Rygestopbasen, se: https://www.rygestopbasen.dk/

 

I Sverige bedrivs tobaksavvänjning framförallt inom primärvård och av Sluta-Röka-Linjen. Andra aktörer är t. ex sjukhusmottagningar, företagshälsovård, tandvård, skolhälsovård, apotek och enstaka privata aktörer. Med få undantag blir effekterna av tobaksavvänjningsinsatser sparsamt eller ej alls utvärderade. Möjlighet att jämföra olika aktörers insatser saknas för närvarande.

PROJEKTBESKRIVNING: Syftet är att förbättra evalueringen av pågående rökavvänjningsinsatser. Tonvikt blir på vilka program som är mest effektiva för olika grupper, inklusive utsatta och sårbara rökare.

Metoden bygger på en framgångsrik dansk modell med insamling av individuella data. Ett nätverk med 700 av de 1000 utbildade rökavvänjare i Sverige stödjer projektet och väntar ivrigt på att det skall initieras. Vi förväntar samarbeta med 200 rådgivare i det tidiga stadiet av projektet. Efter informerat samtycke kommer de att rekrytera klienter till databasen. Data inkluderar en kort beskrivning av tobaksprofil, socioekonomi, detaljer om den använda sluta-röka-metoden, kostnader samt uppföljning. Endpoints är sluta-röka-frekvens på kort och lång sikt. Databasen kommer att erbjudas gratis från Danmark. Programvara och formulär anpassas till svenska förhållanden.

Uppföljning av resultatet kommer att ske genom intervju 6 månader senare av sluta-röka-linjen som inte har träffat patienten och inte heller hör till den aktuella enheten. Detta ger en mer objektiv och korrekt utvärdering eftersom det är mindre känsligt för klienten att erkänna återfall i tobaksbruk. Rökstoppsprojektet finansieras av FORTE.

Forskning

Evolutionen av musik och språk

Jag forskar om evolutionen av musik och vår språkliga förmåga. Hypotesen bygger på att evolutionen av tvåfota gån ledde till en förändring av de rörelse ljud vi skapar under gång (fotsteg) , att dessa blev mer rytmiska och förutsägbara. En grundläggande förklaring kan vara att vi behövde lyssna av en ofta farlrig omgivning. Gick två personer i takt uppstod en kort stund av tystnad mellan stegen och då gavs en chans att höra viktiga ljud i omgivningen, upptäcka en analkande fara som ett rovdjur eller en förföljare. Övriga primater har inte samma möjlighet att röra sig så att förutsägbara ljud skapas. De rör sig på fyra ben eller i trädkronor där grenarna, lövprassel etc skapar mer kaotiska rytmer. Hypotesen kan bidra till att förklara den stora skillnad som finns mellan övriga primater och människa avseende vokal förmåga (musik, språk).

Liknande principer kan gälla för många djurslag som rör sig i grupp - att synkroni förbättrar individens och därmed gruppens uppfattningsförmåga med hörsel och andra akustiska sinnesorgan t ex fiskars sidolinjeorgan 

References

Larsson, M. 2015. "Tool-use-associated sound in the evolution of language." Animal Cogn 18 (5):993-1005. doi: 10.1007/s10071-015-0885-x.

Larsson, M. 2014. "Self-generated sounds of locomotion and ventilation and the evolution of human rhythmic abilities." Animal Cogn 17 (1):1-14. doi: 10.1007/s10071-013-0678-z.

Larsson, M., S. R. Ekstrom, and P. Ranjbar. 2015. "Effects of sounds of locomotion on speech perception." Noise Health 17 (77):227-32. doi: 10.4103/1463-1741.160711.

Larsson M (2009) Possible functions of the octavolateralis system in fish schooling. Fish and Fish 10:344-355

Larsson M (2012) Why do fish school? Current Zool

Forskning

Synsystemets evolution. Sedan Newtons tid anser flertalet forskare att människans synnervskors utformats evolutionärt för att skapa djupseende (stereopsis). Min Öga-hand-hypotes ger ett helt nytt perspektiv på detta. Behovet att med ögat styra handen kan ha varit avgörande för synnervskorset evolution hos alla ryggradsdjur enligt denna hypotes. 

Isac Newton föreslog år 1682 att människans (och primaters) synerv vandrar från ögat till hjärnan på ett mycket speciellt vis jämfört med andra djur. Nästan hälften av människans nervtrådar från ögats näthinna vänder tillbaka till samma sidas hjärnhalva. Hos de flesta djur korsar alla, eller nästan alla nervtrådar över till den motsatta sidans hjärnhalva.

 

Sedan Newtons tid har forskare menat att primaters (och människans) synnervskors ser ut som det gör för att det skapar ett bra djupseende (stereopsis). Det är dock är mycket som är oklart kring hur synnervskorset utvecklats under evolutionen. Människans variant av synnervskors innebär att de nervceller som styr handens motorik, de nervceller som mottar känselintryck från handen, och de nervceller som får syninformation om handen, är placerade på samma sida i hjärnan. Men detta gäller bara så länge handen jobbar på "rätt" sida, till exempel när höger hand jobbar till höger i synfältet, och tvärtom för vänster hand. Korsar vi över handen till motsatta sidan blir ögats styrning av handen långsammare. Öga-hand-teorin stämmer för i princip alla ryggradsdjur medan den äldre teorin (om djupseende) i stort stämmer bara för däggdjur och även då finns viktiga undantag, till exempel att delfiner har helt korsade synbanor. Öga-hand-teorin utesluter inte teorin om djupseende. Den kan tvärtom fördjupa förståelsen kring hur människans goda avståndsbedömning uppkommit.

 

 

Referenser

 

Larsson M, Binocular Vision and Ipsilateral Retinal Projections in Relation to Eye and Forelimb Coordination. Brain, Behavior and Evolution, 2011 - DOI: 10.1159/000329257

 

Larsson M, The optic chiasm: a turning point in the evolution of eye/hand coordination. Frontiers in Zoology. 2013 - DOI: 10.1186/1742-9994-10-41

 

Larsson M, Binocular vision, the optic chiasm, and their associations with vertebrate motor behavior. Frontiers in Ecol. Evol. 2015 - DOI: 10.3389/fevo.2015.00089

 

Forskning

Evolutionen av människans preferens för höger hand

Hypotesen utgår från det väl kända förhållandet att hjärtat är asymmetriskt beläget, dvs. till vänster i bröstkorgen. Genom hjärtats anatomiska läge blir det sannolikt en relativt större risk för dödlig utgång vid en penetration av bröstkorgsväggen när den träffas från den vänstra sidan.  När tidiga människor för miljontals år sedan började använda redskap som kniv och svärdliknande föremål kan det ha medfört en jämförelsevis större risk för vänsterhänta att delta i strid. Arkeologisk och annan evidens talar för att skärande våld var en mycket vanlig dödsorsak i förhistorisk tid. Hypotesen är att högerhänta i en duelliknande situation i större utsträckning kommer att hålla det vassa föremålet i den högra handen, och vice versa för en vänsterhänt. Därigenom kommer hos en vänsterhänt den vänstra delen av bröstkorgen i större utsträckning vara vriden mot motståndaren. Detta kan sannolikt öka risken att träffas av en angripare/motståndares vapen via vänster thorax. En sannolik följd är ökad risk för att få ett dödligt sår vid vänsterhänthet.

Studie: Man kvantifierar graden av asymmetri i thorax i ett kliniskt material av datortomografier från 37 vuxna män. Studien visade att 2/3 av hjärtat är belägen till vänster om kroppens medellinje.

Specialister i thorax-kirurgi, thorax-anestesi och kardiologi har (ovetande om hypotesen) svarat på en enkät kring skärande våld mot bålen och associerad risk.

 

Referens

 

Did heart asymmetry play a role in the evolution of human handedness? - https://doi.org/10.1007/s41809-017-0009-z

 

Senaste forskningsoutput

Matz Larsson & Abbott, B. W., 2018 dec, I : Evolutionary Biology. 45, 4, s. 359-373

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Visa alla (1)