Rebecca Selberg

Mina forskningsområden är framförallt arbetsliv, ojämlikhet och social förändring, New Public Management och offentlig sektor. Mina studier utgår från ett intersektionellt perspektiv på maktrelationer och utforskar genus, klass, etnicitet och ekonomi. 

Tidigare forskningsprojekt har fokuserat femininitet i relation till vårdarbete under nyliberal omstrukturering och NPM. Jag har också deltagit i forskningsprojekt kring jämlikhet och genus inom akademin. 

Jag undervisar i såväl kvantitativa som kvalitativa metoder, men utgår i forskningen från feministiska metodtraditioner, i synnerhet institutionell etnografi och extended case studies. 

Jag jobbar för närvarande med två forskningsprojekt. 

Sorti och protest - en intersektionell studie sjuksköterskors och socionomers benägenhet att lämna yrket (finansierat av Forte, tillsammans med Paula Mulinari och Magnus Sandberg)

Det är känt sedan tidigare att sjuksköterskor och socionomer, i Sverige och internationellt, har en benägenhet att byta arbetsplats ofta och vilja lämna sina yrken. Detta tycks till stor del bero psykosocial arbetsbelastning. Trots viktiga forskningsinsatser vad gäller att följa och utvärdera uppsägningar bland socionomer och sjuksköterskor, saknas mer precis kunskap om vilka faktorer det är som driver fram viljan att lämna en arbetsplats eller ett yrke, liksom hur olika kategorier av anställda ställer sig till sorti som strategi.

Den offentliga sektorn har varit viktig för kvinnor av två skäl: som förmedlare av den service kvinnor behöver för att kunna delta på arbetsmarknaden, men också som arbetsgivare för en stor del av den kvinnliga arbetskraften. Mot bakgrund av detta framstår det som centralt att utforska varför sorti kommit att bli ett allt mer närvarande alternativ för anställda i kvinnodominerade yrken, liksom hur detta kan förstås mot bakgrund av de speciella former för industrial relations som finns på dagens arbetsmarknad. 

Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring sambanden mellan förtida utträde ur ett yrke eller en arbetsplats och sociala maktrelationer grundade i kategorier som kön, etnicitet och klass. Projektet syftar också till att undersöka relationen mellan nya styrmodeller inom välfärdssektorn och utträde. 

För att fånga såväl individuella som kollektiva och organisatoriska erfarenheter av utträde, här benämnt sorti i enlighet med Albert O. Hirschmans modell, använder sig denna studie av en mixed metods-approach som förenar en omfattande enkätstudie med etnografiska studier av fem arbetsplatser och djup- och fokusgruppintervjuer. Metodmixen syftar till att bättre kunna fånga komplexiteten i sortimekanismer på både bredden (i form av generaliserbar data) och djupet (i form av kvalitativ data).

Nagelsalongen - en institutionell etnografi om nya arbeten och nya arbetsvillkor

Nagelsalonger blir en allt vanligare syn i svenska städer. Samtidigt som de kan ses som en lyxbetonad plats dit man går för att unna sig något särskilt, visar internationell forskning att nagelbranschen har en tendens till uppspaltade arbetsprocesser, hårda arbetsvillkor, begränsade karriärvägar, låga löner, hälsofarlig arbetsmiljö och etnisk nischbildning. Den första fällande domen för arbetsrelaterad människohandel i Finland gällde en nagelterapeut rekryterad från Vietnam. I Sverige finns ingen forskning om nagelbranschens arbetskraft, men journalistiska granskningar har påvisat handel med arbetstillstånd i organiserade rekryteringsprocesser mot Vietnam och Thailand. I dessa undersökningar har nagelbranschen också framställts som en utmaning mot den svenska modellen; liksom i USA tycks åtminstone delar av den präglas av en familjeföretagsstruktur med koppling till diasporiska gemenskaper, och i branschen generellt gäller att majoriteten utövare är enpersonföretag snarare än anställda. Detta innebär att det saknas en samlande arbetsgivarorganisation, och fackförbundet saknar således en etablerad motpart i förhandlingar kring löner och arbetsvillkor.

Nagelbranschen utgör således en ny och snabbt expanderande bransch där nya grupper av arbetare blir en del av den svenska arbetsmarknadens prekära segment. Mycket tyder på att åtminstone delar av den rör sig inom det som kallats ”den grå ekonomin”, där formaliserade avtal och undvikande av specifika (skatte-, arbetsskydds-, osv.) regler och rättigheter samexisterar. Mitt forskningsprojekt syftar till att ta fram kunskap som kan användas för att bättre kartlägga och analysera arbetsvillkor och arbetsmiljö inom branscher som befinner sig i den typen av "systemiska gränsmarker". Projektet är en institutionell etnografi som tar sin utgångspunkt i vardagliga erfarenheter av att arbeta med kroppsnära tjänster inriktade på naglar. 

Jag är studierektor på Genusvetenskapliga institutionen. 

Jag har undervisat i kvantitativ, kvalitativ och multi-metod inom samhällsvetenskap. Min undervisning på teorikurser har ofta fokus på materialistiska eller marxistiska feministiska perspektiv, intersektionella perspektiv, makt och politisk ekonomi. 

Jag handleder på såväl kandidat- som masternivå.