Basalcellscancer – Diagnostisk säkerhet och val av behandling i den kliniska vardagen.

Projekt: Avhandling

Forskningsområden

Nyckelord

Beskrivning

Hudcancer tillhör de snabbast växande cancerformerna i Sverige. Enligt Svenska Cancerregistret är skivepitelcancer den näst vanligaste cancerformen hos såväl kvinnor som män med en åldersstandardiserad incidens på 18/100 000 hos män och 12/100 000 hos kvinnor. Melanom är den femte vanligaste cancerformen i Sverige med en åldersstandardiserad incidens på 17.6/100 000 hos män och 18.8/100 000 hos kvinnor. Basalcellscancer (BCC) registreras sedan 2004 i ett separat register via Socialstyrelsen i Sverige. Här registrerades 45590 nya fall år 2013. Detta gör hudcancer till ett angeläget problem för den svenska folkhälsan och för svensk sjukvård.

BCC delas upp i olika subgrupper baserat på tumörens infiltrationsmönster i vävnaden; lågaggressiv nodulär, lågaggressiv ytlig, medelaggressiv och högaggressiv, Tumörens infiltrationsmönster i vävnaden är den viktigaste faktorn att ta hänsyn till vid val av behandling. Gold standard för behandling av basalcellscancer är excision av hela tumören.
BCC har en mycket låg risk för metastasering. Dock är risken relativt hög för recidiv och påföljande morbiditet vid en inadekvat behandlad tumör. För att minimera risken för recidiv krävs att excisionen är radikal. Endast fåtalet studier har gjorts avseende frekvensen av icke radikala excisioner och huruvida det förekommer specifika riskfaktorer för en icke radikal excision.

För ytlig, lågaggressiv form (Glastyp IB) finns alternativa behandlingsmetoder, såsom kryokirurgi, fotodynamisk terapi (PDT) och imiquimod. För att minimera risken för underbehandling, och därmed risk för recidiv, krävs säker diagnostik där histologisk diagnostik hittills fungerat som gold standard. Studier har dock visat att det föreligger en relativt hög risk att underdiagnostisera en tumör med aggressivare växtsätt vid denna diagnostik. De allt högre kraven på en kostnadseffektiv sjukvård väcker frågan kring möjligheten till en säker diagnostik och subgruppsklassificering baserat på bedömning av lesionen bed-side. Dermatoskop är ett handhållet mikroskop som utvecklats för diagnostik av melanom, men som numera används rutinmässigt för diagnostik av både pigmenterade och icke-pigmenterade tumörer. Tidigare studier har kunnat peka på specifika dermatoskopiska karakteristika för ytliga, lågaggressiva lesioner kontra övriga BCC-typer. Dessa studier baseras ofta på bedömningar av dermatoskopiska fotografier som bedömts av dermatolog i ett lugnt skede utanför mottagningstid. Det saknas dock studier som närmare undersökt dermatologers förmåga till dermatoskopisk bedömning bedside i den kliniska vardagen.

I doktorandprojektet vill vi undersöka frekvensen av icke radikala excisioner av hudtumörer vid en kirurgiskt inriktad dermatologisk klinik i södra Sverige. Vi vill också titta närmare på riskfaktorer för en icke radikal excision. Vidare vill vi undersöka kvaliteten på dermatoskopisk bedömning av Basalcellscancer (BCC) bed-side i jämförelse med fotobedömning av dermatoskopibilder samt histologisk analys av samma lesion, med målsättningen att värdera dermatoskopi som redskap för korrekt subgruppsbedömning av BCC. Vi vill också undersöka pigmenterade basaliom och värdera deras histologiska motsvarighet för att därigenom kunna värdera pigmenteringens betydelse i den dermatoskopiska bedömningen av en tumörs växtsätt.

Populärvetenskaplig beskrivning

Hudcancer är bland de vanligaste cancerformerna i Sverige. De är även bland de tumörerna som ökar mest i antal. De tre vanligaste hudcancerformerna i Sverige är malignt melanom, skivepitelcancer och basalcellscancer (basaliom). Det huvudsakliga behandlingssättet för hudcancer är kirurgi där man opererar bort hudtumören. I situationer där man inte får bort tumören fullständigt vid operationen är risken hög att tumören växer tillbaka igen.

När det gäller basalcellscancer finns flera olika undergrupper och de mest lågaggressiva formerna har visat sig kunna behandlas på alternativa sätt. För att undvika underbehandling av tumören krävs en korrekt och säker diagnostik innan behandlingssätt väljs. Till detta har hittills i första hand vävnadsprov använts. Då detta är resurskrävande och relativt dyrt är det av värde att återfinna diagnostiska metoder med hög säkerhet och låg kostnad.

Idag används så kallade dermatoskop som är ett handhållet ljusmikroskop igenom vilket man kan undersöka strukturer inklusive pigmentering och kärlbild i tumören. Detta kan hjälpa till i diagnostiken av tumören.

I doktorandprojektet vill vi undersöka förekomsten av ofullständigt bortopererade hudtumörer vid en kirurgiskt inriktad hudklinik i södra Sverige. Vi vill också titta närmare på riskfaktorer för en att en tumör blir ofullständigt bortopererad. Vidare vill vi undersöka kvaliteten på dermatoskopisk bedömning av Basalcellscancer i patient-läkarmötet i jämförelse med fotobedömning av dermatoskopibilder samt mikroskopisk analys av samma förändring, med målsättningen att värdera dermatoskopi som redskap för korrekt bedömning av basalcellscancer. Vi vill också undersöka pigmenterad basalcellscancer och värdera deras mikroskopiska motsvarighet för att därigenom kunna värdera pigmenteringens betydelse i den dermatoskopiska bedömningen av en tumörs växtsätt.

Allt detta som en del i att arbeta fram diagnostiska metoder för korrekt bedömning av basalcellscancertumörer och därigenom för korrekt och kostnadseffektivt val av behandlingsmetod.

StatusPågående
Gällande start-/slutdatum2017/06/072023/05/01

Participants