Missväxtkatastrofer: Samhällelig kunskap i cirkulation och förändring, Sverige 1695–1870

Projekt: Forskning

Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Historia

Beskrivning

De globala klimatförändringarna har satt fokus på frågan om vilket ansvar människan själv har för olika naturkatastrofer och hur dessa bäst ska förstås och hanteras. Svaret på denna viktiga fråga är emellertid långt ifrån givet. En mängd förklaringar cirkulerar i samhällsdebatten. Detta förhållande har på ett intressant sätt sin parallell i de förödande missväxtkatastrofer som med jämna mellanrum drabbade det förmoderna Europa, och som i hög grad präglade den förmoderna samhällsutvecklingen och den förmoderna människans livsvärld. För att förstå och förklara missväxtkatastroferna vände sig dåtidens människor till en mångfacetterad och spänningsfylld kunskap som gick längre än till de mest omedelbara väderförklaringarna. Istället hänvisade kunskapen till mer komplexa samhälleliga orsakssamband, av exempelvis religiös, politisk eller ekonomisk karaktär. Denna kunskap utgör en unik möjlighet till inblick i förmodern samhällssyn.

Detta treåriga forskningsprojekt har till syfte att studera kunskapen om missväxtkatastroferna i det svenska samhället åren 1695–1870, och hur den samhälleliga kunskapen förändrades i övergången mellan förmodern och modern tid. Under denna viktiga brytningstid kom missväxtkatastroferna långsamt att minska i omfattning. Slutligen upphörde de återkommande perioderna av hungersnöd, dramatiskt stigande matpriser, epidemier, social oro, migration och massdöd helt. Paradoxalt blev fenomenet samtidigt mer framträdande i samhällsdebatten. De kunskaper som gjorde anspråk på att kunna förklara missväxtkatastroferna förefaller också ha blivit fler och alltmer motstridiga. Det är kvarlevorna av denna intensiva samhällsdebatt som möjliggör denna kunskapshistoriska studie.

I centrum för projektet står frågorna om den samhälleliga kunskapen om missväxtkatastroferna – dess mångfacetterade innehåll och form, dess samhälleliga tillblivelse och tillägnelse, hur kunskapen blev framträdande och alltmer relevant i samhället, men också hur den marginaliserades under perioden. För att besvara dessa frågor ska jag undersöka ett brett urval av källor, däribland kungliga förordningar, pamfletter, tidningar och skillingtryck. Tillsammans täcker dessa källor in en väsentlig del av det dåtida svenska
mediesystemet och ger utrymme för en mångfald olika röster. Ett viktigt antagande är här att kunskapen om fenomenet cirkulerade olika beroende på sitt mediala sammanhang; mediet som sådant antas med andra ord ha
påverkat kunskapen till form och innehåll. Begränsade tidsnedslag, med det huvudsakliga syftet att studera kunskapens förändring, görs i samband med de mest allvarliga missväxtkatastroferna åren 1695–98, 1740–43, 1808–12 och 1867–68. För att säkerställa analytiskt djup görs också ett mer omfattande nedslag i samband med den förödande missväxtkatastrofen 1770–73.

I dagsläget har vi en mycket begränsad förståelse av hur människor i det förmoderna Europa själva förstod detta fenomen. Kunskapsluckan är förvånande mot bakgrund av missväxtkatastrofernas stora betydelse, men
den är också förvånande med tanke på hur stort intresse som den historiska forskningen under senare år har ägnat många andra naturkatastrofer, till exempel jordbävningar, översvämningar och bränder. Projektet bidrar
med viktig kunskap i flera olika avseenden: Det kompletterar, för det första, på en viktig punkt vår kännedom om det förmoderna samhällets livsvillkor och samhällssyn. Den dåtida kunskapen om missväxtkatastroferna är också avgörande för att förstå aktörernas handlande – hur och varför de sökte minska sin sårbarhet. Projektet kastar, för det andra, ljus över hur missväxterna utmynnade i samhällskritik – hur kunskapen frammanade
samhällsförändring och utkrävde ansvar, hur den stärkte och undergrävde samhällelig makt. Projektet är, för det tredje, ett bidrag till en framväxande kunskapshistorisk forskningsinriktning och tillför härvidlag en mer generell förståelse av flera olika kunskapsfenomen, bland annat hur och varför olika motstridiga kunskaper kan samexistera på ett område. Med utgångspunkt i mötet mellan ett förmodernt fenomen och moderniteten ökas, för det fjärde, vår kännedom om en historiskt mycket viktig brytningstid. Avslutningsvis ger projektet, för det femte, historiska perspektiv på ett fenomen som till följd av de pågående klimatförändringarna åter håller på att bli ett stort globalt samhällsproblem. Hur missväxtkatastrofer begripliggörs och politiseras i olika samhället kommer att få avgörande betydelse för oss alla.

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet, men stöds även av Birgit och Gad Rausings Stiftelse för Humanistisk Forskning och Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen.
StatusPågående
Gällande start-/slutdatum2018/01/012021/12/31

Participants

Relaterade aktiviteter

Bodensten, E. (deltagare)
2017 sep 1 → …

Aktivitet: Deltagit i eller arrangerat evenemangDeltagit i workshop/ seminarium/ kurs

Visa alla (1)