Humaniora i rörelse: Kunskapscirkulation i Sverige och Västtyskland under efterkrigstiden

Projekt: Forskning

Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Historia
  • Humaniora

Nyckelord

  • kunskapshistoria, history of knowledge, kunskapskultur, cultures of knowledge, Wissensgeschichte, circulation of knowledge, kunskapscirkulation

Beskrivning

I forskningsprojektet ”Humaniora i rörelse” undersöker vi – Johan Östling, Anton Jansson och Ragni Svensson – cirkulation av humanistisk kunskap i 1960- och 1970-talens Sverige och Västtyskland. Syftet är både att utveckla kunskapscirkulation som analytiskt ramverk och att lämna konkreta bidrag till utforskningen av kunskapens plats i efterkrigstidens samhälle. Projektet löper under 2019–2021 och vårt mål är att skriva en gemensam monografi som belyser en rad olika aspekter av vårt ämne.

I detta kunskapshistoriska forskningsprojekt hämtar vi inspiration från nyare tendenser inom vetenskapshistoria, mediehistoria, bokhistoria, humanvetenskapernas historia och andra angränsande ämnen. Ett analytiskt nyckelbegrepp är kunskapscirkulation – det vill säga hur kunskap formas och omformas när den befinner sig i rörelse. Det kan handla om hur kunskap populariseras, förmedlas eller överförs, men också om de aktörer eller medieformer som har betydelse för cirkulationen.

Vår ambition är att konkretisera och utveckla analysen av cirkulation. Vi gör det genom att lansera begreppet ”offentlig kunskapsarena”. En sådan kan förstås som en plats som inom sina givna ramar erbjuder möjlighet och sätter gränser för cirkulation av kunskap. Den fungerar som en mötes- eller åskådningsplats för en viss typ av kunskapsaktörer och publiker. För att den ska kunna vara en arena som befordrar samhällelig kunskapscirkulation måste den vanligen äga ett mått av stabilitet och beständighet.

Vår empiriska forskning kommer att bestå av komparativa studier av ett antal kunskapsarenor i offentligheten. Johan Östling kommer att analysera humanistisk kunskap i tidens massmedier. I en studie tar han sin utgångspunkt i Svenska Dagbladets dagliga essäsida ”Under strecket” och dess tongivande aktörer. Utifrån detta vidgar han resonemanget till pressens roll som arena för cirkulation av akademisk kunskap. I en annan studie riktar han in sig mot etermedierna, i synnerhet den tidiga televisionen. Åtskilliga av de dominerande personerna som verkade här hade en gedigen akademisk bakgrund och sörjde för förmedling av humanistisk kunskap.

Anton Jansson undersöker i en första delstudie efterkrigstidens kristna deloffentlighet. Tiden ifråga uppfattas ofta som relativt sekulär, men här fanns här starka kristna rörelser, opinioner och institutioner. Detta tematiseras som en kristen deloffentlighet, det vill säga en delvis avgränsad offentlighet med egna aktörer, arenor och publiker. I fokus för den empiriska undersökningen står tidens kristna kulturtidskrifter, vari humanistisk kunskap fyllde en viktig funktion. I Janssons andra delstudie förflyttas fokus från en specifik form av arena till ett kunskapsobjekts rörelse på olika arenor. I centrum står sekulariseringstesen, det vill säga teorin om att religionen är dömd att försvinna i moderniteten. Den teorin är idag ifrågasatt, men hade en stark ställning under efterkrigstiden. Tesen återfanns på den kristna deloffentlighetens arenor, men kommer också följas på andra arenor kopplade till politik, kultur och utbildning.

Ragni Svenssons båda bidrag till projektet undersöker cirkulationen av humanistisk kunskap utifrån ett bokmarknadsperspektiv. I den första studien analyseras hur humanioraämnena populariserades som en del av den så kallade pocketboksrevolutionen under 1960- och 1970-talen. Särskild hänsyn tas till Bonniers populärvetenskapliga pocketserie Aldus, utgiven mellan 1957 och 1977. Aldus är ett av de mest betydelsefulla svenska exemplen på en pocketboksutgivning med folkbildande ambition, efter mönster från bland annat Västtyskland. I sin andra studie undersöker Svensson cirkulationen av humanistisk kunskap inom den bokcaférörelsen under 1970-talet. De socialistiska bokcaféer som här står i centrum var tidstypiska exempel på hur en kunskapsarena kan verka simultant som en utåtriktad verksamhet med syfte att påverka en allmän opinion, och inåt som en del av en sorts motoffentlighet, eller alternativ kunskapsarena.

Som forskningsprojekt har ”Humaniora i rörelse” flera syften. För det första önskar vi på ett teoretiskt plan kunna utveckla diskussionen om kunskapscirkulation, bland annat genom att införa begreppet kunskapsarena. För det andra hoppas vi kunna erbjuda empirisk konkretion till de ofta allmänna och programmatiska utsagor som hittills har kännetecknat kunskapshistoria. För det tredje vill vi utmana en föreställning om humanioras kris under efterkrigstiden och i stället demonstrera den betydelse som humanistisk kunskap hade i offentligheten. Avslutningsvis tror vi att vi med vårt fokus på 1960- och 1970-talens fördigitala värld kan bidra till att ställa dagens alltmer digitala tillvaro i ett nyttigt historiskt perspektiv.
Kort titelHumaniora i rörelse
StatusPågående
Gällande start-/slutdatum2019/03/012021/02/28

Participants

Relaterad forskningsoutput

Johan Östling & David Larsson Heidenblad, 2019 jun 1, (Submitted) I : Journal for the History of Knowledge.

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Johan Östling, 2019, (Accepted/In press) I : Historisk Tidskrift. 139, 4

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Visa alla (6)

Relaterade aktiviteter

Östling, J. (Inbjuden talare)
2019 jun 7

Aktivitet: Föredrag eller presentationPresentation

Östling, J. (inbjuden talare)
2019 jun 62019 jun 8

Aktivitet: Deltagit i eller arrangerat evenemangDeltagit i konferens

Östling, J. (presentatör)
2019 maj 11

Aktivitet: Föredrag eller presentationPresentation

Visa alla (14)