Att läsa mönster: Kvinnor, kläder och grafisk kultur i Sverige 1881-1981

Projekt: ForskningIndividuellt forskningsprojekt

Beskrivning

I projektet avser jag att utifrån ett bokhistoriskt perspektiv undersöka och analysera den grafiska kulturens funktion och betydelse för utvecklingen, spridningen och användningen av pappersmönster för kvinnors privata klädproduktion i Sverige 1881-1981. Kläder måste alla använda och förhålla sig till: De fungerar som skydd men även som sociala markörer, handelsvaror, konstyttringar och protestmedel. Kläder rymmer många föreställningar om sexualitet, kreativitet och identitet, och med utgångspunkt i klädmönstret kan därmed olika samhälleliga och kulturella fenomen belysas.

Projektet har tre specifika mål:
1) Belysa hur kommersiella pappersmönster producerades och spreds, genom att undersöka och kartlägga den svenska mönsterproduktionens historia under 100 år, med utgångspunkt i mönstertidskrifter.
2) Ge nya insikter till läsningens historia med ett fokus på användarna av instruktiva mönster. Jag vill undersöka hur mönstren mottogs och användes, och visa hur tryckta bokstäver, siffror, linjer och prickar på papper kunde skapa drömmar, inspirera kvinnor och bidra till demokratiseringen av modet.
3) Öka förståelsen för den grafiska produktionens roll i uppkomsten av nya tankemönster, genom att analysera vilken roll pappersmönster spelade i utvecklingen och spridningen av nya idéer och ideal för kvinnor inom mode och privat klädproduktion.

Populärvetenskaplig beskrivning

Att läsa mönster: Kvinnor, kläder och grafisk kultur i Sverige 1881–1981
Kvinnors läsning har ofta kopplats samman med läsning av romaner, men den största delen av läsningen har varit tidskrifter med moraliskt eller nyttigt innehåll, som recept och mönster. Det handlar då om läsning i en vidare kontext som inbegriper både instruerande bilder och text. I många fall erbjuder mönster en verklighetsflykt liksom romaner. Man kan stanna upp en liten stund och drömma om alla dessa fina kläder och föreställa sig hur beundrad man skulle bli om man bar dem. Mönster och manualer används ofta som ren inspiration –sällan lagas alla rätter i en kokbok, sällan sys alla mönster som förvärvas.
I denna studie avser jag att utifrån ett bokhistoriskt perspektiv undersöka och analysera den grafiska kulturens funktion och betydelse för utvecklingen, spridningen och användningen av pappersmönster för kvinnors privata klädproduktion i Sverige 1881–1981. Kläder måste alla använda och förhålla sig till: De fungerar som skydd men även som sociala markörer, handelsvaror, konstyttringar och protestmedel. Kläder rymmer många föreställningar om sexualitet, kreativitet och identitet, och med utgångspunkt i klädmönstret kan därmed olika samhälleliga och kulturella fenomen belysas.
Projektet har tre specifika mål:
1) Belysa hur kommersiella pappersmönster producerades och spreds, genom att undersöka och kartlägga den svenska mönsterproduktionens historia under 100 år.
2) Ge nya insikter till läsningens historia med ett fokus på användarna av instruktiva mönster. Jag vill undersöka hur mönstren mottogs och användes, och visa hur tryckta bokstäver, siffror, linjer och prickar på papper kunde skapa drömmar, inspirera kvinnor och bidra till demokratiseringen av modet.
3) Öka förståelsen för den grafiska produktionens roll i uppkomsten av nya tankemönster, genom att analysera vilken roll pappersmönster spelade i utvecklingen och spridningen av nya idéer och ideal för kvinnor inom mode och privat klädproduktion.
Parallellt med den begynnande konfektionsindustrin under andra halvan av 1800-talet sker, genom tekniska och sociala förutsättningar i form av symaskinen, nya bildtryckstekniker, ökad reklam och uppfinnandet av pappersmönstren, ett uppsving i såväl hemproduktionen av kläder som utgivningen av dam- och modetidningar med mönster för hemsömnad. Perioden 1881–1981 täcker in hemsömnadens blomstringstid. I projektet närstuderas mönstren i de betydelsefulla tidskrifterna Nordisk Mönster-Tidning/Allers Mönster-Tidning, Vår mönstertidning och Husmodern under åren 1917, 1940, 1965 och 1981. Inspirationen till de svenska modemagasinen kom från Frankrike, England, Tyskland och USA. Mönster var enkla att anpassa till en regional publik. Med ett mönster i handen, billiga maskintillverkade tyger, och en symaskin kunde kvinnor ta makten över hur de skulle klä sig och hur modet skulle se ut.
Projektet bidrar med nya insikter om den roll grafisk kommunikation och kultur spelat för framväxten av såväl normativa som materiella mönster inom samhällskulturen, i synnerhet gällande kvinnoideal under 1900-talet. Med mönsterprojektet bidrar jag till läsningens historia genom en studie av användarna av instruktiva visuella objekt och lyfter fram en förbisedd del av såväl kvinnohistorien som tryckhistorien.
Kort titelAtt läsa mönster
StatusPågående
Gällande start-/slutdatum2019/01/012023/03/31

Participants

Relaterade aktiviteter

Törnvall, G. (Inbjuden talare)
2019 sep 24

Aktivitet: Föredrag eller presentationInbjuden talare

Visa alla (1)