Slyngelåren: Skandinavisk tryckfräckhet och boktryckerinäring ca 1760–1800

Projekt: ForskningInternationellt samarbete

Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Historia

Nyckelord

  • tryckfrihet, censur, bokmarknad, bokhistoria, Sverige, Danmark

Populärvetenskaplig beskrivning

I slutet av 1700-talet inträffade två episoder i Skandinavien av världshistorisk betydelse. 1766 och 1770 blev Sverige respektive Danmark de första länderna i världen med lagfäst tryckfrihet. Dessa beslut fick dramatiska konsekvenser som är märkligt underutforskade och i stort sett okända i omvärlden.

På bägge håll ledde tryckfriheten till att en stormflod av pamfletter med mer eller mindre radikalt innehåll sköljde över landet. I Sverige hamnade diskussionen om medborgerliga rättigheter i förgrunden och adelsprivilegierna utsattes för kraftiga angrepp. Den ökande politiska polariseringen ledde så småningom fram till Gustav III:s statskupp. I det enväldigt styrda Danmark uppstod för första gången en offentlig arena för diskussion av politik och samhällsfrågor. Många konkreta reformförslag fördes fram men i stigande grad riktades även kritik mot makthavarna. Experimentet slutade med att kungens livläkare och rikets egentlige styresman Johann Friedrich Struensee avsattes och avrättades.

I Sverige infördes tryckfriheten efter ett långt förberedelsearbete, i Danmark kom den till närmast av en historisk slump. Även om det inte fanns någon ideologisk eller politisk förbindelse mellan de två fallen blev de omedelbara följderna likartade med en strid ström av trycksaker och en intensifierad offentlig debatt. De reaktionära krafter som snart skärpte kontrollen av tryckpressarna hänvisade till de ärekränkningar och osedligheter som också fått spridning och som gav tryckfriheten dåligt rykte. Detta dåliga rykte har levt kvar in i nutid och bidragit till historikernas anmärkningsvärda ointresse.

I detta projekt avser vi att göra den första systematiska och jämförande kartläggningen av tryckfrihetens skrifter och tryckmarknadens aktörer i Sverige och Danmark. Vi menar att tryckfrihetens viktigaste följder visade sig först på sikt och kommer därför att följa dessa frågor under generationen närmast efter de omedelbara tryckfrihetsperioderna. Vår utgångspunkt är att tryckfriheten inte bara innebar en intellektuell, utan också en infrastrukturell revolution. Böcker görs inte av författare! När en upphovsman skapat ett verk är bara halva arbetet gjort: för att texten ska nå sina läsare krävs redaktörer, tryckare, förläggare, speditörer, handlare och många fler. Genom att närstudera aktörerna inom hela kommunikationscirkeln visar vi hur idéer antar fysisk form och hur lag därigenom blir praktik. Tryckfriheten skapade nya juridiska förutsättningar, men en lag är aldrig starkare än dess tillämpning: det krävdes en infrastruktur som svarade upp mot de önskemål och behov som skapades av det förändrade regelverket. Genom strukturernas inre tröghet blev dessa förändringar avgörande för tryckfrihetsfrågornas senare utveckling.

Tryckfriheten skapade visserligen en tillfällig topp i tryckproduktionen, men att näringens expansion inleddes redan före och även fortsatte efteråt kan inte förklaras med traditionella idé- och rättshistoriska teorier.

Mängden böcker, tryckare och bokhandlare ökade kraftigt, men lika viktigt var att de tryckta medierna genomgick en kvalitativ förändring – t.ex. etablerades den periodiska pressen och uppstod den opinionsbildande journalistiken vid denna tid. En allt mer kommersialiserad och professionaliserad tryckerinäring var svårare för myndigheterna att kontrollera och det blev i förlängningen avgörande för återinförandet av lagbunden tryckfrihet en bit in på 1800-talet.

Den juridiska och politiska bakgrunden är väl utredd i både Sverige och Danmark, men tryckfrihetsperiodernas praktiska verkningar på kort och lång sikt har aldrig undersökts. Än mindre har någon komparation gjorts mellan de bägge fallen –de har i stället betraktas som lite udda episoder förknippade med den ”korrupta” frihetstiden och den ”bisarre” Struensee. Med detta projekt räknar vi med att ge ett substantiellt bidrag till både den skandinaviska och den internationella forskningen om en av upplysningstidens viktigaste landvinningar.
StatusPågående
Gällande start-/slutdatum2021/01/012023/12/31

Participants

Relaterad forskningsoutput

Jonas Nordin, 2020 sep 3, Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 2020. Möller, D. (red.). 2020 uppl. Lund: Vetenskapssocieteten i Lund, s. 87–112 26 s. (Vetenskapssocieteten i Lund: Årsbok).

Forskningsoutput: Kapitel i bok/rapport/Conference proceedingKapitel samlingsverk

Visa alla (1)