De utestängda. "Tattarfrågan" i svensk politik 1880-1950.

Projekt: Avhandling

Populärvetenskaplig beskrivning

De människor som av sin omgivning kallades för tattare, ansågs under första halvan av 1900-talet utgöra ett hot mot samhället. Hur agerade svenska kommuner och myndigheter mot tattarna? Var tattarfrågans politik ett resultat av en folkhemsideologi under 1930-talet eller växte den fram ur de små landsbygdskommunernas strävan att hålla fattiga människor utanför lokalsamhällets gränser?

Debatten om ”tattarfrågan” var intensiv under första halvan av 1900-talet. I dagstidningar och filmer målades de svenska ”tattarna” ut som tjuvaktiga, oärliga och kringstrykande lösdrivare, som utgjorde ett hot mot landsbygdens befolkning. Både staten och enskilda kommuner satte igång ett omfattande utredningsarbete om denna folkgrupp, som visade sig vara mycket svår att definiera.

I det här projektet görs inte några försök till uttalanden om vilka identiteter eller kulturella särdrag som tattarna, eller den grupp av moderna resande som ofta har förknippats med det historiska ordet, har haft. Istället är avsikten att undersöka det omgivande samhällets föreställningar om och åtgärder mot den grupp som kallades för tattare.

Varför intresserade sig statsmakten under första halvan av 1900-talet för ”tattarfrågan”? Vilken roll spelade den rasbiologiska vetenskapen i samhällets försök att producera kunskap om ”tattare”? Hur såg föreställningarna om ”tattare” ut i alla de svenska småkommuner där de allra flesta vardagliga möten mellan ”tattare” och lokalbefolkning ägde rum? Varför försvann den offentliga debatten om ”tattarplågan” under åren efter 1950? Hur förhöll sig den svenska politiken till de åtgärder som vidtogs mot liknande grupper i t.ex. Norge och på de brittiska öarna? Och vad kan tattarfrågan säga oss om rasism, främlingsfientlighet och utanförskap i det moderna Sverige?
StatusSlutfört
Gällande start-/slutdatum2009/09/012013/12/31

Participants