A Pedagogical Stance on Internationalising Education An empirical study of Swedish nurse education from the perspectives of students and teachers

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

Abstract

Popular Abstract in Swedish
Internationalisering av högre utbildning beskrivs i första delen av avhandlingen i ett vidare perspektiv, flera olika forskningstraditioner som berör högre utbildning och internationalisering beskrivs i syfte att utgöra en bakgrund för argument som framhåller ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv som väsentligt i samband med utveckling och konkretisering av en internationaliserad utbildning. Olika författares undersökningar och ideologier gällande högre utbildning, internationalisering och globalisering omnämns. Sådan forskning skiljer sig från en pedagogisk/didaktisk utgångspunkt, vilken är nödvändig för att främja och tydliggöra innebörden av internationaliserad undervisning och lärande. I avhandlingen framhålls ett pedagogiskt tänkande i allmänhet om målsättningar och villkor i samband med utbildning och lärande och ett didaktiskt tänkande om specifikt utbildningsinnehåll och former för undervisning som avgörande.

Ett övergripande mål i forskningsansatsen är att beskriva och diskutera studerandes och lärares olika erfarenheter och uppfattningar av internationalisering av högre utbildning med grund i exemplet svensk sjukskötarskeutbildning. Forskningsintresset riktades särskilt mot studerandes och lärares erfarenheter av en internationaliserad utbildningskontext med fokus på deras uppfattningar av en internationaliserad undervisning när det gäller undervisningsinnehåll och former av lärande. Vilket utbildningsinnehåll som fokuseras och träder fram som väsentligt när lärare gestalter vad som menas med internationalisering i lärandesammanhang i undervisning och vilka undervisningsmetoder de framhåller, har undersökts i två studier (studie III och IV). Vad de studerande beskriver som ett utbildningsinnehåll vilket gestaltar internationalisering i utbildningen har undersökts och beskrivits i två andra studier (studie I och II).

Många som är engagerade i högre utbildning framhåller att samarbetet mellan å ena sidan policyutvecklare och administratörer på olika organisatoriska nivåer och å andra sidan lärare och studerande, bör förstärkas i relation till internationalisering. Andra framhåller värdet av att policyutvecklare i olika länder bör förstärka sitt samarbete och samordna utvecklingen av högre utbildning från ett internationellt perspektiv. Några framhåller vikten av en ökad vetskap om det influenser på högre utbildning som människor, media, ideologier, vanor, värderingar, symboler, historiska skeenden och tolkningar, utgör. Influenser som gör att en mer och mer komplex världsbild växer fram genom en form av sammansmältning, beroende av en ömsesidig påverkan mellan länder tex. i form av s.k. "landskap", eller kulturella "flöden". De kan beskrivas som nya former av social samhörighet som utvecklas, och vi bör, hävdas det, bli mer varse kollektivt konstruerade "landskap", vilka omfattar influenser från olika kulturer i en sammansmältning i en "ny form", som ett resultat av internationaliserings och globala processer. Andra författare diskuterar globaliseringens inflytande på förändringar i förhållande till villkor och begränsningar. Att identifiera väsentliga begränsningar i syfte att eliminera dessa och samtidigt öppna upp för att önskvärda utbildningsförändringar skulle ge en möjligt att förstärka de processer som uppfattas som givande. Utbildningsförändringar behöver ständigt granskas i relation till både teori och praktik och dynamiken mellan dessa element bör framgå och tydliggöras.

Internationaliseringen av högre utbildning i Sverige har under de senaste årtiondena, liksom i många andra länder, varit inriktad på studerande- och lärarutbyten (tex. Linnaeus Palme programmet). Flera rapporter bl. a. gällande högre utbildning framhåller en syn på lärande sett som en process, ett livslångt lärande och bildning, vilka alla berör internationalisering i någon form. Högskoleförordningen (SFS 1993:100) och högskolelagen (SFS 1992:1434), framhåller intentioner om internationalisering av den högre utbildningen och ett interkulturellt kunnande.

Trots att internationalisering av den högre utbildningen varit i fokus under flera årtionden upplevs och uppfattas fenomenet fortfarande som något vagt, obestämbart och tvetydigt. Flera författare hävdar att vi bör ta en kritisk utgångspunkt vid bedömningen av de internationaliseringsideologier som förs fram, samtidigt som ett sådant krav genast väcker en ny intressant fråga, nämligen, från vilken utgångspunkt bör vi utgå då vi skall förhålla oss kritiska? En kritisk utgångspunkt skulle kunna vara att framhålla att högre utbildning endast undersökts och belysts från policy- och organisationsperspektiv, från en systemnivå med andra ord, vilket inneburit en utgångspunkt som varit fördefinierad, snarare än empiriskt explorativt i sin ansats och utgångspunkten har inte tagits i lärares och studerandes tolkningar av de intentioner inom högre utbildning som berör internationalisering. De två olika utgångsperspektiven skall inte uppfattas som motarbetande varandra, men dock, som fundamentalt olika till sin natur och i sina ansatser i att förstå och beskriva vad som menas med internationalisering och en internationaliserad utbildning. Den tidigare förhållningen har inte framhållit en pedagogisk/didaktisk utgångspunkt som väsentlig, nödvändig och fundamental, i samband med internationalisering av högre utbildning med fokus på undervisning och lärande, vilket denna undersökning gör.

Datainsamlingen har omfattat intervjuer med studerande och lärare, samt en enkätstudie med lärare. Ansatsen var fenomenografisk. Fenomenografi fokuserar människors uppfattningar av innebörder av ett objekt och/eller sätt att erfara ett objekt. Vad studerande och lärare erfar som internationalisering i termer av innehåll i allmänhet, och i relation till svensk sjuksköterskeutbildning i synnerhet har undersökts. Hur studerande och lärare strukturerar sina tankar om vad de erfar vara internationalisering har beskrivits i kategorier och teman och som fall. Lärares syn på väsentligt utbildningsinnehåll i relation till internationaliserad undervisning och lärande har varit en del av undersökningen. Dataprogrammet NVivo, har använts i samband med analysen av data. Programmet ger möjlighet att strukturera data utifrån öppen kodning, dvs., kodning av data sker efterhand och kan hela tiden revideras och ändras, i relation till ursprungsintervjun eller texten. Identifiering av centrala/kritiska aspekter (meningsbärande innebörder) kodas, och kategoriseras och/eller tematiseras. Relationen mellan kritiska/väsentliga "meningsaspekter" vilka gestaltar förståelser av internationalisering beskrivs i kategoribeskrivningar (studie I och II), och i teman (studie III) och i fall (studie IV). Varje kategori, tema, fall innefattar nyckelaspekter vilka är relaterade till varandra inom varje kategori, tema och fall. Kategorierna temana och fallen, inom varje studie, är inbördes logiskt relaterade till varandra och presenterade i ett s.k. "utfallsrum" (studie I och II) och i teman i form av två huvudperspektiv (studie III, ett utbildningsdidaktiskt och ett organisatorisktdidaktiskt perspektiv) och i form av fall där väsentliga aspekter tydliggörs som framkommer "tvärsöver" fallen (studie IV). I samtliga studier gestaltas kvalitativt olika sätt att förstå och erfara internationalisering, från de studerandes (studie I och II) och lärarnas (studie III och IV) perspektiv.

Resultatet visar lärares respektive studerandes uppfattningar och sätt att tänka om fenomenet internationalisering, dels allmänt och dels i förhållande till svensk sjuksköterskeutbildning. Resultatet gäller vad de tänker och erfar och vilken förståelse de har av internationalisering av högre utbildning och en internationaliserad svensk sjuksköterskeutbildning i termer av undervisning och lärande. Huvudresultaten från de empiriska undersökningarna visar att de studerande erfar och förstår aspekter av internationalisering kvalitativt olika. Vilket innehåll de studerande fokuserar och hur de strukturerar sitt tänkande om det innehåll de fokuserar, skiljer sig åt markant.

Resultatet visar även att lärares förståelse av internationalisering och en internationaliserad utbildning i termer av undervisning och lärande skiljer sig, då de inte delar en gemensam förståelse och tolkning och intentioner av utbildningsmål och inte heller representerar en delad utbildningskultur. Framförallt utgår studerande, likväl som lärare från egna erfarenheter då de relaterar och ger exempel på vad som menas med internationalisering i termer av innehåll. Lärare undervisar innehåll av interkulturell karaktär i form av berättande om egna upplevda händelser från och/eller om andra kulturer. Berättelsernas innebörder spänner över ett vitt fält och fokuserar olika aspekter (vilka omfattar en stor variation av vad som menas med kunskap om, och ett lärande av interkulturell karaktär, vilket antas leda till interkulturell kompetens och interkulturella färdigheter). Några studerande såväl som lärare framhöll personlig utveckling i samband med ett lärande av ett utbildningsinnehåll av interkulturell karaktär.

Med utgångspunkt i resultaten hävdas att vi behöver utveckla innebörden av internationalisering av och i högre utbildning utifrån en pedagogisk och didaktisk utgångspunkt. Förståelsen av fenomenet internationalisering i svensk sjuksköterskeutbildning framträder som oreflekterad och vakt av innehåll och som framstår snarare som slumpmässigt än som grundat i en pedagogisk/didaktisk medveten ställning och som främst beroende av vilken tillgång enskilda lärare har till ett rikt erfarenhetsbaserat material. En övergripande slutsats är att policyutvecklare och lärare står inför en stor utmaning att inrikta sig på att förstå internationalisering av och i svensk sjuksköterskeutbildning från ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv, där studerandes lärande och utveckling av internationell kompetens och färdighet står i fokus. En fråga som bör synliggöras är, om utveckling som handlar om internationalisering av högre utbildning skall tillåtas vara pedagogiskt/didaktiskt omedveten? och därmed påverkas av rådande globala och internationella influenser på ett relativt slumpartat sätt (utifrån pedagogiska/didaktiska utgångspunkter så att säga). Om vi hävdar att ett medvetet teoretiskt pedagogiskt och didaktiskt synsätt har betydelse inom utbildningskontexter i högre utbildning, och om vi också förutsätter att intentioner och utbildningsmål i sin tur har en betydelse, och att en pedagogisk/didaktisk medvetenheten främjar en konkretisering av undervisning och lärande, då måste vi också bejaka detta i en pedagogisk utveckling och praktik. Det måste finnas en möjlighet att, pedagogiskt och didaktiskt utmana de globala krafter som influerar och bestämmer aspekter om Vad (innehåll) och Hur (undervisningsmetoder) inklusive synen på lärande som en internationalisering av högre utbildning innebär.

En huvudpoäng är, att ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv bör bli ett kontinuerligt och väsentligt inslag i internationalisering av den högre utbildningen. Det handlar om ett lärande i högre utbildning i termer av både innehåll, färdighet(er) och kompetens(er), vilka de studerade skall utveckla. Dessa har inte tills nu tydliggjorts utifrån ett pedagogiskt/didaktiskt perspektiv och i relation till en internationaliserad utbildning och baserat på interkulturellt utbildningssinnehåll. En utveckling av en läroplansteoretisk ansats i samklang med organisatoriska och politisk-ekonomiska förutsättningar, bör utvecklas. Ett antagande är att interkulturellt lärande främjas av ett studerandeperspektiv i utbildningen, som grund för ett lärande av innehåll av interkulturell karaktär inom utbildningskontexten.

Fortsatt forskning

Med stöd från resultaten av samtliga de empiriska studierna föreslås att fortsatt forskning bör inriktas på lärarnas synbara brist på en delad pedagogisk och didaktisk kultur och förståelse och tolkning av internationalisering i högre utbildning och internationaliserad undervisning och lärande. Med utgångspunkt i att internationalisering och globalisering framöver kommer att framhållas som en väsentlig utveckling inom högre utbildning, är denna forskning väsenlig.

Karaktären hos ett interkulturellt lärande med grund i interkulturellt undervisningsinnehåll och studenters utveckling av interkulturell kompetens och färdighet, med utgångspunkt både från ett studerande såväl som ett lärarperspektiv bör också undersökas ytterligare. T ex kunde forskning med stöd av fokusgrupper såväl som intervjuer utföras, och ett önskvärt utfall blir då att beskriva en rådande didaktisk kultur såväl som att utveckla en didaktik som grund för att främja och stödja lärare i deras ansats att främja och stödja studerandes lärande av interkulturellt kursinnehåll i relation till utbildningsmål och en utveckling av en internationalisering av utbildningen. En gemensam och medveten pedagogisk/didaktisk ansats behöver utvecklas bland lärare, verksamma inom sådan högre utbildning där ett interkulturellt innehåll utgör ett väsenligt inslag. En sådan utveckling är en mycket väsentlig lärar och policy- angelägenhet, som ligger i tiden.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Utbildningsvetenskap
  • Hälsovetenskaper

Nyckelord

Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare/Biträdande handledare
Tilldelningsdatum2005 sep 23
Förlag
  • Department of Education, Lund University
Tryckta ISBN91-628-6593-5
StatusPublished - 2005
PublikationskategoriForskning

Nedladdningar

Ingen tillgänglig data

Relaterad forskningsoutput

Monne Wihlborg, 1999, I : Nurse Education Today. 19, s. 533-542

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Visa alla (3)