Age and gender differences in risk factor burden, myocardial dysfunction and cardiovascular events in relation to glucose metabolism

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

Abstract

Popular Abstract in Swedish
Studier har visat att inte bara individer med diabetes utan ocksa de som har forstadier till diabetes, namligen forhojt fasteblodsocker och nedsatt glukostolerans, loper en okad risk for att drabbas av saval hjartkarlsjukdom som hjartsvikt. Daremot har man sett att den okade risken forenad med diabetes verkar minska med aldern. Studier pa aldre individer ar dock sparsamma, de studier som finns ar begransade till diabetiker, och ofta rapporteras inte resultaten atskilt for man och kvinnor. Det overgripande syftet med de fyra delarbeten som presenterats i denna avhandling var att ta reda pa om det finns skillnader mellan medelalders och aldre man respektive kvinnor avseende sambandet mellan stord glukosmetabolism (fran normalt fasteblodsocker till kand diabetes), riskfaktorer for hjartkarlsjukdom, tidig hjartdysfunktion och risken for hjartkarl-handelser sasom hjartinfarkt och stroke.

Pa 1970-talet startade ett primarpreventivt projekt vid Medicinska kliniken, UMAS (numera Skanes Universitetssjukhus) i Malmo. Projektet som kallades Malmo Forebyggande Medicin (MFM) borjade 1974. Under 17 ar blev totalt 33 000 man och kvinnor undersokta med frageformular, blodprover och kroppslig undersokning. I borjan av 2000-talet bjods alla kvarlevande som deltagit i MFM in till en aterundersokning dar aterigen deltagarna fick svara pa frageformular och fick taget blodprov, man tog puls och blodtryck, matte langd, vikt, stuss och midjematt. Totalt deltog drygt 18 000 medelalders och aldre man och kvinnor denna gang. Hos en mindre grupp (ca 1800 deltagare) genomfordes ultraljudsundersokning pa hjartat, man tog EKG och ett speciellt blodprov som kallas Nt-proBNP, vilket aterspeglar belastning i hjartat. Deltagarna har sedan dess foljts upp i nationella register avseende hjartkarl-handelser.

Ett liknande projekt, Reykjavik studien, genomfordes i Island pa sjuttio- och attiotalet. Aven dar kallades deltagarna tillbaka i borjan pa 2000-talet. Totalt deltog ca 5700 i aterundersokningen i Reykjavik, varav 900 undersoktes med ultraljud pa hjartat. Dessa tva stora befolkningsstudier gav underlag till studierna i avhandlingen.

Bland hjartfriska medelalders (57-69 ar) man och kvinnor blev hjartdysfunktion matt med ultraljud mer uttalad ju hogre socker deltagarna hade. Samma fynd sag man inte bland aldre (70-80 ar) man och kvinnor dar de som hade sockerrubbningar inte hade tecken till hjartdysfunktion i nagon storre utstreckning an de som hade normal sockerbalans.

Hos medelalders man steg Nt-proBNP jo hogre socker mannen hade. Ett positivt samband mellan socker och Nt-proBNP sags ocksa hos de aldre mannen, men dar var sambandet svagare och icke statistiskt signifikant. Hos kvinnorna sags ett omvant samband; jo hogre socker de hade, desto lagre Nt-proBNP varde. Sambandet var dock varken signifikant hos de medelalders eller de aldre kvinnorna. Fynden forstarker resultaten fran ultraljudsundersokningarna, d.v.s. att hjartdysfunktion verkar inte forekomma i storre utstreckning hos aldre individer med sockerrubbningar an hos de som har normalt socker.

Nar man analyserade riskfaktorer for hjartkarlsjukdom (sasom hogt blodtryck, rokning och hogt kolesterol) och sjalvskattad halsa hittade man daremot en klart okad riskfaktorbelastning och samre sjalvskattad halsa med stigande blodsocker bade hos medelalders och aldre deltagare. Over lag sa var riskfaktorbordan storre och den sjalvskattade halsan samre hos kvinnor, och dessa forsamrades mer med stigande socker bland de aldre kvinnorna an de aldre mannen.

Nar man till slut analyserade hjartkarlhandelser sag man att ju hogre socker medelalders man och kvinnor hade vid studiestarten, desto storre risk fanns for att de hade drabbats av hjartinfarkt eller stroke under uppfoljningstiden. Samma okning sags inte bland de aldre, dar sockret verkade inte ha nagon storre effekt pa risken. Hos bade medelalders och aldre man och kvinnor med diagnosticerad diabetes, daremot, var risken for att utveckla hjartinfarkt eller stroke okad jamfort med de som hade normalt fasteblodsocker.

Slutsatserna att dra av dessa studier ar att forhojt blodsocker inte verkar ha lika mycket effekt pa hjartfunktionen och risken for att drabbas av hjartinfarkt och stroke hos aldre som hos medelalders man och kvinnor. Att ha forhojt blodsocker ar dock forenad med en ansamling av ovriga riskfaktorer for hjartkarlsjukdom och forsamrad sjalvskattad halsa hos aldre likaval som hos de som ar i medelaldern, mer sa hos kvinnor an hos man relativt sett.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Medicin och hälsovetenskap

Nyckelord

Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare/Biträdande handledare
Tilldelningsdatum2012 mar 2
Förlag
  • Lund University
Tryckta ISBN978-91-86871-78-9
StatusPublished - 2012
PublikationskategoriForskning

Nedladdningar

Ingen tillgänglig data