Algeriet vid skiljevägen. Ett studium av politiska, ekonomiska och ideologiska strukturer i Algeriet 1992. Projektarbete för Försvarets Forskningsanstalt (FOA), juni – augusti 1992.

Forskningsoutput: Bok/rapportRapport

Bibtex

@book{b6440049cc394ab9b8da35be1d583122,
title = "Algeriet vid skiljev{\"a}gen. Ett studium av politiska, ekonomiska och ideologiska strukturer i Algeriet 1992. Projektarbete f{\"o}r F{\"o}rsvarets Forskningsanstalt (FOA), juni – augusti 1992.",
abstract = "Algeriet vid skiljev{\"a}gen. Ett studium av politiska, ekonomiska och ideologiska strukturer i Algeriet 1992. Projektarbete f{\"o}r F{\"o}rsvarets Forskningsanstalt (FOA), juni – augusti 1992. Torsten JansonKandidatstudent i islamologi, Lunds universitetSLUTSATSERAlgeriet 1992 - Point of no returnTv{\aa} saker om den algeriska nationen kan omedelbart konstateras: den {\"a}r till sitt v{\"a}sen en milit{\"a}rdiktatur; och dess nationella identitet heter populism. Dessa tv{\aa} faktorer {\"a}r ocks{\aa} de tv{\aa} fr{\"a}msta orsakerna till den osannolikt f{\"o}rvirrade situationen som r{\aa}der i landet idag, d{\"a}r en milit{\"a}rjunta kontrollerar makten, samtidigt som ett fundamentalistiskt och dessutom mer eller mindre bannlyst parti innehar ber{\"a}ttigande till regeringsst{\"a}llning, grundat p{\aa} en autentisk demokratisk process, som utlysts av regimpartiet.Bakom denna situation, har vi sett, ligger den kulturella identitetskrisen, som {\"a}r en f{\"o}ljd av kolonisationen, och den milit{\"a}ra hegemonin, vilken har sitt upphov fr{\"a}mst i denna identitetskris, i den p{\aa}f{\"o}ljande populismen, samt i Boumediennes person, som ocks{\aa} sj{\"a}lv personifierade den milit{\"a}ra makten. D{\aa} detta f{\"o}rlopp manifesterar sig i samh{\"a}llet, tar det sin f{\"o}rsta gestalt i bristen p{\aa} politisk infrastruktur. Denna borgar f{\"o}r en konsekvent vansk{\"o}tsel av statsfinanserna, och mynnar ut i dagens ekonomiska, politiska och sociala kaos. De politiska f{\"o}rvecklingarna med regimens de-legitimering, demokratiprocessen, R{\"a}ddningsfrontens triumfer och slutligen statskuppen {\"a}r alla endast symptom p{\aa} dessa bakomliggande strukturer, och jag har d{\"a}rf{\"o}r valt att relativt ing{\aa}ende redog{\"o}ra f{\"o}r strukturerna i rapportens f{\"o}rsta del, ”Den postkoloniala traumatiken”.Den andra delen, ”Det ekonomiska skruvst{\"a}det”, koncentrerade sig i (A)-delen p{\aa} statsfinanserna. Slutsatsen av detta studium {\"a}r att f{\"o}rutom den stora statsskuldens uppenbara inverkan p{\aa} samh{\"a}llets instabilitet, utg{\"o}rs en avg{\"o}rande faktor av villighet och f{\"o}rm{\aa}ga till ekonomiska reformer. Den f{\"o}rra saknades inte av hos herrar Merbah, Hamrouch och Ghozali, men det kanske var v{\"a}rre bev{\"a}nt med f{\"o}rm{\aa}gan. Vi skall nog emellertid akta oss f{\"o}r att vara alltf{\"o}r str{\"a}nga, {\aa}tminstone mot Ghozali, f{\"o}r fr{\aa}gan {\"a}r om inte han gjorde vad som kunde g{\"o}ras tills han sprang in i v{\"a}ggen: parlamentet. H{\"a}r tycks den stora skadan i den algeriska ekonomin ligga: i det monolitiska statssystemet, vilket {\"a}r ironiskt, d{\aa} det som vi sett f{\"o}rfogar {\"o}ver en endast villkorlig makt i ordets bokstavliga bem{\"a}rkelse. Detta hinder, som ocks{\aa} borgat f{\"o}r en vidstr{\"a}ckt korruption, m{\aa}ste {\"o}verkommas f{\"o}r att algerisk ekonomi skall kunna f{\aa}s p{\aa} f{\"o}tter igen. Detta r{\"a}cker emellertid inte. I den ekonomiska studien s{\aa}v{\"a}l som i unders{\"o}kningarna av de utrikespolitiska relationerna ((B)-delen av Det ekonomiska skruvst{\"a}det) och av FIS i arbetets tredje del, framgick det att uppfyllandet omv{\"a}rldens fordringar {\"a}r en helt avg{\"o}rande fr{\aa}ga f{\"o}r den algeriska ekonomin. Kraven g{\"a}ller fr{\"a}mst respekterande av m{\"a}nskliga r{\"a}ttigheter (vilket torde diskvalificera den nuvarande regimen direkt), p{\aa}litlighet i uppfyllandet av f{\"o}rpliktelserna i l{\aa}ne- och kreditavtal, samt i vissa fall t ex exploateringsr{\"a}ttigheter f{\"o}r oljeindustrier av algerisk mark.Att vinna internationellt st{\"o}d {\"a}r s{\aa}ledes fullkomligt n{\"o}dv{\"a}ndigt. En av de viktigaste ekonomiska fr{\aa}gorna f{\"o}r Algeriet handlar om omstrukturering av l{\aa}nevillkoren f{\"o}r de internationella l{\aa}nen. I dag g{\aa}r s{\aa} enorma belopp {\aa}t till avbetalningar och r{\"a}ntor, att det inte blir mycket {\"o}ver vare sig de ekonomiska, industriella eller sociala investeringar i landet som p{\aa} sikt kunde l{\"o}sa problemen. Det tycks h{\"a}r som det st{\"o}rsta behovet av internationellt bist{\aa}nd ligger. Fr{\aa}gan {\"a}r om den nuvarande regimen {\"a}r villig till m{\aa}nga av de n{\"o}dv{\"a}ndiga reformerna. Dagens situation d{\"a}r en regering helt av det gamla gardet har avl{\"o}st Ghozalis, tycks allt annat {\"a}n lovande. Vi har inte minst sett hur den nye premi{\"a}rministern och reformkritikern Abdesselam ocks{\aa} f{\"o}rvaltar ekonomiministeriet, en man som var ansvarig f{\"o}r industri och energi under tiden f{\"o}r Boumediennes kommandoekonomi. Det {\"a}r som tiden st{\aa}tt stilla sedan 70-talet.Rapportens tredje del, ”Den islamistiska explosionen”, genomf{\"o}rde ett n{\"a}rmare studium av den algeriska islamismen. H{\"a}r st{\"a}lldes fr{\aa}gor om vad fundamentalism egentligen inneb{\"a}r; om FIS skulle vara f{\"o}rm{\"o}get att axla den tunga algeriska b{\"o}rdan; om i vilken grad samh{\"a}llet kan t{\"a}nkas f{\"o}r{\"a}ndras under en islamistiskt regim; samt om hur Frankrike reagerar p{\aa}, och kan komma att reagera p{\aa} R{\"a}ddningsfrontens framg{\aa}ngar.Svaren blev till stor del ganska f{\"o}rv{\aa}nande. Det stod klart att FIS {\"a}r uttalat liberalistiskt i sin ekonomiska h{\aa}llning, och att farh{\aa}gorna om ett traditionalistiskt f{\"a}rgat Algeriet {\aa}tminstone kraftigt har {\"o}verdimensionerats, mycket p{\aa} grund av missf{\"o}rst{\aa}nd av det retoriska spr{\aa}ket. {\AA} andra sidan fann vi grupper i Algeriet som verkligen har anledning att vara tveksamma till FIS, i synnerhet den sekul{\"a}ra medelklassen. Kvinnans roll i ett islamistiskt Algeriet visade sig sv{\aa}r att komma {\aa}t, men vi fann inga tv{\aa}ngs{\aa}tg{\"a}rder f{\"o}r att avl{\"a}gsna kvinnan fr{\aa}n arbetsmarknaden i R{\"a}ddningsfrontens politiska program. Vi kunde vidare konstatera att fundamentalism endast inneb{\"a}r att samh{\"a}llet skall vila p{\aa} Sharia, men att detta inte isig inneb{\"a}r traditionalism. FIS intar tv{\"a}rtemot en modernistisk h{\aa}llning, d{\"a}r Koranen skall vara samh{\"a}llets grund, inte dess pekpinne. Vad g{\"a}llde demokratibegreppet framkom det att demokrati som begrepp {\"a}r en orimlighet f{\"o}r R{\"a}ddningsfronten, men att demokratins arbetsmetoder, pluralism, folklig representation, d{\"a}remot bejakades. Den enda punkt som folket, eller r{\"a}ttare sagt, m{\"a}nniskan f{\aa}r eller kan ha inflytande {\"o}ver {\"a}r den fundamentalistiska principen. Sharia {\"a}r Guds norm, inte m{\"a}nniskans, enligt FIS. Partiets liberala ekonomiska h{\aa}llning, dess ledarskap av en ung, v{\"a}lutbildad teknokratk{\aa}r, gav vid handen att FIS skulle ha minst lika goda f{\"o}ruts{\"a}ttningar f{\"o}r att leda landets ekonomiska politik. Ett argument f{\"o}r att det tom skulle vara b{\"a}ttre disponerat f{\"o}r detta {\"a}r att det har ett gott st{\"o}d hos den algeriska befolkningen, och detta inneb{\"a}r att man troligen skulle vara t{\aa}lmodigare med FIS:s misslyckanden {\"a}n med FLN:s.Vi fr{\aa}gade oss ocks{\aa} om vad R{\"a}ddningsfrontens breda rekrytering i det unga Algeriet innebar, och kom fram till att det r{\"o}rde sig om en fr{\aa}ga om hur pass f{\"o}rankrat partiet skulle lyckas bli? Lyckas man inte finns en risk f{\"o}r partiet att det snabbt vunna st{\"o}det lika snabbt f{\"o}rloras om t ex frontens ekonomiska politik i en eventuell regeringsst{\"a}llning skulle visa sig impopul{\"a}r. Lyckas man d{\"a}remot kan partiet bli av med sina svagheter som populistisk r{\"o}relse, och l{\aa}ngsiktigt vinna en enorm seger att d{\"o}ma av landets demografi.Fr{\aa}gan om hur R{\"a}ddningsfrontens ses av Frankrike visade sig vara ett problem som till stor del ligger i dunkel. N{\aa}gon r{\"a}dsla f{\"o}r en fundamentalistisk v{\aa}g i Frankrike tycks inte befogad, d{\aa} respektive muslimsk kommunitet har olika utg{\aa}ngspunkt f{\"o}r sin definition av islam. Fr{\aa}gan om hur Frankrike st{\"a}ller sig till m{\"o}jligheten till en islamistisk regim i Algeriet st{\aa}r till stor del obesvarad, d{\aa} till stor del locket lagts p{\aa} i denna debatt. I tidningar som Le Monde, Le Monde Diplomatique och Le Figaro har Algeriet visserligen mycket uppm{\"a}rksammats, men den franska regeringens h{\aa}llning har inte framkommit. Det {\"a}r uppenbart att denna fr{\aa}ga kr{\"a}ver andra metoder {\"a}n de jag har haft till mitt f{\"o}rfogande i denna studie, t ex kontakter med de ber{\"o}rda departementen och andra statliga institutioner.I denna studie kunde emellertid utredas de allm{\"a}nna f{\"o}ljderna f{\"o}r Frankrike av en islamistisk utveckling i Algeriet, och s{\aa}g att visionerna av ett algeriskt kulturellt hegemoniskifte och m{\"o}jligheterna att Algeriet under FIS kan tendera att i h{\"o}gre grad s{\"o}ka sig till andra handelsmarknader m{\aa}ste upplevas som hotande f{\"o}r Frankrike. {\AA} andra sidan visade det sig att inte heller de nuvarande betingelserna tycks s{\"a}rskilt stimulerande f{\"o}r fransm{\"a}nnen, d{\aa} s{\aa} l{\"a}nge FIS uts{\"a}tts f{\"o}r den Algeriska regimens repression, och troligen s{\aa} l{\"a}nge partiet inte sj{\"a}lvt sitter i regeringsst{\"a}llning, kommer partiet forts{\"a}tta sin kampanj mot regeringen, och detta g{\"o}r att det f{\"o}r Frankrike allra viktigaste, stabilitet i Algeriet, tycks om{\"o}jligt att uppn{\aa} med FLN vid makten. F{\aa}r Frankrike v{\"a}lja st{\aa}r valet s{\aa}ledes mellan {\aa} ena sidan m{\"o}jlig stabilisering och FIS, och {\aa} den andra fortsatt instabilitet och FLN. (Detta val {\"a}r naturligtvis detsamma f{\"o}r andra stater.) Hur prioriteringen utfaller har detta arbete inte kunnat visa.Slutligen kunde konstateras att m{\"o}jligheterna till andra staters p{\aa}verkan av utvecklingen i Algeriet {\"a}r stor, b{\aa}de bilateral och samordnat (EG), genom att f{\"o}rena krav p{\aa} demokratiska reformer och st{\"o}dinsatserDet sammantagna intrycket av unders{\"o}kningen av Algeriet {\"a}r att landet st{\aa}r vid en point of no return. Den islamistiska explosionen {\"a}r redan ett faktum, liksom de katastrofala ekonomiska och sociala situationerna, och kan inte l{\"a}ngre sopas under mattan. Kraftfulla insatser m{\aa}ste till f{\"o}r att hj{\"a}lpa upp problemen, och den nuvarande regeringen m{\aa}ste hitta ett fungerande s{\"a}tt att hantera R{\"a}ddningsfronten. Min {\"o}vertygelse har blivit att demokratiska val {\"a}r {\"a}nda s{\"a}ttet att {\aa}tervinna stabilitet i Algeriet, men det {\"a}r m{\"o}jligt att regimen har andra l{\"o}sningar p{\aa} problemet. Om ingenting h{\"a}nder, emellertid, och regimen forts{\"a}tter p{\aa} den inslagna v{\"a}gen, kommer riskerna f{\"o}r inb{\"o}rdeskrig vara {\"o}verh{\"a}ngande.Fr{\aa}gor f{\"o}r framtida studierEn uppf{\"o}ljande och f{\"o}rdjupad studie kunde ge svar p{\aa} viktiga fr{\aa}gor som inte t{\"a}ckts av f{\"o}religgande arbete, eller d{\"a}r rapporten har misslyckats finna svar:• Vilken {\"a}r Frankrikes officiella st{\aa}ndpunkt till R{\"a}ddningsfronten?• Hur ser Algeriets grannars syn p{\aa} utvecklingen av islamism i landet: skulle denna kunna f{\aa} UMA att spricka; skulle gamla konflikter {\aa}ter komma fram i ljuset; finns det m{\"o}jligheter f{\"o}r islamism att v{\"a}xa {\"a}ven i {\"o}vriga UMA? • Exakt hur ser opinionsbilden ut i Algeriet? En noggrann kartl{\"a}ggning av var olika politiska sympatier ligger (i vilka {\aa}ldrar, samh{\"a}llsklasser, yrkesgrupper, k{\"o}nstillh{\"o}righeter etc) kunde ge en klar bild av vad ett algeriskt samh{\"a}lle i R{\"a}ddningsfrontens regi skulle inneb{\"a}ra.• Slutligen har vi den {\"o}vergripande fr{\aa}gan om EG-attityder. Denna accentueras av Algeriets behov av europeisk assistans och av det illa fungerande UMA, och m{\aa}ste betraktas som av h{\"o}g prioritet.",
author = "Torsten Janson",
year = "1992",
language = "svenska",
publisher = "F{\"o}rsvarets Forskningsanstalt (FOA)",

}