Alla tjänar på kortare arbestid

Forskningsoutput: Bidrag till övrig tidskrift/dags- eller nyhetstidningDagstidnings-/nyhetsartikel

Standard

Alla tjänar på kortare arbestid. / Olsson, Birgitta.

I: Svenska Dagbladet, 22.04.2002.

Forskningsoutput: Bidrag till övrig tidskrift/dags- eller nyhetstidningDagstidnings-/nyhetsartikel

Harvard

APA

CBE

MLA

Vancouver

Author

RIS

TY - GEN

T1 - Alla tjänar på kortare arbestid

AU - Olsson, Birgitta

PY - 2002/4/22

Y1 - 2002/4/22

N2 - Författaren Birgitta Olsson menar stick i stäv med Konjunkturinstitutets utredare att det är genom produktivitetsförbättringarna i ekonomin, som vi kan klara kortare arbetstid. Förutsättningen är dock att den genomförs som en daglig förkortning av arbetstiden och i lite snabbare takt än KI:s alternativ. Forskning visar att kortare arbetsdagar innebär en förbättring av det sociala livet. Balansen mellan arbete och fritid blir jämnare med mer tid för barnen, för läxläsningen, för familjen, de gamla och för vännerna. Även sömnkvaliteten förbättras vid kortare arbetstid. Människor får ett bättre liv totalt sett. De som upplever den största tillfredsställelsen med en kortare arbetstid är inte oanat småbarnsföräldrar. En arbetstidsförkortning leder till effekter på produktiviteten genom: 1. Effektivare arbetsorganisation och bättre verksamhet när rutiner ses över. Man lägger inte rutinmässigt ut åttatimmmarspass vilket kan förekomma med nuvarande arbetstidsregim. 2. Bättre utnyttjande av den befintliga produktionsutrustningen och anpassning av arbetstiden till verksamheten vilket medför lägre produktionskostnader och lägre priser. 3. Bättre och smartare användning av tekniken. 4. Människor orkar mer när de är mer utvilade. 5. Stressen i livet minskar. Det blir bättre balans mellan arbete och fritid. 6. Mindre utslitning av människor i slentrianmässigt organiserad produktion. De miljarder som går åt till att betala för sjukfrånvaro och rehabilitering kan plöjas tillbaka i produktivt arbete. Det kräver dock att man börjar se på kostnaderna för en arbetstidsförkortning ur ett helhetsperspektiv: Friskare människor innebär mindre utbetalningar från sjukförsäkringen och gör det möjligt att ta ut lägre avgifter från arbetsgivarna. Sjukförsäkringsavgiften är i år 8,8 procent på lönerna. Detta bortser KI:s utredare från. 7. Flera som i dag stängs ute från arbetsmarknaden på grund av det höga tempot och den dåliga arbetsorganisationen skulle troligen kunna platsa igen. Detta har KI:s utredare inte tagit hänsyn till i sin analys eftersom det inte finns någon helhetssyn.

AB - Författaren Birgitta Olsson menar stick i stäv med Konjunkturinstitutets utredare att det är genom produktivitetsförbättringarna i ekonomin, som vi kan klara kortare arbetstid. Förutsättningen är dock att den genomförs som en daglig förkortning av arbetstiden och i lite snabbare takt än KI:s alternativ. Forskning visar att kortare arbetsdagar innebär en förbättring av det sociala livet. Balansen mellan arbete och fritid blir jämnare med mer tid för barnen, för läxläsningen, för familjen, de gamla och för vännerna. Även sömnkvaliteten förbättras vid kortare arbetstid. Människor får ett bättre liv totalt sett. De som upplever den största tillfredsställelsen med en kortare arbetstid är inte oanat småbarnsföräldrar. En arbetstidsförkortning leder till effekter på produktiviteten genom: 1. Effektivare arbetsorganisation och bättre verksamhet när rutiner ses över. Man lägger inte rutinmässigt ut åttatimmmarspass vilket kan förekomma med nuvarande arbetstidsregim. 2. Bättre utnyttjande av den befintliga produktionsutrustningen och anpassning av arbetstiden till verksamheten vilket medför lägre produktionskostnader och lägre priser. 3. Bättre och smartare användning av tekniken. 4. Människor orkar mer när de är mer utvilade. 5. Stressen i livet minskar. Det blir bättre balans mellan arbete och fritid. 6. Mindre utslitning av människor i slentrianmässigt organiserad produktion. De miljarder som går åt till att betala för sjukfrånvaro och rehabilitering kan plöjas tillbaka i produktivt arbete. Det kräver dock att man börjar se på kostnaderna för en arbetstidsförkortning ur ett helhetsperspektiv: Friskare människor innebär mindre utbetalningar från sjukförsäkringen och gör det möjligt att ta ut lägre avgifter från arbetsgivarna. Sjukförsäkringsavgiften är i år 8,8 procent på lönerna. Detta bortser KI:s utredare från. 7. Flera som i dag stängs ute från arbetsmarknaden på grund av det höga tempot och den dåliga arbetsorganisationen skulle troligen kunna platsa igen. Detta har KI:s utredare inte tagit hänsyn till i sin analys eftersom det inte finns någon helhetssyn.

KW - sociala livet

KW - 6-timmars arbetsdag

KW - korttidsarbete

KW - arbetstidsförkortning

KW - arbetstid

KW - fallstudie

KW - sömnkvalitet

KW - Konjunkturinstitutet

M3 - Dagstidnings-/nyhetsartikel

JO - Svenska Dagbladet

JF - Svenska Dagbladet

SN - 1101-2412

ER -