Att skapa plats och göra rum: Landskapsperspektiv på det historiska värdets betydelse och funktion i svensk planering och miljövård

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (monografi)

Abstract

Popular Abstract
Avhandlingen tar sin empiriska utgångspunkt i en analys av hur historiskt betingade värden hanteras i samtida planering samt natur- och kulturmiljövård. Syftet är att därigenom förtydliga förutsättningarna för en hållbar landskapsutveckling avseende landskapets historiska värden.
Analysen tar sin teoretiska utgångspunkt i tidsgeografi och kritisk realism. Perspektiven har använts för att formulera en realistisk ontologi för landskapet. I avhandlingen presenteras en modell för landskapet bestående av tre olika ontologiska nivåer, utsiktslandskapet, utfallslandskapet och förloppslandskapet. I relation till denna modell diskuterar jag också möjligheten att använda begreppen diskurs och estetik för att utveckla tidsgeografins analytiska perspektiv. Vidare presenteras också en metod för historisk landskapsanalys baserad på den typ av stratigrafiska relationsscheman som används inom arkeologin. Till skillnad från den traditionella arkeologiska tillämpningen omfattar den modifierade tillämpning som presenteras här även olika historiska källor så som, historiskt textmaterial, historiska kartor och flygbilder.
Avhandlingens empiriska utgångspunkt har tagits i sju fallstudier av faktiska platser som blivit föremål för någon form av åtgärder för att bevara, dokumentera eller utveckla ett historiskt betingat värde. De enskilda fallstudierna varierar från fasta fornlämningar och naturreservat till större avgränsade områden och landskapsavsnitt. Tre teman undersöks därefter mer ingående i syfte att tydliggöra underliggande strukturer och relationer i det samtida planerings- och miljövårdssystemet: förutsättningarna för att avgränsa och skydda olika historiskt betingade värden, det sätt på vilket olika värden skapas genom olika former av representation samt det historiska värdets roll i förhållande till andra samhällsintressen i planeringsprocessen. Slutligen presenteras också en kritik av vad jag har valt att kalla kulturarvsperspektivet med utgångspunkt i en analys av Riksantikvarieämbetets program Agenda Kulturarv och den Europeiska Landskapskonventionen. Båda utgör tydliga exempel på en postmodern planerings- och miljövårdsdiskurs.
Med utgångspunkt i avhandlingens teoretiska perspektiv menar jag att det finns grund för en dubbel kritik av perspektiven på det historiska värdet inom den samtida planeringen och den samlade miljövården. Kritiken riktar sig då både mot reduktionistiska perspektiv inom modern miljövård och mot olika moraliskt grundade argument i dess postmoderna motsvarighet. Slutsatsen blir därför att det istället för att diskutera var eller av vem olika planeringshandlingar kan utföras måste större uppmärksamhet riktas mot hur olika planeringshandlingar kan utföras i förhållande till landskapet som en lokal fysisk och social situation. Om vi verkligen bryr oss om landskapet måste vi också vara beredd att göra något åt det.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Kulturgeografi

Nyckelord

Originalspråksvenska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare/Biträdande handledare
Tilldelningsdatum2013 nov 16
Förlag
  • Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet
Tryckta ISBN978-91-7473-688-5, 978-91-7473-687-8
StatusPublished - 2013
PublikationskategoriForskning

Bibliografisk information

Defence details Date: 2013-11-16 Time: 13:00 Place: Sal 111 (Världen), Geocentrum I, Sölvegatan 10, Lund External reviewer(s) Name: Sandell, Klas Title: Professor Affiliation: Avdelningen för Geografi och Turism, Karlstads Universitet ---

Nedladdningar

Ingen tillgänglig data