Begärets lagar: moderna statliga utredningar och heteronormativitetens genealogi

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (monografi)

Abstract

Popular Abstract in Swedish
Avhandlingen består av en analys av Statliga Offentliga Utredningar (SOU) och deras definition och hantering av homosexualitet, intersexualism och transsexualism under 1900-talet (1935-2001). Frågor som berör den juridiska definitionen av ett mänskligt subjekt, mänskligt begär och den mänskliga kroppen är centrala för dessa utredningar och därför ligger fokus i avhandlingen på hur dessa definitioner reproduceras och förändras.

De lagändringar som dessa utredningar har föranlett sätts vanligtvis in i ett sammanhang där staten anses ha övergett ett repressivt straffsystem till förmån för en tolerant och jämlik välfärdspolitik. Perspektivet i denna avhandling har dock varit ett annat och mer kritiskt. Genom en genealogisk metod, inspirerad av Friedrich Nietzsche och Michel Foucault, har denna antagna utveckling granskats för att se vilka likheter och skillnader man kan finna utredningarna sinsemellan. Utgångsfrågan har fokuserat på kontinuitet och förskjutningar i utredningarnas definition av kön och begär. Utifrån Judith Butlers definition av heterosexuell matris, har jag betonat både vad som har uteslutits i utredningarna och vad som har förmedlats. Det psykoanalytiska begreppet abjektion har i det sammanhanget spelat en central roll för att förstå vad som utesluts och varför det utesluts. På samma sätt har begreppet interpellation använts i ytterligare en analys av samma material, för att undersöka hur utredningarna benämner det avvikande och kanske framför allt, varför de benämner det avvikande på ett specifikt sätt.

I ett avslutande kapitel används slutsatserna från föregående kapitel för en diskussion kring förhållandet mellan identitetsbaserad politik och en kapitalistisk samhällsorganisation. Genom en applicering av Wendy Browns nietzscheanska diskussion om ressentiment och moralism, kommer avhandlingen fram till att den identitetspolitik som förs i ?demokratins och jämlikhetens namn? avsevärt försvårar andra politiska agendor som inte vill utgå från stabila, cementerade och heteronormativt bevarande subjekt. En koppling kan således göras mellan det statliga kravet på att sexualitet anses (endast) kunna baseras på könstillhörighet och en statlig diskurs där demokrati anses (endast) kunna baseras på liberalism.

Detaljer

Författare
  • Sara Edenheim
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Historia

Nyckelord

Originalspråksvenska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare/Biträdande handledare
Tilldelningsdatum2005 dec 10
Förlag
  • Brutus Östlings Bokförlag Symposion
Tryckta ISBN91 7139 732 9
StatusPublished - 2005
PublikationskategoriForskning