Bra vallersättning och kompensationsstöd? Hur kan olika utformningar påverka jordbruket, miljön, och samhällsekonomin?

Forskningsoutput: Bok/rapportRapport

Abstract

Positiva och negativa miljöeffekter
Vallersättningen och kompensationsstödet leder båda till att arealen vall och antalet nötkreatur ökar kraftigt. Utredningen konstaterar att effekten av vallodling på biologisk mångfald, både när det gäller sällsynta arter och ekosystemtjänster, är otillräckligt känd. Kompensationsstödet gör det företagsekonomiskt lönsamt att hävda betydligt större areal permanent betesmark, men vallersättningen leder däremot till något lägre betesareal.
Det svenska jordbrukets kväve- och fosforläckage har varit lägre under de båda
analyserade programperioderna tack vare vallersättningen. Under perioden 2015–20 är kväveläckaget är lägre än vad det skulle ha varit utan stödet också i slättbygderna, till skillnad från i landsbygdsprogrammets föregående
period 2007–14. Kompensationsstödet medför tvärtom att växtnäringsläckaget
är högre än vad det skulle vara om stödet inte fanns. Användningen av växtskyddsmedel i jordbruket påverkas inte mycket av dessa stöd under perioden 2015–20. Kompensationsstödet har under båda perioderna medfört stora utsläpp av växthusgaser. Vallersättningen är däremot bra ur klimatsynpunkt, om än inte lika starkt under perioden 2015–20 som under den föregående perioden. Stödens klimatpåverkan sker huvudsakligen genom att påverka mängden kol bundet i marken och antalet nötkreatur som avger växthusgasen metan, medan deras inverkan på jordbrukets användning av fossilbränsle till traktorer och annat är liten i sammanhanget. Kompensationsstödet är samhällsekonomiskt olönsamt
Vallersättningen medförde stora samhällsekonomiska förluster i början av perioden 2007–10, men efter ändrade stödregler och med högre världsmarknadspriser blev den i stället mycket lönsam. Även under innevarande programperiod 2015–20 har den en viss samhällsekonomisk lönsamhet. Kompensationsstödet ger dock stora samhällsekonomiska förluster, både under perioden 2007–14 och 2015–20. Samhällsekonomiskt sett vore det bra att halvera båda stöden. Kompensationsstödet ger många extra arbetstillfällen i områden med sämre förutsättningar för odling men till hög samhällsekonomisk kostnad. En del av kostnaden är att kompensationsstödet sammanvägt medför ökad miljöbelastning. Per budgetkrona var dock kostnaden relativt låg jämfört med andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Störst betydelse för stödens samhällsekonomiska lönsamhet är deras klimateffekter, att deras skattefinansiering ger förluster i annan verksamhet, och att de leder till mindre effektiv jordbruksproduktion av marknadsvaror. Effekterna av stöden beror mycket på de ekonomiska förutsättningarna i övrigt, till exempel prisnivån för jordbruksprodukter på världsmarknaden. Utfallet kan bli ett annat än väntat om förutsättningarna ändras under perioden. Detta hände under perioden 2007–2014.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Externa organisationer
  • Swedish Board of Agriculture
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Nationalekonomi
  • Ekologi
  • Miljövetenskap
Originalspråksvenska
FörlagJordbruksverket
UppdragsgivareSwedish Board of Agriculture
Antal sidor211
StatusPublished - 2016
PublikationskategoriForskning

Publikationsserier

NamnUVR
FörlagJordbruksverket
Nr.6
Volym2016

Relaterad forskningsoutput

Henrik G. Smith, Juliana Dänhardt, Blombäck, K., Paul Caplat, Collentine, D., Erik Grenestam, Helena Hanson, Höjgård, S., Jansson, T., Johnsson, H., Jönsson, A., Mikael Lantz, Åke Lindström, Lovisa Nilsson, Martin Nordin, Ola Olsson, Stewart, R., Martin Stjernman & Öckinger, E., 2016, Jordbruksverket. 351 s. (Utvärderingsrapport 2016:3)

Forskningsoutput: Bok/rapportRapport

Visa alla (1)