Clinical course and prognosis of individuals with severe alpha 1-antitrypsin deficiency (PiZZ)

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

Abstract

Popular Abstract in Swedish
Svår alfa-1antitrypsinbrist (AAT-brist), s.k. PiZZ, är ett ärftligt tillstånd som har en hög förekomst i Sverige, cirka 1/1600. Bristen innebär ökad risk för utveckling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), speciellt hos rökare. Leversjukdom är också relativt vanlig och kan förekomma såväl i barndomen som i hög ålder. Levercirros (skrumplever) och levercancer är överrepresenterade i hög ålder. Andra ovanliga manifestationer kan förekomma vid svår AAT-brist, t.ex. vaskulitsukdomar (inflammation i blodkärl) och pannikulit (inflammation i underhudsvävnad).
Det svenska nationella registret över personer med svår AAT-brist startades 1991. De främsta syften är att öka kunskapen om tillståndet och samtidigt förebygga lungsjukdom genom anti-rökinformation, att studera AAT-bristens naturalhistoria och att stimulera släktundersökningar. Kriterier för inklusion i registret är ålder ≥18 år, PiZZ fenotyp verifierad på Klinisk kemisk avdelning, Skånes universitetssjukhus i Malmö, samt skriftligt samtycke.
I oktober 2008 ingick sammanlagt 1349 personer i registret, vilket motsvarar en hög andel, 30 % av alla vuxna PiZZ-individer i Sverige.
Tidigare studier av AAT-bristens naturalförlopp har varit få och inkluderat främst rökare och personer som identifierats pga. luftvägssymtom. Dessa studier har visat att svår AAT-brist är en allvarlig sjukdom som leder till för tidig död.
Syftet med studierna i denna avhandling som är baserade på AAT-registret var att analysera överlevnad vid svår AAT-brist med avseende på rökvanor och hur personerna har identifierats, att analysera vilka faktorer som påverkar risken att dö och att analysera de vanligaste dödsorsakerna. Skillnaden med tidigare publicerade studier är att vi har inkluderat ett stort antal bristindivider som aldrig har rökt (icke-rökare). Ytterligare syften var att studera om lungtransplantation förbättrar överlevnaden hos bristindivider med svårt emfysem och att studera lungfunktion hos syskon med svår AAT-brist.
I studie I och II hade bristindividerna en statistiskt signifikant högre dödlighet jämfört med svensk befolkning, men överlevnaden var ändå bättre än de tidigare publicerade studierna hade visat. Vi fann också att rökare hade en signifikant högre dödlighet än icke-rökare och svensk befolkning, men icke-rökare som hade identifierats genom screening (hälsoundersökning) hade ingen ökad dödlighet jämfört med svensk befolkning. Emfysem var den viktigaste bakomliggande dödsorsaken både hos rökare och icke-rökare. Dödlighet i skrumplever (levercirros) verkar vara ökad hos äldre icke-rökare; hos 26 av 93 icke-rökare var dödsorsaken cirros och dess komplikationer. Stigande ålder, sjunkande lungfunktion och förekomst av symtom från andningen innebar ökad risk för död hos bristindividerna.
Lungtransplantation (LTX) är indicerat för patienter med svåra lungsjukdomar. Varje år transplanteras cirka 150 patienter med svårt emfysem sekundärt till AAT-brist i hela världen. Tidigare studier har visat att överlevnad efter transplantationen är ungefär samma hos patienter med svår AAT-brist och emfysem och emfysempatienter med normal AAT-halt. Oss veterligen finns inga tidigare publicerade studier som har jämfört överlevnad mellan lungtransplanterade och icke transplanterade patienter med svår AAT-brist. Studie III visade en signifikant överlevnadsvinst för lungtransplantation hos patienter med svår AAT-brist, med en uppskattad medianöverlevnad på 11 år för lungtransplanterade jämfört med 8 år för icke transplanterade bristpatienter. Dessutom verkar remittering till transplantation vara sen i Sverige, vilket kan leda till en onödig ökad dödlighet för denna grupp av patienter.
Ett fåtal studier av syskon med svår AAT-brist har rapporterat att indexfall (den första personen i familjen som fick diagnosen AAT-brist) har svårare KOL, högre rökningsfrekvens och högre förekomst av astma än icke-indexfall. I studie IV har vi inte hittat några signifikanta skillnader i ålder, kön eller rökvanor mellan index- och icke-index syskon. Inte heller fanns det någon signifikant skillnad i lungfunktion vid inklusion. Vår studiepopulation var ganska ung i båda grupperna med en genomsnittlig ålder av 40 år eller yngre och majoriteten av både dem identifierades av screening.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Lungmedicin och allergi

Nyckelord

Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare/Biträdande handledare
Tilldelningsdatum2011 sep 16
Förlag
  • Clinical Sciences, Lund University
Tryckta ISBN978-91-86871-26-0
StatusPublished - 2011
PublikationskategoriForskning

Relaterad forskningsoutput

Hanan Tanash, Peter Nilsson, Nilsson, J-Å. & Eeva Piitulainen, 2010, I : Respiratory Research. 11

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Hanan Tanash, Nilsson, P. M., Nilsson, J-Å. & Eeva Piitulainen, 2008, I : Thorax. 63, s. 1091-1095

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Visa alla (3)