"De som är oskyldiga idag kan bli skyldiga imorgon" : det armeniska folkmordet och dess efterbörd

En ungturkisk regering med diktatorisk makt förövade 1915–1917, mitt under brinnande världskrig, ett folkmord på en miljon armenier i det döende osmanska riket. Folkmordet tog dock inte slut 1917, utan blev en del av en blodig internationell kamp om makt och nationella gränser i Mindre Asien och Sydkaukasien. Kampen slutade med att Turkiet 1923 utropades till en ny stat, medan Armenien blev en sovjetrepublik. Men folkmordet har pågått i ytterligare snart hundra år, om än med andra medel än 1915: som en förbittrad armenisk kamp för erkännande, som ett lika förbittrat turkiskt förnekande, och som ett internationellt ointresse för folkmordet som först i vår tid ändrats till engagemang. Boken slutar med en analys av den svenska riksdagens erkännande av folkmordet på armenierna 2010.