Den fysiska miljöns betydelse för sjukvård och omsorg: Ett miljöpsykologiskt perspektiv

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Abstract

Redan romarna anlade fältsjukhus i natursköna områden för att rehabiliteringen
skulle fungera bra. Även i modern tid har man uppfört sjukhus i parkmiljöer
i syfte att förbättra hälsan hos patienterna. Sjukhusen har gärna utformats
så att det är lätt att ta sig ut till de omgivande markerna, fönstren vetter
utåt och trädgårdar planeras för att ge patienterna kontakt med naturmiljön. I
slutet av 1800-talet påpekade Florence Nightingale att olikheter i design och
konstruktion kunde förklara skillnader i patienternas överlevnad mellan olika
sjukhusbyggnader. Med utgångspunkt i samtida psykologisk forskning förespråkade
Humphry Osmond i slutet av 1950-talet återigen betydelsen av den fysiska miljön för patienternas väl. Några år senare hölls den första arkitekturpsykologiska
konferensen (vad som sedermera blev miljöpsykologi) i Salt Lake City, Utah, USA. Vid konferensen diskuterade läkare, psykologer och arkitekter utformningen av bland annat mentalsjukhus (1). Idag finns återigen ett intresse
för den fysiska miljön inom vården och miljöns roll i den läkande processen.Miljöpsykologi är ett i grunden tvärvetenskapligt
ämne, vilket vuxit fram ur ett samarbete mellan framför
allt psykologer och arkitekter, men även med betydande
bidrag från andra professioner. Ämnet studerar människors
psykologiska och fysiologiska samspel med omgivningen,
i syfte att skapa en humant byggd miljö och en
god relation till naturmiljö (2). I denna artikel beskriver
vi en del av denna forskning, framför allt om miljöer för
sjukvård, psykiatrisk vård och åldringsvård, alltifrån
sjukhus till särskilt boende, samt miljöer för undervisning
av barn med särskilda behov. Tonvikten ligger på
vår egen forskning som bedrivs vid Miljöpsykologiska
Enheten vid Lunds Tekniska Högskola i södra Sverige.
Mycket av denna forskning har tagit sin utgångspunkt i
en holistisk teori för samspelet mellan människa och
miljö (the Human Environment Interaction-model; 3).

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Husbyggnad
  • Psykologi
Originalspråksvenska
Sidor (från-till)47-52
TidskriftOmsorg: nordisk tidsskrift for palliativ medisin
Volym24
Utgivningsnummer2
StatusPublished - 2007
PublikationskategoriForskning
Peer review utfördJa