Ectomycorrhizal activity as affected by soil liming

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

Abstract

Popular Abstract in Swedish
Under de senaste decennierna har det blivit allt mer uppenbart att det på grund av luftföroreningar skett en försurning av skogsjordarna i södra Sverige. Kalkning har föreslagits som en åtgärd för att motverka ytterligare försurning och bibehålla produktiviteten hos skogarna i de värst drabbade områdena. Inför ett sådant stort ingrepp i naturen är det viktigt att studera effekterna av det på de organismer som berörs. De flesta träd i skandinaviska skogsekosystem lever tillsammans med svampar i en symbios som kallas ektomykorrhiza. Trädens upptag av mineralnäring från marken underlättas genom symbiosen och svamparna får i gengäld socker från trädet. Många välkända storsvampar bildar ektomykorrhiza, t ex kantareller, soppar, flugsvampar, kremlor, riskor, spindelskivlingar och tryfflar. Jag har i denna avhandling studerat effekterna av kalkning på ektomykorrhiza. Mykorrhizasvamparnas kolonisering av trädens rötter i har studerats i fältförsök, och tillväxt och näringsupptag hos mykorrhizasvampar har undersökts i laboratorieförsök. I fältförsök orsakade kalkning en förändrad sammansättning på mykorrhizasamhället. Effekten av kalkning var emellertid variabel, vilket kan bero på att jordtyp och klimatförhållanden påverkar effekten av kalkning. Även i laboratoriestudierna visade det sig att odlingsjorden kan påverka kalkningens effekter. Näringstillgången i torv hade en betydande inverkan på hur svamptillväxten påverkades av kalkningen. Vid låg näringstillgång ökade svampens tillväxthastighet med kalkning, medan vid hög näringstillgång var svampens tillväxthastighet opåverkad av kalkning. Kalkning minskade upptaget av kväve och fosfor hos trädplantor både med och utan mykorrhiza. Mängden tillgängligt kväve och fosfor i torven minskade också med kalkning. Detta kan antingen ha varit orsakat av kemisk eller av mikrobiologisk fastläggning av kväve och fosfor. Den av kalkning framkallade minskningen av kväveupptaget var starkare i plantor utan än med mykorrhiza. Mykorrhizakoloniserade plantor hade alltså större förmåga än ickekoloniserade plantor att hantera de negativa effekter kalkning hade på kvävetillgängligheten. Så var emellertid inte fallet för fosfor. Den av kalkning framkallade minskningen av fosforupptaget var större i plantor med än utan mykorrhiza, och i den högsta kalkgivan fanns det ingen statistiskt signifikant skillnad mellan plantor med eller utan mykorrhiza. För att ge en bättre bas för att kunna förutsäga förändringarna på mykorrhiza floran efter kalkning är det nödvändigt att göra fältförsök som systematiskt tar hänsyn till näringstillgången i marken. Som ett komplement till detta måste även kalknings effekterna på funktionen hos mykorrhiza svamparna undersökas. I denna avhandling har effekterna av kalkning på näringsupptaget hos allmän pluggskivling (Paxillus involutus) studerats. Denna information kan vara användbar för förutsägelser eftersom den är en mycket vanligt förekommande svamp. Innan man försöker göra några generella förutsägelser om kalkningseffekter på funktionen hos mykorrhiza, måste emellertid giltigheten av denna svamp som modellorganism för funktionen hos ektomykorrhizasymbiosen bättre utvärderas. Med tanke på att det finns omkring 1000 mykorrhizabildande svampar i skandinaviska skogsekosystem, kommer det troligen att behövas liknande studier, där ett antal andra svampar som man tror har ekologisk betydelse används.

Detaljer

Författare
  • Solbritt Andersson
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Ekologi

Nyckelord

Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare/Biträdande handledare
  • [unknown], [unknown], handledare, Extern person
Tilldelningsdatum1996 maj 10
Förlag
  • Microbial Ecology, Lund University
Tryckta ISBN91-7105-075-2
StatusPublished - 1996
PublikationskategoriForskning

Relaterad forskningsoutput

Solbritt Andersson, H. Ek & Bengt Söderström, 1997, I: New Phytologist. 135, 4, s. 763-771

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Solbritt Andersson, P. Jensen & Bengt Söderström, 1996, I: New Phytologist. 133, 4, s. 695-704

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Solbritt Andersson & Bengt Söderström, 1995, I: Scandinavian Journal of Forest Research. 10, 2, s. 149-154

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Visa alla (5)