Ett samband att beakta : psalm, psalmbok, samhälle

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (monografi)

Abstract

Popular Abstract in Swedish
Psalmer som gav ?adekvata uttryck? åt motiven mission, evangelisation, diakoni, ekumenik, arbetsliv och ?ungdomens nya situation? efterlystes när arbetet med en ny psalmbok för Svenska kyrkan inleddes i slutet av 1960-talet. I avhandlingen visas att synen på de olika motiven påverkats av samhällets förändringar, särskilt under efterkrigstiden. Hur detta i sin tur återspeglas i psalmerna i den nya psalmbok, som togs i bruk 1986, liksom i psalmbokens disposition och urval av psalmer, behandlas i avhandlingen. Uppmärksamhet riktas i första hand på de nya psalmer som var resultatet av vad som betecknats som en ?hymn explosion? under 1960- och ?70-talen, men undersökningen sträcker sig, om än mer summariskt, till 1695 års psalmbok och följer de nämnda motiven från denna via 1819 och 1937 års psalmböcker och mellanliggande psalmboksförslag fram till 1986. Med varierande styrka framträder motiven i en gestalt som betingats av förskjutningar i synen på dem. Många saknar dock den konkretion man kanske kunnat vänta sig. I gengäld är inte så få psalmer med missions-, evangelisations-, diakoni- och ekumeniska motiv burna av några av samtidens stora teman, frågorna om fred, frihet, rättvisa och i enstaka fall av ett nytt ekologiskt perspektiv. Den agrara samhällsbild som präglat svenska psalmböcker genom tiderna kan fortfarande spåras i 1986 års psalmbok men är i någon mån kompletterad med psalmer präglade av moderna samhällsmotiv och perspektiv. Arbetslivspsalmer som en egen kategori saknas och i avhandlingen diskuteras några av de problem som vidlåder skapandet av sådana psalmer. Ungdomspsalmer, skrivna om och adresserade till ungdom, i 1937 års psalmbok ofta präglade av ett ensidigt maskulint riddarideal, är borta. I avhandlingen visas hur istället den kristna ungdomskulturen från 1960-talet och framåt, under inflytande från så skilda källor som den politiska protestsången och nyskrivna andliga visor från andra kyrkor och länder, bidrog till skapandet av ett stort antal psalmer, kritiskt prövade bl.a. i nya former av gudstjänster. Frågan är om inte den största och från avhandlingen grundperspektiv viktigaste andelen nya psalmer slussades in i psalmboken denna väg. Psalmboken karaktäriseras i avhandlingen som en bruksbok varvid psalmernas anspråk på och förmåga att erbjuda människor relevanta identifikationspunkter diskuteras med utgångspunkt från det grundläggande samhällsperspektivet. Avslutningsvis ställs frågan om inte 1986 års psalmbok måster bli den sista av den mer statiska modell som tillämpats i vårt land sedan drygt 300 år.

Detaljer

Författare
  • Per Olof Nisser
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Religionsvetenskap

Nyckelord

Originalspråksvenska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare/Biträdande handledare
Tilldelningsdatum2005 feb 11
Förlag
  • Artos & Norma
Tryckta ISBN91-7580-278-3
StatusPublished - 2005
PublikationskategoriForskning