Exploring the Railway System from a Risk Governance Perspective

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

Abstract

Popular Abstract in Swedish
Olyckor i järnvägssektorn kan ge upphov till katastrofala konsekvenser. I första hand kan människors liv och hälsa drabbas, men allvarliga konsekvenser kan även uppstå för samhället i stort. Detta beror på att järnvägssystemet, liksom en rad andra infrastruktursystem är väsentliga för att vårt moderna samhälle ska fungera. Under de senaste decennierna har dessa system blivit allt mer sammanlänkade med varandra. Å ena sidan har detta gett upphov till ökad effektivitet. Å andra sidan har det gjort dem mer sårbara för störningar, eftersom störningar i ett visst system lättare kan spridas till andra system. Samtidigt har ansvarsfördelningen för att driva och underhålla dessa system delats upp mellan allt fler parter, bland annat beroende av ökad avreglering av flera marknader. Denna trend är särskilt tydlig i järnvägssektorn, som gått från att vara ett statligt monopol till en marknad med fri konkurrens kring både transporter av passagerare och gods samt underhåll av själva infrastrukturen (t.ex. spår och signalsystem).

För att undvika olyckor eller allvarliga störningar är det väsentligt att kontinuerligt arbeta med frågor som rör risk och säkerhet. I takt med att allt fler organisationer blir ansvariga för olika delar av järnvägen blir det allt viktigare att dessa olika organisationer kan arbete effektivt tillsammans med hantering av risker. I denna avhandling studeras utmaningar med att hantera risker när flera olika organisationer är inblandade, och förslag ges på hur dessa utmaningar kan lösas.

En första utmaning med att hantera risker i sammanhang där många organisationer är inblandade är att dessa olika parter kan ha olika syn på vad som egentligen är en risk. En fallstudie av beslutsfattande under projektstadiet av järnvägstunnelprojekt visade att dessa olika synsätt på risker kan ge upphov till dödlägen i beslutsprocessen, vilket bland annat leder till att projekten försenas och att kostnaderna ökar. Denna fallstudie visade även att kommunala förvaltningar har stort inflytande i dessa projekt, vilket innebar att stort fokus hamnade på lokala frågor, snarare än varje tunnels betydelse för järnvägssystemets funktion och förmåga till återhämtning efter störningar ur ett regionalt eller nationellt perspektiv. För att kunna analysera risker och sårbarheter ur ett mer övergripande perspektiv utvecklades därför en metod för sårbarhetsanalys. Denna metod tog särskild hänsyn till att flera olika tekniska system är beroende av varandra för att järnvägssystemet ska fungera.

En annan utmaning kan uppstå när olika organisationer är ansvariga för olika steg i hanteringen av risker. Detta är fallet vid olycksutredningar efter allvarliga tågolyckor, då haverikommissionen genomför en utredning, medan rekommendationerna från denna utredning riktas till en annan myndighet som ska se till att enskilda företag eller myndigheter i sin tur utför de faktiska åtgärderna. När dessa olika organisationer har olika syn på varandras roller, eller när de olika stegen inte passar ihop, uppstår problem med att hantera risker i branschen som helhet. För att lösa problemen med att olika steg av hanteringen av risker inte alltid passar ihop presenteras ett tillvägagångssätt för att systematiskt studera och analysera hanteringen av risker i sammanhang där många parter är inblandade. Detta tillvägagångssätt bygger på att bryta ner hanteringen av risker i dess syfte, funktion och form.

En annan viktig aspekt av olycksutredningar handlar om synen på hur olyckor uppstår. Om man t.ex. antar att mänskliga fel ligger bakom olyckor så fokuserar en utredning på hur människor i olyckans närhet agerat för att på så sätt hitta en orsak. De senaste decenniernas forskning har dock lagt allt större vikt vid andra faktorer, såsom organisatoriska faktorer, eller till och med lagstiftningens roll. Trots detta visade en undersökning av olycksutredningar från tre länder att mycket stort fokus i olycksutredningar läggs vid hur människor agerat och funktionen i tekniska komponenter och annan utrustning, snarare än mer övergripande faktorer. Resultatet pekade också på att utredarna har en viss tendens att fokusera på sådana faktorer som ligger nära deras egen bakgrund och expertis. Av denna anledning förespråkar avhandlingen att haverikommissioner ska sträva efter en mångfald av kompetenser. Dessutom förespråkas att man ska försöka utnyttja fördelar som uppstår av att samla utredningsverksamhet för flera olika transportslag och sektorer i samma haverikommission, såsom möjligheter att utbyta erfarenheter och att hjälpa varandra med visst utredningsarbete.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Annan samhällsbyggnadsteknik
  • Husbyggnad
  • Tvärvetenskapliga studier

Nyckelord

Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare/Biträdande handledare
Tilldelningsdatum2013 dec 10
Tryckta ISBN978-91-7473-772-1
StatusPublished - 2013
PublikationskategoriForskning

Nedladdningar

Ingen tillgänglig data

Relaterad forskningsoutput

Alexander Cedergren & Petersen, K., 2011, I : Safety Science. 49, 8-9, s. 1238-1245

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Visa alla (4)