Genom lagen blir vi alla lika/olika

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Standard

Genom lagen blir vi alla lika/olika. / Brännström, Leila; Wennerhag, Magnus.

I: Fronesis, Nr. 14-15, 2004, s. 28-37.

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Harvard

Brännström, L & Wennerhag, M 2004, 'Genom lagen blir vi alla lika/olika', Fronesis, nr. 14-15, s. 28-37.

APA

Brännström, L., & Wennerhag, M. (2004). Genom lagen blir vi alla lika/olika. Fronesis, (14-15), 28-37.

CBE

Brännström L, Wennerhag M. 2004. Genom lagen blir vi alla lika/olika. Fronesis. (14-15):28-37.

MLA

Brännström, Leila och Magnus Wennerhag. "Genom lagen blir vi alla lika/olika". Fronesis. 2004, (14-15). 28-37.

Vancouver

Brännström L, Wennerhag M. Genom lagen blir vi alla lika/olika. Fronesis. 2004;(14-15):28-37.

Author

Brännström, Leila ; Wennerhag, Magnus. / Genom lagen blir vi alla lika/olika. I: Fronesis. 2004 ; Nr. 14-15. s. 28-37.

RIS

TY - JOUR

T1 - Genom lagen blir vi alla lika/olika

AU - Brännström, Leila

AU - Wennerhag, Magnus

PY - 2004

Y1 - 2004

N2 - I Louis Althussers klassiska text "Ideologi och ideologiska statsapparater" är det lagens direkta tilltal som får exemplifiera begreppet interpellation. Genom lagen (och dess representanter i vardagen) görs vi inte bara lika, till medborgare. Vi interpelleras även till en mängd andra, särskiljande identiteter. För att kunna åtnjuta lagens skydd måste våra konkreta livsöden kodas om till abstrakta subjektskategorier. Effekten blir att vi samtidigt produceras som dessa subjekt. Våra identiteter formas av lagens tilltal. Utifrån den samtida amerikanska samhällsteoretikern Wendy Brown diskuteras i relation till Althusser hur lagen producerar sina subjekt. I fokus står lagfästa rättigheter som syftar till att upphäva kvinnors underordning. Även om rättigheterna skyddar så sker detta på bekostnad av lydnad, eftersom man måste besvara lagens anrop och låta sig formas av ordningen. Samtidigt innebär rättigheterna i sig själva en underordning, eftersom de formar subjekten och hämmar deras potential att bli något annat, att överskrida den nuvarande ordningens subjektskategorier. Går detta dilemma att undkomma? Eller är vi för alltid fångade i valet mellan att avstå skydd för att undgå subjektivering och att låta oss beskyddas av staten genom underordning?

AB - I Louis Althussers klassiska text "Ideologi och ideologiska statsapparater" är det lagens direkta tilltal som får exemplifiera begreppet interpellation. Genom lagen (och dess representanter i vardagen) görs vi inte bara lika, till medborgare. Vi interpelleras även till en mängd andra, särskiljande identiteter. För att kunna åtnjuta lagens skydd måste våra konkreta livsöden kodas om till abstrakta subjektskategorier. Effekten blir att vi samtidigt produceras som dessa subjekt. Våra identiteter formas av lagens tilltal. Utifrån den samtida amerikanska samhällsteoretikern Wendy Brown diskuteras i relation till Althusser hur lagen producerar sina subjekt. I fokus står lagfästa rättigheter som syftar till att upphäva kvinnors underordning. Även om rättigheterna skyddar så sker detta på bekostnad av lydnad, eftersom man måste besvara lagens anrop och låta sig formas av ordningen. Samtidigt innebär rättigheterna i sig själva en underordning, eftersom de formar subjekten och hämmar deras potential att bli något annat, att överskrida den nuvarande ordningens subjektskategorier. Går detta dilemma att undkomma? Eller är vi för alltid fångade i valet mellan att avstå skydd för att undgå subjektivering och att låta oss beskyddas av staten genom underordning?

KW - statskunskap

KW - Althusser

KW - interpellation

KW - Hobbes

KW - vänstern

KW - liberalism

KW - moralism

KW - politisk filosofi

KW - samhällsvetenskap

KW - politik

KW - rättsvetenskap

KW - sociologi

KW - sociologiska institutionen

M3 - Artikel i vetenskaplig tidskrift

SP - 28

EP - 37

JO - Fronesis

JF - Fronesis

SN - 1404-2614

IS - 14-15

ER -