Harmonisation of 3D geodata: a prerequisite for a digital information flow for applications in the planning and building sector

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

Abstract

Dataharmonisering är en förutsättning för smarta städer, för ett mer effektivt informationsflöde i samhällsbyggnadsprocessen och för många andra tillämpningar i en stadsmiljö. Vid ett bästa tänkbart scenario kommer dataharmonisering att resultera i ett digitalt informationsflöde som inkluderar information från ett objekts hela livscykel, till exempel för byggnader, vägar och tunnlar. Alla aktörer och applikationer som är involverade i denna process ska då kunna hämta den information som de behöver. Detta bidrar i sin tur bland annat till utvecklingen av mer hållbara städer och till att minska bristen på bostäder, vilket är ett problem i många städer runt om i världen. Det finns dock fortfarande många hinder att övervinna för att kunna uppnå ett sådant välfungerande digitalt informationsflöde. Denna avhandling studerar harmonisering av geografiska data från olika tekniska perspektiv, det vill säga dataharmonisering mellan geografiska nivåer, mellan hierarkiska strukturer och över tid.
Standarder för geografiska data fokuserar ofta främst på en viss geografisk nivå. Exempel på detta är INSPIRE-direktivet med huvudfokus på tillämpningar som berör flera länder på en europeisk nivå, och den svenska vattensystemstandarden som har ett nationellt fokus. Det vill säga det finns ingen harmonisering mellan de geografiska nivåerna. I den första artikeln (Paper I) utökade vi INSPIRE-specifikationen för hydrografi med all ytterligare information som finns i den svenska vattensystemstandarden för att utvärdera om vi i och med detta skulle uppnå ett mer harmoniserat informationsutbyte mellan geografiska nivåer ur både ett användar- och ett dataleverantörsperspektiv.
Artiklarna två till sex (Paper II – VI) fokuserar på den 3D-byggnadsinformation som används inom samhällsbyggnadsprocessen samt på hur det digitala informationsflödet inom denna process kan förbättras för tillämpningar inom detta område. 3D-byggnadsinformation är en viktig del av denna process och mycket skulle förbättras om digital standardiserad information är lättillgänglig under byggnadens hela livscykel. I artikel två (Paper II) utvärderade vi konsekvenserna av att ha liknande men inte identiska definitioner i olika relaterade standarder. I artikel tre (Paper III) skapade och utvärderade vi om riktlinjer kan bidra till att datamängder kan skapas på ett mer enhetligt sätt, oberoende av vilken datakälla som används. Artikel fyra (Paper IV) beskriver ett förslag till en nationell byggnadsstandard. Den baseras både på nationella krav och på internationella standarder och en utvärdering görs för att se om detta kan bidra till en mer enhetlig hantering av 3D-stadsmodeller inom ett land. I artikel fem (Paper V) utvärderades om nu tillgängliga versioneringsmetoder för 3D-stadsmodeller kan uppfylla kraven från tillämpningar inom samhällsbyggnadsprocessen, samt om alla versioneringsmetoder är lämpliga för alla typer av ändamål. Slutligen, i artikel sex (Paper VI) utvärderade vi i vad som krävs och vilka frågor som måste besvaras för att versioneringsmetoder för 3D-stadsmodeller ska kunna användas i praktiken, eftersom versioneringsmetoder nu finns tillgängliga men ändå sällan används.
Avslutningsvis har denna avhandling beskrivit, utvecklat och utvärderat hur harmonisering av geografiska data kan förbättra det digitala informationsflödet. Huvudfokus har varit på 3D-byggnadsinformation i samhällsbyggnadsprocessen, men de flesta resultat gäller även för andra typer av information, framför allt för 3D-stadsmodeller och andra konstgjorda objekt så som vägar, tunnlar och broar. Resultaten ger en ökad förståelse för de frågor och problem som måste lösas för att uppnå ett effektivt digitalt flöde av geografisk information. De pekar även på vikten av att utföra detaljerade kravanalyser på tillämpningars behov innan implementering samt på att användandet av riktlinjer kan bidra till en mer ändamålsenlig användning av standarder.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Naturgeografi

Nyckelord

Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare/Biträdande handledare
  • Lars Harrie, handledare
  • Jesper Paasch, Biträdande handledare
Sponsorer för avhandling
  • Lantmäteriet
Tilldelningsdatum2020 nov 20
UtgivningsortLund
Utgåva1
Förlag
  • Lund University
Tryckta ISBN978-91-985015-7-5
Elektroniska ISBN978-91-985015-8-2
StatusPublished - 2020 okt 19
PublikationskategoriForskning

Nedladdningar

Ingen tillgänglig data

Relaterad forskningsoutput

Helen Eriksson, Jing Sun, Väino Tarandi & Lars Harrie, 2021, I: Transactions in GIS. 25, 1, s. 134-163

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Jing Sun, Per-Ola Olsson, Helen Eriksson & Lars Harrie, 2020, I: Journal of Spatial Science. 65, 2, s. 235-255 21 s.

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Helen Eriksson, Tim Johansson, Per Ola Olsson, Maria Andersson, Jakob Engvall, Isak Hast & Lars Harrie, 2020, I: ISPRS International Journal of Geo-Information. 9, 2, 78.

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Visa alla (5)