Histamine receptors and neuropeptides in the cranial circulation

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

Abstract

Popular Abstract in Swedish
Tre av huvudets blodkärlsregioner - hjärnans, den h rda hjärnhinnans och tinningens puls dror, har undersökts med avseende p förekomst av nerver inneh llande signalsubstanser som kallas neuropeptider. Tv av dessa är substans P (SP) och kalcitonin gen-relaterad peptid (CGRP) vilka finns i nerver som förmedlar känselupplevelser, till exempel smärta. Andra är neuropeptid Y (NPY) som finns i det s k sympatiska nervsystemet och vasoaktiv intestinal polypeptid (VIP) som finns i det s k parasympatiska nervsystemet. Dessa peptider p visades i de tre undersökta puls drorna hos människa med hjälp av immunhistokemiska metoder. Vidare undersöktes vilka effekter dessa substanser har p blodkärlen. NPY fungerade kärlsammandragande p hjärnans och h rda hjärnhinnans puls dror och förstärkte effekten av noradrenalin (den mest kända signalsubstansen i det sympatiska nervsystemet) i tinningpuls dern. SP, CGRP och VIP verkade avslappande (relaxerande) p alla tre puls derregionerna. Puls dern i h rda hjärnhinnan var mer känslig för SP jämfört med hjärn- och tinningpuls dern. Omvänt var hjärnpuls dern mer känslig för CGRP än puls drorna i h rda hjärnhinnan och tinningen. S väl hos människor som djur finns en typ av celler som kallas mast celler. De inneh ller en stor mängd substanser som kan frisättas av olika stimuli och därvid bidra till uppkomsten av inflammation. Den mest kända av dessa substanser är histamin. Hos r tta p visades att SP frisätter histamin fr n mastceller i h rda hjärnhinnan och fr n mastceller uttagna fr n bukh lan. CGRP frisatte ocks histamin fr n h rda hjärnhinnans mastceller, men inte fr n bukh lans mastceller. Vid försök med specifika antagonister (substanser som blockerar specifika s k receptorer p vilka signalsubstanser verkar) blockerades effekten av SP och CGRP, vilket kan tala för att de utövar sin histaminfrisättande effekt p mastceller via specifika receptorer. NPY och VIP frisatte endast obetydliga mängder histamin fr n h rda hjärnhinnans mastceller. Hos marsvin undersöktes den basala hjärnpuls dern i s k kärlbad, med avseende p receptorer för histamin. Här p visades endast kärlsammandragande receptorer av typen H1. Aktiveringen av H1 receptorerna är kopplad till en speciell typ av kalciumkanaler i cellväggen, vilka är känsliga för läkemedlet dihydropyridin. Hos människa p visades s väl H1 som H2 receptorer i hjärnans, h rda hjärnhinnans och tinningens puls dror. Existensen av dessa receptorer i kärlen konfirmerades genom p visandet av mRNA, som kan sägas vara budbäraren fr n en cells aktiva arvsmassa (DNA) till syntesen av receptorn. Vidare finns indikationer p att en H3 receptor kan finnas i tinningpuls dern, men inte tillräckligt starka indikationer för att säkerställa dess förekomst i hjärnans eller h rda hjärnhinnans puls dror. Effekten av histamin hos uttagna puls dror fr n människa undersöktes ocks i kärlbad, dels när kärlen var avslappade, dels när de hade givits en viss grundtonus genom tillsats av ett kärlsammandragande ämne. I avslappade kärl s gs ingen eller ibland en svag kärlsammandragande effekt vid höga histaminkoncentrationer, medan samtliga puls dror med grundtonus relaxerade vid histamintillförsel. Med hjälp av olika antagonister visades att relaxationen delvis skedde via H1 receptorer i kärlens innerhinna (endotelet), delvis via H2 receptorer i det underliggande muskelskiktet. Den relaxerande H1 receptorns effekt var kopplad till kväveoxid (NO). Vidare p visades en kärlsammandragande H1 receptor i blodkärlens glatta muskulatur. Data avseende H3 receptorn i tinningpuls dern talar för att den verkar relaxerande och kan vara lokaliserad till kärlens glatta muskulatur. Histaminets roll i regleringen av blodkärls tonus är fortfarande oklar. Trots den utbredda förekomsten av histaminreceptorer i huvudets blodkärl, är betydelsen av dessa receptorer under normala och sjukliga förh llanden inte klarlagd. Det föreliggande arbetet har fokuserats p att karakterisera histaminreceptorer i huvudets olika kärlomr den. Histaminets roll vid s k vaskulär (kärlassocierad) huvudvärk har vidare kopplats till de nerver som förmedlar känsel i huvudet, s k nervmedierad inflammation och frisättning av histamin fr n mastceller.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomi

Nyckelord

Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare/Biträdande handledare
  • [unknown], [unknown], handledare, Extern person
Tilldelningsdatum1996 sep 13
Förlag
  • Anders Ottosson, Dept of Forensic Medicine, Sölvegatan 25, S-223 62 Lund, Sweden,
Tryckta ISBN91-628-2169-5
StatusPublished - 1996
PublikationskategoriForskning