Hur kan mentometrar användas till att stödja studenters lärande under föreläsningar?

Forskningsoutput: KonferensbidragKonferensabstract

Abstract

Mentometrar (”clickers”) är ett verktyg som kan användas för att göra snabba utvärderingar av studenters kunskap och förståelse under t.ex. en föreläsning (s.k. classroom assessment), och studier har visat att de förbättrar både lärande och uppmärksamhet (Keough 2012). Genom sådana formativa utvärderingar får både studenter och lärare omedelbar återkoppling som kan hjälpa till att identifiera områden att fokusera på, vilket bidrar till effektivare undervisning (Elmgren & Henriksson 2010). Studenterna blir också mer aktiva i undervisningssituationen och därmed gynnas djuplärande (Bonwell & Eison 1991; Prince 2004).Dessa möjligheter som mentometrar kan ge är bakgrunden till att Geologiska institutionen för drygt ett år sedan skaffade två uppsättningar mentometrar och under året har de använts på ett antal kurser på institutionen. Hur har detta fungerat? Har användandet av mentometrar gjort någon skillnad i undervisningen och för lärandet? Hur har mentometrarna använts? För vilka pedagogiska syften? Vilka typer av frågor har ställts? Hur har studenterna upplevt det? När har det fungerat som bäst, och när har det fungerat mindre bra? Med utgångspunkt i egen erfarenhet, diskussioner med kollegor och undersökningar bland studenter kommer vi att besvara dessa frågor genom att ge en översikt över hur mentometrarna har använts och illustrera med faktiska exempel från kurser på olika nivåer. Sammanfattningsvis har mentometrarna främst använts under och efter föreläsningar för att aktivera studenter i en annars passiv undervisningssituation och som formativ utvärdering vars resultat påverkat föreläsningens innehåll. De ställda frågorna – som kräver en del att formulera – har varit rena kunskapsfrågor, test av förståelse (applied reasoning; Greer & Heaney 2004) eller bedömning av egen kunskap/förståelse. Generellt uppskattas mentometrarna av studenterna som upplever att de förbättrar inlärning och förståelse under föreläsningar (kursvärderingar GEOB22 VT17, GEOB23 VT17). Bonwell, C. C. & Eison, J. A. 1991: Active Learning: Creating Excitement in the Classroom. ASHEERIC Higher Education Report 1. George Washington University, Washington, DC. p.Elmgren, M. & Henriksson, A.-S. 2010: Universitetspedagogik. 325 pp. Norstedts, Stockholm.Greer, L. & Heaney, P. J. 2004: Real-time analysis of student comprehension: An assessment of electronic student response technology in an introductory earth science course. Journal of Geoscience Education 52, 345-351.Keough, S. M. 2012: Clickers in the Classroom. Journal of Management Education 36, 822-847.Prince, M. 2004: Does active learning work? A review of the research. Journal of engineering education 93, 223-231.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Geologi
  • Pedagogik
Originalspråksvenska
Sidor21-22
StatusPublished - 2017
PublikationskategoriForskning
Peer review utfördJa
EvenemangLunds universitets pedagogiska utvecklingskonferens 2017 - Lunds universitet, LUX, Lund, Sverige
Varaktighet: 2017 nov 232017 nov 23
http://www.ahu.lu.se/utveckling/konferenser/utvecklingskonferens-17/

Konferens

KonferensLunds universitets pedagogiska utvecklingskonferens 2017
LandSverige
OrtLund
Period2017/11/232017/11/23
Internetadress

Related projects

Helena Alexanderson

2004/03/01 → …

Projekt: ForskningIndividuellt forskningsprojekt, Internt samarbete (LU), Undervisning, Internationellt samarbete

Visa alla (1)