“I feel like I do not exist”: Adolescent Dissociative Experiences and the Importance of Trauma Type, Attachment, and Migration Background

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

Abstract

Vissa ungdomar som upplevt potentiellt traumatiserande händelser kan utveckla dissociationssymptom. Under gynnsamma förhållanden har människor en förmåga att integrera känslor, tankar, sinnesintryck och minnen av livshändelser in i en adaptiv och sammanhängande självbild och berättelse om självet. Dissociation i samband med trauma kan beskrivas som ett sammanbrott av denna förmåga. Dissociativa upplevelser innefattar upplevelser av förlorad kontroll över mentala processer och/eller information samt upplevelse av att vara främmande och avskärmad från självet och/eller omgivningen. Dessa upplevelser är av sådan natur att de går bortom vad som kan förväntas vara normalt hos en person utifrån hens kognitiva utveckling. Syftet med denna avhandling var att utforska dissociativa upplevelser och deras relation till traumatyp, anknytningsstil och erfarenheter av krig och migration hos ungdomar. Studie I och II undersökte en icke-klinisk grupp ungdomar med heterogen migrations- och socioekonomisk bakgrund, vilket är typiskt för större svenska städer. Studie III och IV omfattade två grupper av ungdomar som flytt krig och anlänt till Sverige. Avhandlingens studier använde sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder för att öka såväl bredden, som djupet och den ekologiska validiteten inom detta forskningsfält.

Studie I undersökte förekomsten av dissociativa upplevelser hos svenska ungdomar i en storstad där en stor andel hade migrationsbakgrund. Självrapporterad ekonomisk sårbarhet och föräldrars krigsupplevelser var kopplade till högre dissociation. Studien visade också att dissociativa upplevelser i högre grad var kopplade till psykisk misshandel, specifikt mobbning i skolan, än till fysisk misshandel. Slutligen visade studien att tonårsflickor som uppgav en emotionell upplevelse som deras värsta livshändelse (t.ex. mobbning, separation eller att leva med en svårt sjuk familjemedlem) hade de högsta nivåerna av dissociation i relation till upplevda traumatiska händelser i livet. Detta i jämförelse med dem vars värsta livshändelse var av fysisk natur, eller de som inte kunde eller ville uppge någon. Motsvarande mönster fanns inte hos pojkar.

Studie II visade att självrapporterad ängslig och/eller undvikande anknytningsstil var mer förbunden med dissociation än vad endast traumatiska upplevelser var. Vidare visade studien att de som enligt självrapporten hade en otrygg, ängslig anknytningsstil hade en starkare koppling mellan trauma och dissociation. Slutligen visade resultaten att ungdomar som både hade en otrygg anknytningsstil och hade erfarenheter av psykisk misshandel, såsom mobbning, hade starkast samband mellan trauma och dissociation.
Studie III presenterade och jämförde förekomsten av trauman, värsta livshändelser, posttraumatiska stressreaktioner och dissociativa upplevelser hos två grupper av flyktingungdomar i Sverige: nyanlända och ungdomar som levt länge i Sverige men undflytt krig tidigare i livet. Trauman omfattade både sådana som är direkt kopplade till krig och flykt och sådana som inte är det. Båda grupperna hade varit med om många hemska upplevelser och förekomsten av posttraumatiska stressreaktioner och dissociativa upplevelser var hög. De som var nyanlända hade utsatts för fler svåra händelser under flykten och av omsorgspersoner än gruppen som levt längre i Sverige.

I Studie IV intervjuades krigsutsatta flyktingungdomar om deras mentala upplevelser och hur dessa varierade med graden av dissociation. Resultaten visade att de med mycket höga nivåer av dissociation hade kvalitativt annorlunda upplevelser. Exempel på dessa upplevelser är skrämmande kontrollförlust, upplevelse av frånkoppling, intensiva känslor och svårigheter att hantera känslorna, negativ syn på sig själv och sin kropp, samt en bestående nedstämdhet. Två dissociationstyper kunde urskiljas. En dimensionell typ med dissociativa upplevelser som ökar kontinuerligt i grad och besvär och en patologisk typ med upplevelser som nästan uteslutande beskrevs av de ungdomarna med mest och svårast dissociation.

Denna avhandling ökar vår kunskap om dissociation hos ungdomar genom att peka på sambandet mellan dissociation och faktorer såsom ekonomisk sårbarhet, migrationsbakgrund, anknytningsstil samt individens uppfattning om vilket som varit det värsta traumat som hen genomlevt. Avhandlingen bidrar också med kunskap om omfattningen och typen av dissociativa upplevelser hos krigstraumatiserade ungdomar. Med denna kunskap kan kliniker som möter krigstraumatiserade flyktingungdomar lättare upptäcka och utreda dissociativa symptom.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Psykologi

Nyckelord

  • ungdomar, dissociation, trauma, anknytning, krig, flyktingar, posttraumatisk stress
Bidragets titel på inmatningsspråk"Jag känner som att jag inte finns": Dissociativa upplevelser hos ungdomar och betydelsen av traumatyp, anknytning och migrationsbakgrund
Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare/Biträdande handledare
  • Etzel Cardeña, handledare
  • Hans Bengtsson, handledare
  • Søndergaard, Hans Peter, handledare, Extern person
Tilldelningsdatum2017 apr 21
UtgivningsortLund
Förlag
  • Lund University
Tryckta ISBN 978-91-7753-218-7
Elektroniska ISBN 978-91-7753-219-4
StatusPublished - 2017 mar 23
PublikationskategoriForskning

Bibliografisk information

Defence details Date: 2017-04-21 Time: 13.00 Place: Palaestra Nedre, Lund External reviewer(s) Name: Trond Heir Title: Professor Affiliation: University of Oslo ---

Nedladdningar

Ingen tillgänglig data