Institutions, Inequality and Societal Transformations

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

Abstract

Institutioner har betydelse för ekonomisk utveckling. Denna avhandling består av tre fristående artiklar som bidrar till olika grenar inom institutionell ekonomi.

I den första artikeln undersöks kortsiktiga förändringar av könsnormer. Artikeln tar tillvara på senare tids utveckling av maskininlärningsalgoritmer för att studera normförändringar i svenska tweets. Mer specifikt så tränas en LSTM neural network- modell till att definiera könsnormer på ett omfattande och datadrivet sätt. Modellen används som ett verktyg för att ta fram ett mått på könsnormer som människor möter i vardagslivet, vilket används för att studera normförändringar i samband med Metoo-rörelsen. Metoo startade den 17 Oktober 2017 efter att en amerikansk skådespelerska uppmuntrade kvinnor att dela med sig av sina erfarenheter av sexuellt ofredande. Datumet för händelsen är orelaterat till svenska könsnormer och därmed tillåter kontexten att en effekt skattas utan jämförelseproblem. Tweets som innehåller Metoo-hashtagen eller relaterade hashtags tas bort från analysen för att inte effekten av en mer intensiv könsdebatt ska mätas. Artikeln finner att svenska tweets reflekterar könsnormer i en mindre utsträckning sex månader efter Metoo-händelsen i jämförelse med fem månader innan. Föregående års normförändringar används som en jämförelsegrupp. Resultatet är robust gentemot att använda fixa effekter för kalenderdagar och Twitter-användare. Resultatet får även stöd genom att istället undersöka en orelaterad norm som inte borde förändras med placebo-test. Studien ger ett exempel på att normer kan förändras snabbt, vilket visar på att tidigare litteratur borde omvärdera sitt synsätt på normer som relativt oföränderliga.

Den andra artikeln undersöker effekten på ekonomisk tillväxt av att byta från ett indirekt (parlamentariskt) till ett direkt (presidentiellt) demokratiskt valsystem i Indonesien. Under indirekta val väljs den lokala ledaren av distriktsparlamenten och under direkta val väljs den lokala ledaren av befolkningen. Denna artikel avhjälper de jämförelseproblem som existerat i den tidigare litteraturen genom att studera förändringen i en specifik politisk institution. Förändringen av valsystemet skedde vid olika år för olika distrikt. Vilket år ett distrikt bytte valsystem beror på när den förre diktatorn Suharto installerade lokala ledare, och därmed förväntas inte distrikten ha några skillnader mellan sig som påverkar tillväxt utöver förändringen i valsystem. I artikeln jämförs tillväxt i distrikt som bytte valsystem tidigt gentemot de som bytte senare. Artikeln finner inga tillväxteffekter av förändringen. En möjlig förklaring till resultatet är att valsystem har ringa betydelse för förekomsten av pålitliga, opartiska och effektiva samhällsinstitutioner (governance). Artikeln finner stöd för detta genom att undersöka ett stort antal governance-indikatorer (t.ex. om den lokala ledaren anses korrupt). Resultatet pekar på att det inte finns några skillnader i tillväxt mellan indirekta och direkt valsystem, vilket kan användas vid framtida beslut angående institutionella ramverk.

Den tredje och sista artikeln estimerarar mått på inkomstojämlikhet i svenska kommuner för 1871 och 1892. Utvecklingen av ojämlikhet under 1800-talet är relativt okänd, speciellt med avseende på inkomst, och artikeln bidrar med en deskriptiv pusselbit från den tidiga fasen i den svenska industrialiseringsprocessen. De nya estimaten på kommunal nivå konstrueras från data på distributionen av röster vid kommunala val. I det kommunala valsystemet fick människor röster efter hur mycket de betalade i skatt, vilket gör det möjligt att härleda personers inkomst från datakällan. Artikeln finner att den rikaste procentenhetens andel av totalinkomsten inom den industriella sektorn ökar i mediankommunen, medan densamma inom jordbrukssektorn är oförändrad. Artikeln kompletterar den tidigare forskningen på förmögenhetsojämlikhet på nationell nivå genom att stärka resultatet angående ökande ojämlikhet under den senare delen av 1800-talet. Forskare kan använda de nya estimaten, tillgängliga under en open-source licens online, i vidare studier.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Nationalekonomi

Nyckelord

Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare/Biträdande handledare
  • Fredrik Sjöholm, handledare
  • Daniel, Waldenström, Biträdande handledare, Extern person
Tilldelningsdatum2019 jun 5
UtgivningsortLund
Förlag
  • Department of Economics, Lund University
Tryckta ISBN978-91-7895-084-3
Elektroniska ISBN978-91-7895-085-0
StatusPublished - 2019 maj 10
PublikationskategoriForskning