Insulation of safety footwear: effects of steel toe cap in the cold

Forskningsoutput: AvhandlingLicentiatavhandling

Abstract

Abstract in Uncoded languages
Praegune kaitsejalatsite testimise standard (EN 344) kontrollib soojapidavuslikke omadusi vaid jalatsi ühes punktis mõõtes temperatuuri muutust. Meetod, mis kasutab termilist jala mudelit võimaldab mõõta jalatsi soojaisolatsiooni üheaegselt erinevates piirkondades ning ühtlasi ka jalatsi kui terviku soojaisolatsiooni.
Selle uurimuse käigus on soojendatava jala meetodit edasi arendatud. Praegu on võimalik simuleerida higistamist ja hinnata niiskumisest ja aurustumis-soojakadudest põhjustatud soojapidavuse vähenemist.
Käesolevas töös hinnati erinevate soojapidavusastmega kaitsejalatseid (alates õhukestest kummisaabastest kuni paksude talvesaabasteni). Jalatsid toodeti nii terasvarbakaitsega kui ka ilma selleta ja see võimaldas uurida terasninamiku termilist mõju erinevates tingimustes.
Lisaks mõõtmistele jala mudeliga tehti mõõtmisi ka katseisikutega. Tulemusi kombineeriti kaitsejalatsite soojapidavuslike omaduste hindamiseks.
Kaitsejalatsite soojaisolatsioon võib kõikuda sõltuvalt jalatsi piirkonnast ja saapa soojaisolatsiooni astmest. Soojade talvesaabaste kõige nõrgemini soojustatud piirkond oli varbad ja ilma sooja hoidva kihita saabastel oli selleks piirkonnaks kand. Higistamise simuleerimine (10 g/h 1.5 tunni jooksul) vähendas jalatsite soojaisolatsiooni 30-37 % sõltuvalt jalatsi soojaisolatsiooni astmest. Kahanemine oli suurem talvesaabaste puhul. Näib, et terasvarbakaitse mõjutab jala nahatemperatuuri ja muudab soojakadusid jalast.

Popular Abstract in Swedish
Nuvarande standard om skyddsskor (EN 344) testar den termiska isoleringen bara i en punkt i skor genom att mäta en temperaturändring. Metoden som använder en termisk fotmodell möjliggör att mäta isolation hos skor båda i olika zoner och i hela skon.
I detta forskningsprojektet har metoden med uppvärmd fot modell vidare-utvecklas. Det är möjligt att simulera svettning och bestämma ändring i isolation av skor beroende på fukt och värmeförlust genom avdunstning.
I projektet har skyddsskor med olika isoleringsnivåer (från tunna gummistövlar till tjocka vinterstövlar) undersökts. Skorna var tillverkade båda med och utan stålhätta och den termiska påverkan av stålhättan under olika betingelser studerades.
Förutom mätningar på fotmodell gjordes försök med försökspersoner. För att bedöma termiska egenskaper hos skyddsskorna användes data från försökspersoner och fotmodell tillsammans.
Isolationen hos skyddsskor varierar beroende på område, tjocklek och materjal. Varma vinterstövlar hade den lägsta isolationen vid tårna medan den kallaste zonen i gummistövlar var vid hälen. Simulering av svettning (10 g/h) minskade isolationen med 30-37 % beroende på modell. Minskningen var större i vinterstövlar. Det förefaller som om stålhättan har en inflytande om än litet på fotens hudtemperatur och modifierar värmeförlusterna från foten.

Detaljer

Författare
  • Kalev Kuklane
Externa organisationer
  • Luleå University of Technology
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Produktionsteknik, arbetsvetenskap och ergonomi
Originalspråkengelska
KvalifikationLicentiat
Handledare/Biträdande handledare
  • Ingvar Holmér, handledare
  • Abeysekera, John, handledare, Extern person
Förlag
  • Luleå University of Technology
StatusPublished - 1997
PublikationskategoriForskning