Kärleksaffären: Kvinnor och köpenskap i kustens kommers

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (monografi)

Standard

Kärleksaffären : Kvinnor och köpenskap i kustens kommers. / de Wit Sandström, Ida.

Göteborg och Stockholm : Makadam förlag, 2018. 252 s.

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (monografi)

Harvard

de Wit Sandström, I 2018, 'Kärleksaffären: Kvinnor och köpenskap i kustens kommers', Doktor, Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Göteborg och Stockholm.

APA

CBE

de Wit Sandström I. 2018. Kärleksaffären: Kvinnor och köpenskap i kustens kommers. Göteborg och Stockholm: Makadam förlag. 252 s.

MLA

Vancouver

de Wit Sandström I. Kärleksaffären: Kvinnor och köpenskap i kustens kommers. Göteborg och Stockholm: Makadam förlag, 2018. 252 s.

Author

de Wit Sandström, Ida. / Kärleksaffären : Kvinnor och köpenskap i kustens kommers. Göteborg och Stockholm : Makadam förlag, 2018. 252 s.

RIS

TY - THES

T1 - Kärleksaffären

T2 - Kvinnor och köpenskap i kustens kommers

AU - de Wit Sandström, Ida

N1 - Defence details Date: 2018-12-07 Time: 13:15 Place: sal U 203, Campus Helsingborg, Universitetsplatsen 2, Helsingborg External reviewer(s) Name: Kaijser, Lars Title: Docent Affiliation: Stockholms universitet ---

PY - 2018/11/13

Y1 - 2018/11/13

N2 - Det här är en avhandling om livsstilsbutiker och de handlare som driver dem. Livsstilsbutiker är affärer där olika produkter och tjänster erbjuds och gestaltas som helhetskoncept, ofta med hjälp av atmosfärskapande estetik. Med syftet att förstå hur livsstil görs till handelsföretagande beskriver och analyserar denna narrativa etnografi berättelser om och från livsstilsbutiker. Med utgångspunkt i Pierre Bourdieus fältteori föreställer jag mig livsstilsbutiker som ett område på köpenskapens fält där handlare, kunder, leverantörer och media samlas kring och förhandlar specifika föreställningar och praktiker. Tanken om handlaren som en del i ett större sammanhang där formerna och idealen för hennes verksamhet förhandlas fungerar som en viktig utgångspunkt för att se och förstå de ordningar som organiserar livsstilsbutiker och de kollektiva och symboliska strukturer som formar dem.Genom att placera livsstilsbutiker i ett socialt och kulturellt sammanhang är min målsättning att belysa och problematisera dessa affärer som samtida fenomen och bidra till utveckling av det växande forskningsfält som kallas estetiskt arbete (aesthetic labour eller aesthetic work). Gemensamt för detta fält är utgångspunkten att estetik utgör en livsstilsmarkör som kan ge status och fördelar åt företag och organisationer. Berättelserna om och från livsstilsbutiker pekar på flera kunskapsluckor inom fältet. De gestaltningspraktiker som jag identifierar och diskuterar öppnar för en bredare förståelse av estetiskt arbete där hanteringen och iscensättningen av ting, både fysiskt och genom hur de skildras och framställs, kan inkluderas. I den tolkning som föreslås här förstås estetiskt arbete som materiella och narrativa iscensättningspraktiker där ting arrangeras och framställs för att överensstämma med en viss estetik eller eftersträvat uttryck. Det här sättet att förstå och använda estetiskt arbete tillför fler dimensioner till begreppet, som hittills begränsats till förkroppsligade bekönade och klasskodade färdigheter.

AB - Det här är en avhandling om livsstilsbutiker och de handlare som driver dem. Livsstilsbutiker är affärer där olika produkter och tjänster erbjuds och gestaltas som helhetskoncept, ofta med hjälp av atmosfärskapande estetik. Med syftet att förstå hur livsstil görs till handelsföretagande beskriver och analyserar denna narrativa etnografi berättelser om och från livsstilsbutiker. Med utgångspunkt i Pierre Bourdieus fältteori föreställer jag mig livsstilsbutiker som ett område på köpenskapens fält där handlare, kunder, leverantörer och media samlas kring och förhandlar specifika föreställningar och praktiker. Tanken om handlaren som en del i ett större sammanhang där formerna och idealen för hennes verksamhet förhandlas fungerar som en viktig utgångspunkt för att se och förstå de ordningar som organiserar livsstilsbutiker och de kollektiva och symboliska strukturer som formar dem.Genom att placera livsstilsbutiker i ett socialt och kulturellt sammanhang är min målsättning att belysa och problematisera dessa affärer som samtida fenomen och bidra till utveckling av det växande forskningsfält som kallas estetiskt arbete (aesthetic labour eller aesthetic work). Gemensamt för detta fält är utgångspunkten att estetik utgör en livsstilsmarkör som kan ge status och fördelar åt företag och organisationer. Berättelserna om och från livsstilsbutiker pekar på flera kunskapsluckor inom fältet. De gestaltningspraktiker som jag identifierar och diskuterar öppnar för en bredare förståelse av estetiskt arbete där hanteringen och iscensättningen av ting, både fysiskt och genom hur de skildras och framställs, kan inkluderas. I den tolkning som föreslås här förstås estetiskt arbete som materiella och narrativa iscensättningspraktiker där ting arrangeras och framställs för att överensstämma med en viss estetik eller eftersträvat uttryck. Det här sättet att förstå och använda estetiskt arbete tillför fler dimensioner till begreppet, som hittills begränsats till förkroppsligade bekönade och klasskodade färdigheter.

KW - aesthetic work

KW - Bourdieu

KW - femininity

KW - gender

KW - retail

KW - service studies

KW - estetiskt arbete

KW - Bourdieu

KW - feminitet

KW - genus

KW - handel

KW - tjänstevetenskap

M3 - Doktorsavhandling (monografi)

SN - 978-91-7061-278-7

PB - Makadam förlag

CY - Göteborg och Stockholm

ER -