Mässa på svenska. Den reformatoriska mässan i Sverige mot den senmedeltida bakgrunden.

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (monografi)

Abstract

Popular Abstract in Swedish
I denna studie undersöks femtonhundratalets reformatoriska mässa i Sverige och hur den utformades i sockenkyrkorna. Bruk och texter som de reformatoriska källorna vittnar om eller enbart antyder, relateras till de senmedeltida förutsättningar som rådde på sockennivå vid tiden för de första reformatoriska förändringarna av liturgin. Detta tillvägagångssätt lyfter fram den kontinuitet och mångfald som var för handen, och därmed kan också de punkter där reformationen bröt med det medeltida gudstjänstlivet skildras på ett tydligare sätt.

Undersökningen visar hur den senmedeltida sjungna mässan med predikan genom de reformatoriska förändringarna omformades till en i huvudsak folkspråkig högmässa. Enligt den medeltida kyrkans intention skulle predikan i söndagsmässan avslutas med förbön och syndabekännelse på folkspråket. Reformatorerna anknöt till detta bruk och gav dessa texter ett nytt innehåll. Det folkspråkiga ordinariet i de tryckta mässtexterna i Mässan på svenska 1531–1557 lades under de traditionella melodierna och införlivades med den ärvda mässan. Genom denna kontinuitet med medeltida praxis bevarade den reformatoriska sjungna högmässan med predikan den medeltida högmässans struktur. Denna försiktiga omgestaltning överförde många av de medeltida bruken till den reformatoriska gudstjänsten.

Senmedeltida sakramentsfromhet i kombination med den under medeltid och femtonhundratal allmänna uppfattningen att den ursprungliga mässan egentligen bestod av konsekration och kommunion gav upphov till den för lutherdomen säregna samordningen av prefation och instiftelseord. Utifrån medeltida praxis blev Sanctus, som följde på konsekrationsorden, en hymn riktad till den i sakramentet närvarande Frälsaren. Samtidigt som den medeltida högmässans grundform bevarades, kunde denna förförståelse av den ärvda mässordningen och den eukaristiska fromhet som genomsyrade det senmedeltida kyrkolivet bli strukturerande faktorer för det reformatoriska nattvardsfirandet. Det som under senmedeltid hörde till praxis men inte fick några följder för utformningen av missalets text, fick med andra ord agendariska konsekvenser för de lutherska mässordningarna när man av teologiska skäl uteslöt canon.

Undersökningen visar att en rad företeelser som av tidigare forskning uppfattats som uttryck för reformatorisk teologi i själva verket utgjorde bevarade eller omformade senmedeltida bruk. Reformatoriska bruk och texter kan med andra ord innehålla vittnesbörd om sådant som endast sparsamt och ofullständigt nämns i de senmedeltida källorna.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Filosofi, etik och religion

Nyckelord

Originalspråksvenska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare/Biträdande handledare
  • [unknown], [unknown], handledare, Extern person
Tilldelningsdatum1998 maj 18
Förlag
  • Arcus
Tryckta ISBN91-88553-01-9
StatusPublished - 1998
PublikationskategoriForskning