Morphological and electromyographical studies of trapezius myalgia in cleaners

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

Abstract

Popular Abstract in Swedish
Sammanfattning på svenska Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling, bestående av fem delarbeten. I avhandlingen studeras yrkesrelaterad muskelvärk (myalgi) i kappmuskeln (trapezius) ur framförallt morfologiska, histopatologiska och elektromyografiska aspekter hos en förhållande stor grupp av försökspersoner. Försökspersonerna består av städerskor med och utan yrkesrelaterad trapeziusmyalgi samt friska kontroller utan påfallande fysisk belastning av trapeziusmuskulaturen (lärarinnor).

Den viktigaste målsättningen har varit att analysera om det finns förändringar i muskulaturen vid yrkesrelaterad trapeziusmyalgi. Tidigare studier av yrkesrelaterad trapeziusmyalgi har gällt förhållandevis små grupper av personer. En viss osäkerhet har därför funnits huruvida det finns t.ex. muskelmorfologiska och histopatologiska avvikelser i muskulaturen vid sådan muskelvärk.

I avhandlingen visas bland annat att städerskor är starkare och har bättre uthållighet samt en bättre kärlförsörjning i trapeziusmuskulaturen än lärarinnor. Detta kan tolkas som en anpassning till de krav som ställs i städarbetet. Dock har städerskegruppens trapeziusmuskulatur enligt elektromyografiska registreringar sämre förmåga att utnyttja pauser i ett standardiserat skulder flexionsarbete. Förekomsten av avvikande muskelfibrer - t.ex. så kallade ragged red fibrer och malätna fibrer – var signifikant högre i städeskegrupperna än i lärarinnegruppen. Förekomsten av ragged red-fibrer sammanhängde i de multivariata analyserna bland.annat med ålder, arbete som städerska samt förekomsten av en öm punkt i trapeziusmuskulaturen (tender point). Den ökade förekomst av ragged red fibrer och malätna fibrer kan tyda på att ischemiska perioder i trapezius muskulaturen var mer frekventa i städerskegruppen än i lärarinnegruppen. Tolkningen att mikrocirkulationen kan spela ha en roll vid utvecklandet av myalgi understöddes av fyndet att städerskor med myalgi hade signifikant sämre kärlförsörjning än städerskor utan myalgi.

Utifrån förhållandet att yt-elektromyografi (EMG) ofta används vid ergonomiska studier har också analyserats huruvida morfologiska (t.ex. fiber proportioner och fiber areor) samt histopatologiska fynd kan tänkas påverka den registrerade EMG signalen. I avhandlingen visas bland annat att förmågan enligt yt-EMG att utnyttja pauser i ett standardiserat skulderflexionsarbete interkorrelerar med olika morfologiska och histopatologiska variabler. I det sista delarbetet användes förekomsten av tunga myosin kedjor som indikator på muskulaturens funktionella egenskaper. Vid de multivariata analyserna fann man att de tre grupperna av försökspersoner uppvisade olika mönster vad gällde relationen mellan å ena sidan tunga myosinkedjor och å andra sidan olika EMG variabler. Städerskegruppen utan myalgi avvek från de två övriga grupperna, vilket kan vara tecken på en höggradig anpassning till arbetets krav - utan utveckling av smärta - i denna grupp.

Detaljer

Författare
  • Britt Larsson
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Miljömedicin och yrkesmedicin

Nyckelord

Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare/Biträdande handledare
  • [unknown], [unknown], handledare, Extern person
Tilldelningsdatum2001 nov 30
Förlag
  • 1Department of Occupational and Environmental Medicine, University Hospital, 221 85 Lund
Tryckta ISBN91-628-5004-0
StatusPublished - 2001
PublikationskategoriForskning