Musikalitet som förmåga till närvaro, struktur och flöde: Ett centralt begrepp i skådespelares lärande

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Abstract

Denna artikel undersöker vilken betydelse och potential som begreppet musikalitet kan ha för skådespelares lärprocesser. Studien riktar sig främst till lärare och forskare vid landets högre konstnärliga utbildningar. Betraktad som professionsforskning och som exempel på språkliga metaforers potential i konceptualiserings- och lärandeprocesser bör den emellertid kunna vara av intresse även för andra läsare. Det nämnda intermediala begreppslånet kan uppfattas som en metafor som är av central betydelse när konstnärer, pedagoger och andra talar om teater. En teaterhistorisk översikt pekar på rytm som en central aspekt av den innebörd som har tillskrivits begreppet musikalitet inom teatern. Analyser av två omfattande intervjustudier med konstnärer och pedagoger på teaterområdet pekar på att begreppet musikalitet framstår som central i intervjuernas perspektiv på kvalitet i skådespelarens arbete. Den bild som framtonar av musikalitetens innebörd på teaterns område är komplex. Förmågan att agera musikaliskt kan uppfattas som sammansatt av en rad förmågor som kompletterar varandra, här betecknade med nyckelorden närvaro, struktur och flöde. En lockande uppgift för framtida forskning är att undersöka vilken potential detta sätt att uppfatta innebörden av begreppet musikalitet kan ha på begreppets ursprungsområde, musiken.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Scenkonst
  • Lärande

Nyckelord

  • musikalitet, teater
Originalspråksvenska
Sidor (från-till)85-105
Antal sidor21
TidskriftPedagogisk forskning i Sverige
Volym24
Utgivningsnummer1
StatusPublished - 2019
PublikationskategoriForskning
Peer review utfördJa