Pedagogerna och demokratin. En rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (monografi)

Abstract

Popular Abstract in Swedish
Det svenska utbildningsväsendet styrs av nationella styrdokument som skollag, läroplaner och kursplaner. Det demokratiska uppdraget är en central fråga i dessa dokument. Avhandlingens syfte är att undersöka hur pedagogerna hanterar detta demokratiuppdrag och hur de påverkas av sociala krafter på olika nivåer.

Demokratibegreppet är öppet för olika tolkningar. Inom utbildningsväsendet tolkas demokrati brett och handlar inte enbart om beslutsfattande och politik utan omfattar, i en tradition från John Dewey, även samhälleliga livsformer i stort. Begreppet erkännande har utvecklats av författare som Nancy Fraser, Axel Honneth och Paul Ricoeur på ett sätt som fungerar väl för analys av demokratiprocesser inom utbildning. Basil Bernsteins modell för rättigheter i pedagogik är en annan användbar teoretisk grund till synen på demokratibegreppet i undervisning.

Relationen mellan mänskligt handlande och lagen är det centrala fältet för studier inom rättssociologi. Rättssociologin vid Lunds universitet har fokuserat detta studium på normbegreppet. I avhandlingen utgör normbegreppet ett huvudperspektiv på studiet av professionellt handlande. Den relativa friheten i det professionella handlandet fokuserar teleologiska normer, vilket betyder normer som är intentionella och skiljer sig från normer som anger konkreta handlingar.

I avhandlingens empiriska del studeras en grupp pedagoger som genomförde demokratiprojekt på sina respektive förskolor och skolor. Material samlades in genom dokumentstudier, gruppintervjuer och individuella intervjuer. Intervjuerna visade att pedagogerna tog stort ansvar för demokratimålen och att de behövde stöd för att ha framgång i sitt arbete. Det framkom vidare att pedagogernas handlande påverkades av flera olika omgivningsfaktorer och att olika situationer hade specifika drag. Demokratiundervisning genomförs under förhållanden som är multivariata och som bildar komplexa system. I detta var det ändå möjligt att upptäcka en generell pedagogisk dynamik i undervisningen där tre dimensioner av pedagogernas handlande framträdde som bestod av att pedagogerna strävade efter att:
a) bli bättre på att se barnen/eleverna
b) bli mera kritiska i granskningen av sig själv
c) bli mera medveten om demokratifrågorna
Min slutsats är att dessa utgör tre aktiva metanormer, som till sin karaktär är teleologiska normer, i undervisning för demokrati. Metanormerna fungerar som stöd för pedagoger i det komplexa och mångtydiga demokratiuppdraget. Då dessa metanormer tydligt kan kopplas till teorierna om erkännande får de stöd av den etiska diskussionen inom samhällsfilosofin. En praktisk konsekvens är att erkännandebegreppet erbjuder både mening för demokratiundervisningen och nya möjligheter att utveckla arbetssätten inom denna. Fortsatta studier av pedagogers handlande kan bidra till den filosofiska diskussionen om erkännande, till kunskap om hur framtidens demokrati skapas och till en djupare förståelse av förhållandet mellan rättslig styrning och undervisning.

Detaljer

Författare
  • Lars Persson
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Juridik och samhälle

Nyckelord

Originalspråksvenska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare/Biträdande handledare
Tilldelningsdatum2010 apr 16
StatusPublished - 2010
PublikationskategoriForskning

Nedladdningar

Ingen tillgänglig data

Related projects

Lars Persson, Per Wickenberg & Lennart Lundquist

2006/01/012010/04/16

Projekt: Avhandling

Visa alla (1)