Physiotherapy in primary care for working-age patients with early back and neck pain. Screening tools, interventions and outcomes.

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

Abstract

Besvär från rörelseorganen, framför allt från rygg och nacke är en av de vanligaste anledningarna till sjukfrånvaro i västvärlden. Patienter med dessa besvär utgör en stor andel av de som söker primärvården där fysioterapi ofta är första linjens vård. Rygg och nacksmärta kan orsaka nedsatt funktion och aktivitetsförmåga vilket ofta innebär en betydande förlust av livskvaliteten samt ekonomiska konsekvenser för individen och samhället. Det finns behov av att hitta lättanvända frågeformulär i primärvården som kan hjälpa vårdgivare, att i tidigt skede identifiera de som riskerar att få långvariga besvär och därmed kunna individanpassa och förbättra kvaliteten på vården. Vi behöver mer kunskap om vilka behandlingar som kan stärka arbetsförmågan och vilka behandlingar som bäst förhindrar att en akut episod av rygg- eller nacksmärta utvecklas till ett långvarigt besvär.
Det övergripande syftet med denna avhandling var att få ökad kunskap om interventioner i hälso- och sjukvården riktade till patienter i arbetsför ålder som söker för nack- och ryggbesvär i primärvården, genom att studera frågeformulär, fysioterapeutiska behandlingar och resultaten av dessa avseende självrapporterad funktion, arbetsförmåga och hälsorelaterad livskvalitet.
Studie I var en metodologisk studie där vi prövade ett nytt frågeformulär “STarT Back Tool” (SBT) genom att jämföra det med ett mer använt frågeformulär, “ÖMPSQ-kort”. SBT används för att klassificera patienter enligt risk för långvariga ryggbesvär till tre olika riskgrupper baserat på modifierbara fysiska och psykosociala riskfaktorer. Tydliga åtgärdsstrategier har definierats för respektive riskgrupp och visat sig vara en kostnadseffektiv strategi inom primärvården. Vi undersökte hur de båda frågeformulären stämde överens med varandra samt de båda frågeformulärens kliniska användbarhet för patienter med akut eller subakut rygg och/eller nacksmärta (n=315). Resultatet visade att frågeformulären stämde bra överens (måttligt starkt) och att SBT var ett kliniskt användbart frågeformulär. Därför föreslår vi att SBT kan användas i primärvården för att identifiera individer med risk för långvarig smärta och nedsatt funktion.
Studie II var också en metodologisk studie (prospektiv, psykometrisk valideringsstudie) där vi prövade om SBT formuläret kunde användas till att prediktera hälsorelaterad livskvalitet och arbetsförmåga vid långtidsuppföljning (n=238). Resultatet visade att SBT också går att använda för att identifiera individer med akut eller subakut rygg- och nacksmärta som riskerar att få nedsatt arbetsförmåga och/eller hälsorelaterad livskvalitet på lång sikt. I och med att SBT nu prövats i svensk version kan det användas av vårdgivare för att kunna ge säkrare prognoser och därmed en mer skräddarsydd vård till varje enskild patient vilket i förlängningen kan ge både en tids- och en kostnadsbesparing för vården och ett snabbare tillfrisknande för patienten.
Studie III var en prospektiv randomiserad kontrollerad studie i primärvården med ett års-uppföljning som inkluderade 352 patienter med akut eller subakut smärta i rygg eller nacke (interventionsgrupp, n= 146 och referensgrupp, n=206). Studien analyserade sekundära utfall i WorkUp; självrapporterad funktion, hälsorelaterad livskvalitet och arbetsförmåga (mätt som punktprevalens). Interventionen var Arbetsplats Dialog för Arbetsåtergång (ADA) där den behandlande fysioterapeuten hade en dialog i flera steg med patienten och arbetsgivaren som komplement till strukturerad fysioterapi. Vi fann ingen ytterligare effekt av ADA, som tillägg till strukturerad fysioterapi, när det gäller självrapporterad funktion, hälsorelaterad livskvalitet och arbetsförmåga vid 12-månaders uppföljningen. Alla självrapporterade mått förbättrades över tid i både interventions- och referensgruppen. I tidigare studier har ADA visat positiv effekt på arbetsförmåga (mätt som frånvaro från arbetet fyra veckor i rad) och att metoden är kostnadseffektiv.
Studie IV var en deskriptiv kohortstudie som utfördes inom WorkUp studien. I denna studien beskrivs typ och omfattning av de olika fysioterapeutiska behandlingarna som erbjöds patienter med rygg- och nacksmärta, med risk för sjukskrivning, inom ramen för WorkUp. Vi har också undersökt om patienterna som tillhörde interventionsgruppen fick fler arbetsplatsinriktade åtgärder (t. ex ergonomiråd) jämfört med patienterna i referensgruppen. Resultatet visade att flest behandlingar gjordes inom kategorin fysisk träning och nästan alla patienter i studien fick åtminstone en sådan behandling. Patienter som tillhörde interventionsgruppen fick fler arbetsplatsinriktade åtgärder jämfört med patienter som tillhörde referensgruppen.
Denna avhandling har fördjupat kunskaperna om interventioner i hälso- och sjukvården riktade till patienter i arbetsför ålder som söker för rygg- och nackbesvär i primärvården. Den svenska versionen av frågeformuläret STarT Back Tool har validerats och kan nu användas för individer med akut eller subakut rygg- och nacksmärta i primärvården. Långtidseffekterna av en arbetsplatsdialog som tillägg till strukturerad fysioterapi gällande självrapporterad funktion, hälsorelaterad livskvalitet och arbetsförmåga har utvärderats. Det breda spektrumet av behandlingar som fysioterapeuter använder för patienter med rygg- och nacksmärta i primärvården har beskrivits i denna avhandling.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Externa organisationer
  • Blekinge Centre of competence
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Ortopedi

Nyckelord

Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare/Biträdande handledare
Tilldelningsdatum2020 feb 27
UtgivningsortLund
Förlag
  • Lund University, Faculty of Medicine
Tryckta ISBN978-91-7619-879-7
StatusPublished - 2020
PublikationskategoriForskning

Relaterad forskningsoutput

Visa alla (3)