Predictors of Lymph Node Metastasis in Primary Breast Cancer - Risk Models for Tailored Axillary Management

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

Abstract

Populärvetenskaplig sammanfattning
1,7 miljoner nya fall av bröstcancer diagnosticeras årligen i världen. Bröstcancer är kvinnans vanligaste tumörsjukdom och i västvärlden samt Sverige kommer var åttonde till var nionde kvinna att insjukna under sin livstid. Överlevnaden efter bröstcancer är bland de högsta i världen i Sverige, med femårsöverlevnad på cirka 90%. För de kvinnor som diagnosticeras i ett tidigt stadium är femårsöverlevnaden närmare 100%, vilket återspeglar att överlevnaden påverkas allra starkast av om cancersjukdomen spridit sig utanför bröstet eller ej.
Spridning av bröstcancerceller från brösttumören sker genom lymfflödet till lymfkörtlarna i armhålan (axillen) på samma sida som det cancerdrabbade bröstet. Kunskap om spridning av bröstcancerceller till lymfkörtlarna, lymfkörtel-metastaser, ger värdefull information om sjukdomens förlopp, och är viktigt för valet av återfallsförebyggande behandling. Kirurgisk avlägsnande av tumören i bröstet utgör grunden för bröstcancerbehandlingen och samtidigt görs även rutinmässigt en operation i armhålan för uttag av lymfkörtlar för att verifiera möjlig förekomst av lymfkörtelmetastaser. Portvaktskörtlar kallas de lymfkörtlar som först tar emot lymfvätskan från bröstet, och portvaktskörtelkirurgi är metoden för att identifiera och avlägsna portvaktskörtlarna för analys. I jämförelse med axillutrymning, som är ett mer omfattande kirurgiskt ingrepp där fler lymfkörtlar, lymfatisk vävnad och fett avlägsnas, minskar portvaktskirurgi patientens risk att få påverkan av armrörlighet, armsvullnad och smärttillstånd som biverkningar av lymfkörteloperationen.
Majoriteten av bröstcancerpatienterna diagnostiseras i ett tidigt sjukdomsskede, och allt färre har lymfkörtelmetastaser. Portvaktskörtelkirurgen påvisar idag friska portvaktskörtlar hos 70-85% av patienterna. För dessa saknar det diagnostiska kirurgiska ingreppet i axillen behandlingsvärde, och operationen skulle kunna avvaras om lymfkörtelstatus kunde bedömas utan kirurgi. Användning av effektiv tilläggsbehandling efter operation bidrar till en allt bättre sjukdomskontroll. Valet av tilläggsbehandling baseras idag i stor utsträckning på tumörens biologiska egenskaper och begränsas inte längre enbart till informationen om antalet tumörbärande lymfkörtlar.
De fyra ingående studierna i avhandlingen syftar till att undersöka faktorer som är kopplade till bröstcancerspridning till lymfkörtlarna, och utreda möjligheten att utvärdera diagnostiska verktyg för att uppskatta graden av lymfkörtelspridningen. Studie I–III utgår från 1172 patienter som opererats vid Skånes universitetssjukhus i Lund under 2009-2012 till följd av bröstcancer eller cancermisstänkt bröstförändring. Studie IV utgår från 3023 patienter som diagnostiserades med bröstcancer under 2010-2015 och som har valt att delta i SCAN-B studien, där genomiska analyser av tumörvävnaden genomförs. Information har inhämtats från patologidatabaser, patientjournaler och från nationella kvalitetsregister.
Intresset för att använda bilddiagnostisk teknik för kartläggning av axillens lymfkörtlar tilltar, men träffsäkerhet är omdebatterad. Inom bröstcancervård har ultraljud länge använts för att bedöma cancertumören i bröstet och armhålans lymfkörtlar. I studie I fann vi att tekniken även kan upptäcka om det föreligger utbredd tumörsjukdom i lymfkörtlarna. Däremot var tillförlitligheten sämre för att visualisera mindre tumörhärdar, eller säkerställa om cancerspridningen enbart inbegriper ett fåtal lymfkörtlar. Med ultraljudsbilden som vägledning kan celler från en misstänkt tumörinnehållande lymfkörtel dras ut och undersökas med biopsi. Bekräftar analysen att det föreligger spridning är den totala tumörhärden i axillens lymfkörtlar större än om spridningen skulle upptäckas vid portvaktskörtelkirurgin. Patienterna kan då ha god nytta av att inleda cellhämmande läkemedel (cytostatika) redan innan bröstcanceroperation, och av att genomgå axillutrymning direkt utan ett kirurgiskt mellansteg via portvaktskörtelkirurgi.
Resultaten från samtliga studier bekräftade att tumörens storlek vid diagnos, antalet tumörer och om cancerceller invaderat lymfkärl eller inte, är av central betydelse för risken att brösttumören skall ha spridits till lymfkörtlarna. I studie II-IV fann vi att tumörbiologiska egenskaper, såsom tumörens känslighet för kvinnliga könshormoner för tillväxt, kan påverka risken för lymfkörtelspridningen, men också omfattningen av den totala sjukdomsbördan i axillen. Faktorer som patientens ålder vid diagnos och om tumören upptäcktes via hälsokontroll med mammografi uppvisade relevans för omfattningen av lymfkörtelspridningen. I studie III noterades att även cancerns läge i bröstet och cancerns specifika vävnadstyp, om den utgår från bröstkörtelgång eller ej, kunde inverka på omfånget av lymfkörtel-spridningen i axillen.
Faktorer som är kopplade till spridningsrisken sammanställdes till tre grafiska beräkningsdiagram (nomogram) i studie II. Genom poängskalor, motsvarande exempelvis patientens ålder, aktuell tumörstorlek i mm och tumörbiologiska egenskaper, räknades en totalsumma fram. De tre modellerna ger uppskattning om patientens möjlighet att ha friska lymfkörtlar, om hennes risk att ha begränsad sjukdomsspridning till lymfkörtlarna (1-2 sjukliga lymfkörtlar) samt om risken för en mer omfattande tumörbörda. Att kunna skilja mellan olika omfattning av sjukdomsspridningen är avgörande för planering av det kirurgiska ingreppet i armhålan. Alltfler studier har påvisat att kompletterande axillutrymning kan undvaras hos patienter där cancerspridningen till portvaktskörtlar är begränsad (små tumörhärdar eller omfattar ett fåtal portvaktskörtlar). Studierna har pekat på att biverkningar från lymfkörtelkirurgin har kunnat minskas till följd av utebliven axillutrymning utan ökad risk att dö i bröstcancersjukdomen.
Faktorer som kan påverka lymfkörtelspridningen har undersökts i studie III med hjälp av artificiella neurala nätverk (ANN). ANN är datoriserade modeller som kan hantera komplexa beräkningar och finna mönster mellan olika faktorer och givet utfall. Modellerna uppvisade att komplexa samband föreligger mellan patient- och tumörfaktorer och graden av sjukdomsspridning. En faktors betydelse för lymfkörtelstatus är inte statisk, utan har visat sig påverkas av andra faktorer i svårförutsägbara sambandsmönster. Tre beräkningsmodeller skapades för att förutsäga möjligheten för sjukdomsfrihet i lymfkörtlarna, samt risken för att drabbas av begränsad eller mer omfattande cancerspridning till lymfkörtlarna. Beräknings-modellerna visade en bättre förmåga till att kunna förutse de olika graderna av lymfkörtelsjuklighet jämfört med mer traditionella statistiska modeller. Att uppskatta möjligheten att ha friska lymfkörtlar är viktigt för att kunna identifiera patienter med mycket låg risk för lymfkörtelspridning, och därmed undvara en onödig portvaktskörtelkirurgi.
I studie IV undersöktes tumörens genetiska uttryck, kopplade till regleringen av cancercellernas delning och tumörens tillväxt, och samband med lymfkörtel-spridningen. Styrkan i sambandet mellan det genetiska uttrycket varierade mellan olika typer av bröstcancertumörer, och var mest påtaglig för den tumörgrupp som är känslig för kvinnliga könshormoner för sin tillväxt, eller för tumörer med ökad mängd av äggviteämnet HER2. Trots kännedom om tumörens genetiska uttryck visade studien att tumörens storlek, och om cancercellerna har invaderat lymfkärl, är fortsatt väsentliga faktorer för att förutsäga sjukdomsspridningen. Genetiska profiler kunde inte ersätta betydelsen av tumörstorlek för att bedöma risken för lymfkörtelspridningen.
Sammantaget visar avhandlingen att patientrelaterade faktorer och tumörens biologiska egenskaper inverkar på cancerspridningen till lymfkörtlarna, och omfattningen av antalet sjuka lymfkörtlar. Diagnostiska verktyg baserade på dessa faktorer kan därför bidra till att förutsäga lymfkörtelstatus, och därmed förbättrade möjligheter till en mer individanpassad kirurgisk bröstcancerbehandling. Framförallt kan kartläggningen av lymfkörtelstatus i ett tidigt skede, med stöd av diagnostiska verktyg, bidra till att minska antalet kirurgiska ingrepp i axillen som inte medför någon behandlingsnytta för patienten.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Kirurgi
  • Cancer och onkologi

Nyckelord

Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare/Biträdande handledare
Tilldelningsdatum2018 apr 27
UtgivningsortLund
Förlag
  • Lund University: Faculty of Medicine
Tryckta ISBN978-91-7619-609-0
StatusPublished - 2018
PublikationskategoriForskning

Nedladdningar

Ingen tillgänglig data

Relaterad forskningsoutput

L. Dihge, P. O. Bendahl & Lisa Rydén, 2017, I : British Journal of Surgery. 104, 11, s. 1494-1505

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Looket Dihge, Dorthe A Grabau, Rogvi W Rasmussen, Pär-Ola Bendahl & Lisa Rydén, 2016, I : Acta Oncologica. 55, 8, s. 976-982 7 s.

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Visa alla (2)