Säkerhet på jobbet i ett psykosocialt perspektiv: en studie av hur man tänker kring de som utsätter andra för mentalt och tyst våld, även känt som översitteri och mobbing

Forskningsoutput: KonferensbidragKonferensabstract

Abstract

Säkerhet på jobbet fokuserar ofta på att skydda de anställda från fysiskt våld, utfört av externa personer som inte har någon relation till arbetsplatsen. Det är lättare att peka mot ”de andra”, de som inte hör hemma på arbetsplatsen än att komma tillrätta med arbetsplatsens interna problem. Säkerhet på jobbet i ett psykosocialt perspektiv kan därför upplevas som besvärligt att hantera och riskerar därför att ignoreras.

Många arbetsplatser kännetecknas av oenighet, motsättningar och konflikter, där både förövaren och den utsatta personen är anställda. Förövarens intention kan vara att skada och uppnå makt, men det kan också saknas intention och i dessa fall är förövaren omedveten om det egna beteendets effekter för andra (Arbetsmiljöverket, 2011). Effekterna av denna omedvetenhet medför stort lidande för många människor och mycket stora kostnader för organisationer och samhälle, men problemet hanteras sällan på ett bra sätt. Det finns således ett behov av att utveckla arbetssätt som ökar medvetenheten. Exempel på förekommande beteende är, orättfärdigt ledarskap, bristande respekt, ohövlighet, förolämpande beteende (vilka kan benämnas så som ”mentalt våld”) eller marginaliserande, minimerande, etc. (”tyst våld”). Orsaker till psykosociala arbetsmiljöproblem kan vara brister i ledning, otydliga organisationsformer och låga grader av förtroende och tillit som ger upphov till vantrivsel och mindre del effektivt arbete. För att nå god produktivitet med hög grad av effektiv arbetstid
måste resurser läggas på trivselstärkande aktiviteter och stärka organisationskulturen. Ett problem är ofta organisationskulturen i sig, den kan behöva förändras för att människor ska börja kommunicera på ett bättre sätt (Arbetsmiljöverket, 2011). De psykologiska och fysiologiska effekterna på offren vet forskarvärlden en hel del om. Däremot vet man inte så mycket om de psykologiska och fysiologiska effekterna på vare sig förövarna eller de personer i omgivningen som bevittnar dessa skeenden. Vem är den och vad händer hos den som utsätter och vem är den och vad händer hos den som bevittnar när någon utsätts för mentalt eller tyst våld?

Vi ställde ovan frågeställningar till ett tjugotal deltagare vid en samtalskonferens (Gilla Jobbet 2014) samt vid ett fortbildningstillfälle på Lunds universitet där ett fyrtiotal administratörer deltog. Vid bägge tillfällena fick deltagarna diskutera två och två. På samtalskonferensen genomfördes en muntlig redovisning och vid fortbildningstillfället kunde vi däremot samla in skriftliga svar. Vid det sista tillfället prövades även värderingsuppfattning gällande två scenarier om mentalt och tyst våld.

Flertalet av svaren avseende frågan, Vem är den som utsätter någon för mentalt eller tyst våld pekade på att det hos dessa personer råder en osäkerhet hos dem själva kring det egna beteendet. Osäkerheten ansågs även vara kopplad till den position som personerna innehar i en organisation. Denna osäkerhetsaspekt sågs som en fråga om makt. En makt som då missbrukas genom att personen anser sig ha rätt och ett ansvar att agera, kanske utan intention att skada och med en tillåtande organisationskultur.

Referenser
Gilla Jobbet, Arbetslivets mötesplats, Knytkonferens, 2014-10-22
Arbetsmiljöverket. (2011). Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet.
Kunskapsöversikt RAP 2011_07, Stockholm: Arbetsmiljöverket.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Samhällsvetenskap
  • Tillämpad psykologi

Nyckelord

  • säkerhetsaspekter, Arbetsmiljö
Originalspråksvenska
StatusPublished - 2015
PublikationskategoriForskning
Peer review utfördJa
EvenemangFALF (Forum för arbetslivsforskning)-konferens 2015 - Landskrona, Landskrona, Sverige
Varaktighet: 2015 jun 102015 jun 12
http://falf.se/konferens-2015/

Konferens

KonferensFALF (Forum för arbetslivsforskning)-konferens 2015
LandSverige
OrtLandskrona
Period2015/06/102015/06/12
Internetadress