Sketching the Invisible : Patterns of Church and City in Theodoret of Cyrrhus' Philotheos Historia

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (monografi)

Abstract

Popular Abstract in Swedish
Livet uppe på en pelare

År 423 e.Kr. klättrade en man som närmade sig fyrtioårsåldern upp på en pelare, för att leva resten av sitt liv på dess topp; det skulle bli nästan fyrtio år till på knappt tjugo meters höjd. Han hette Symeon och skulle redan i sin samtid bli världsberömd för sin märkliga livsstil, som den första styliten, eller pelarhelgonet. I dagens krigsdrabbade Syrien finns fortfarande de arkeologiska lämningarna av hans pelare, och de vittnar om att berättelserna om honom trots allt vilar på en solid historisk grund. Varför Symeon gjorde detta är förstås svårt att svara på, men det finns bevarade skrifter från hans samtid som arbetade intensivt med att försöka förstå sig på honom. I mitt avhandlingsarbete har jag arbetat med en sådan källa, skriven på grekiska av en dåtida biskop, Theodoretos. I denna textsamling beskrivs en mängd märkliga livsöden, där Symeons bara är det mest kända.

Symeon var ju inte det enda exemplet på en asket som drog sig undan världen de första århundradena. Det var ju i denna tid som grunden blev lagd för en av västerlandets viktigaste kulturinstitutioner: klosterväsendet. Berättelsen om Symeon verkar dock peka i motsatt riktning, mot något radikalt annorlunda som var främmande för både värld och kultur. I hög grad verkar hans liv bekräfta föreställningen om det antika samhällets nedgång och fall i kristendomens efterföljd. Just därför är det intressant att se hur redan de texter, som jag har studerat, verkar vända sig mot en sådan tolkning. Jag har undersökt hur Theodoretos – mot en grupp anonyma kritiker – artikulerar välkända samhällsideal när han tecknar Symeon i ljuset av de gamla hjältemyterna. Liksom gudar och hjältar erbjöd en kulturell identitet och stolthet, blir Symeon en liknande kristen status- och identitetssymbol i Theodoretos beskrivning. Det är inte meningen att man ska härma Symeon, så mycket som att låta sig fascineras och förundras av honom: han framställs som ett av världens nya underverk!

Varför ska man studera sådana här berättelser? En anledning gäller förstås deras plats i vår förståelse av den framväxande klosterrörelsen i senantiken, som felaktigt har tolkats som en världsfrånvänd rörelse utan nära kopplingar till det omgivande samhället. En annan anledning berör den roll som stora berättelser kan spela som gemensam referens i ett mångsidigt och pluralistiskt samhälle – och man får då inte glömma att Symeon fortfarande ses som ett helgon i flera traditioner. Till sist kanske man kan säga att studiet av en så främmande gestalt som Symeon kan bidra till att, med historien som verktyg, öva upp vår känslighet för att lära känna den som är verkligt annorlunda.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Filosofi, etik och religion

Nyckelord

Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare/Biträdande handledare
Tilldelningsdatum2012 okt 12
Förlag
  • Lunds universitet
Tryckta ISBN978-91-7473-382-2
StatusPublished - 2012
PublikationskategoriForskning