Skuld och oskuld: barnamord och barnkvävning i rättslig diskurs och praxis omkring 1680–1800

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (monografi)

Standard

Skuld och oskuld : barnamord och barnkvävning i rättslig diskurs och praxis omkring 1680–1800. / Bergenlöv, Eva.

Lund : Historiska institutionen, Lunds Universitet, 2004. 491 s.

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (monografi)

Harvard

APA

Bergenlöv, E. (2004). Skuld och oskuld: barnamord och barnkvävning i rättslig diskurs och praxis omkring 1680–1800. Lund: Historiska institutionen, Lunds Universitet.

CBE

Bergenlöv E. 2004. Skuld och oskuld: barnamord och barnkvävning i rättslig diskurs och praxis omkring 1680–1800. Lund: Historiska institutionen, Lunds Universitet. 491 s.

MLA

Bergenlöv, Eva Skuld och oskuld: barnamord och barnkvävning i rättslig diskurs och praxis omkring 1680–1800 Lund: Historiska institutionen, Lunds Universitet. 2004.

Vancouver

Bergenlöv E. Skuld och oskuld: barnamord och barnkvävning i rättslig diskurs och praxis omkring 1680–1800. Lund: Historiska institutionen, Lunds Universitet, 2004. 491 s. (Studia historica Lundensia). (Studia Historica Lundensia).

Author

Bergenlöv, Eva. / Skuld och oskuld : barnamord och barnkvävning i rättslig diskurs och praxis omkring 1680–1800. Lund : Historiska institutionen, Lunds Universitet, 2004. 491 s.

RIS

TY - THES

T1 - Skuld och oskuld

T2 - barnamord och barnkvävning i rättslig diskurs och praxis omkring 1680–1800

AU - Bergenlöv, Eva

N1 - Defence details Date: 2004-05-08 Time: 10:15 Place: Sal 3, Historiska institutionen, Magle Stora Kyrkogata 12A, 220 02 Lund External reviewer(s) Name: Sandvik, Hilde Title: Phil. Dr Affiliation: Oslo universitet ---

PY - 2004

Y1 - 2004

N2 - Syftet med denna avhandling är att analysera hur berättelser om skyldiga och oskyldiga mödrar konstruerades under perioden ca. 1680-1800. De två brottskategorierna barnamord och barnkvävning har undersökts. Källmaterialet har huvudsakligen bestått av protokoll från hovrätten, underrätter och sockenstämmor. Jag har klarlagt vilka omständigheter som utreddes vid brottsutredningarna och fick betydelse för domsluten. Hur såg den rättsliga retoriken, dvs. den argumentation som ledde fram till domsluten ut? Vidare har jag velat belysa på vilket sätt genus är inbäddat i de rättsliga berättelserna. Avsikten har varit att kartlägga den rättsliga diskursen, dvs. de bakomliggande tankefigurer och värderingar samt den moraluppfattning som vid sidan av lagen styrde konstruktionen av berättelser om skuld och oskuld. Den samtida samhällskontexten är av stor betydelse för tolkningen av rättsliga berättelser. Sverige kan under tidigmodern tid karaktäriseras som en religiös kultur. Religionen var inflätad i och hade grundläggande betydelse för samhällsmoral, normer, värderingar och lagstiftning. Äktenskapet hade uppvärderats efter reformationen och utgjorde grunden för samhällsordningen. Sedligheten övervakades hårt under den lutherska ortodoxins tid och sedlighetsbrott straffades mycket hårt. I analysen av konstruktionen av skuld och oskuld avtecknar sig två motsatta bilder - idealbilden som svarar mot det dåtida kvinnoidealet eller normen för det goda kristliga moderskapet och motbilden till idealet. Idealbilden omfattar komponenterna gift kvinna, dygd och sedlighet, legitima barn, öppenhet om graviditet, ära, anvar och moderskärlek, sorg vid barnets död samt att kvinnan var lojal och undergiven. Motbilden bygger i sin tur på elementen ogift kvinna, odygd och lösaktighet, illegitima barn, hemlighetsmakeri och döljande av graviditet, vanära lättfardighet, känslolöshet inför barnets död samt att kvinnan varit aktiv och självständig. Idealbilden svarar mot den oskyldiga barnkväverskan och motbilden står för den bortom alla tvivel skyldiga barnamörderskan. I praxis var dock bilderna ofta mera sammansatta och komplexa. Under 1700-talet professionaliserades förlossningsvård, barnavård och inte minst undersökningen av döda kroppar. Den rättsmedicinska vetenskapen utvecklades och fick inflytande på den rättsliga diskursen, framförallt när det gällde barnamord. Med denna utveckling skedde också en maskulinisering. Vetenskapen var ett manligt fält och de kvinnor som tidigare ansvarat för förlossningshjälp och likbesiktningar marginaliserades. Genusaspekten är mycket tydlig i undersökningen. Samhället var patriarkalt och kvinnan hade en underordnad och missgynnad position. Lagtexterna om barnamord och barnkvävning rörde uteslutande kvinnliga brottslingar. Lagstiftning, utredning och rättskipning kring dessa brott var alltså en manlig sfär medan de anklagade i princip uteslutande var kvinnor. Jag har konstaterat att barnets och livets värde som vilade på kristen etik och moral varit tämligen konstant under mycket lång tid. Under senare delen av 1700-talet skedde emellertid en förändring i den rättsliga diskursen genom att barnets värde kom tydligare till uttryck. Detta tolkar jag som en följd av nyttotänkande och merkantilistisk befolkningspolitik i samverkan med de medicinvetenskapliga framstegen. Den rättsliga retoriken kring barnamord och barnkvävning styrdes av en diskurs som kännetecknades av kravet på offentliggörande av havandeskap, liksom av födsel och död, det goda kristliga moderskapet och principen att barn skulle avlas inom äktenskapets ram.

AB - Syftet med denna avhandling är att analysera hur berättelser om skyldiga och oskyldiga mödrar konstruerades under perioden ca. 1680-1800. De två brottskategorierna barnamord och barnkvävning har undersökts. Källmaterialet har huvudsakligen bestått av protokoll från hovrätten, underrätter och sockenstämmor. Jag har klarlagt vilka omständigheter som utreddes vid brottsutredningarna och fick betydelse för domsluten. Hur såg den rättsliga retoriken, dvs. den argumentation som ledde fram till domsluten ut? Vidare har jag velat belysa på vilket sätt genus är inbäddat i de rättsliga berättelserna. Avsikten har varit att kartlägga den rättsliga diskursen, dvs. de bakomliggande tankefigurer och värderingar samt den moraluppfattning som vid sidan av lagen styrde konstruktionen av berättelser om skuld och oskuld. Den samtida samhällskontexten är av stor betydelse för tolkningen av rättsliga berättelser. Sverige kan under tidigmodern tid karaktäriseras som en religiös kultur. Religionen var inflätad i och hade grundläggande betydelse för samhällsmoral, normer, värderingar och lagstiftning. Äktenskapet hade uppvärderats efter reformationen och utgjorde grunden för samhällsordningen. Sedligheten övervakades hårt under den lutherska ortodoxins tid och sedlighetsbrott straffades mycket hårt. I analysen av konstruktionen av skuld och oskuld avtecknar sig två motsatta bilder - idealbilden som svarar mot det dåtida kvinnoidealet eller normen för det goda kristliga moderskapet och motbilden till idealet. Idealbilden omfattar komponenterna gift kvinna, dygd och sedlighet, legitima barn, öppenhet om graviditet, ära, anvar och moderskärlek, sorg vid barnets död samt att kvinnan var lojal och undergiven. Motbilden bygger i sin tur på elementen ogift kvinna, odygd och lösaktighet, illegitima barn, hemlighetsmakeri och döljande av graviditet, vanära lättfardighet, känslolöshet inför barnets död samt att kvinnan varit aktiv och självständig. Idealbilden svarar mot den oskyldiga barnkväverskan och motbilden står för den bortom alla tvivel skyldiga barnamörderskan. I praxis var dock bilderna ofta mera sammansatta och komplexa. Under 1700-talet professionaliserades förlossningsvård, barnavård och inte minst undersökningen av döda kroppar. Den rättsmedicinska vetenskapen utvecklades och fick inflytande på den rättsliga diskursen, framförallt när det gällde barnamord. Med denna utveckling skedde också en maskulinisering. Vetenskapen var ett manligt fält och de kvinnor som tidigare ansvarat för förlossningshjälp och likbesiktningar marginaliserades. Genusaspekten är mycket tydlig i undersökningen. Samhället var patriarkalt och kvinnan hade en underordnad och missgynnad position. Lagtexterna om barnamord och barnkvävning rörde uteslutande kvinnliga brottslingar. Lagstiftning, utredning och rättskipning kring dessa brott var alltså en manlig sfär medan de anklagade i princip uteslutande var kvinnor. Jag har konstaterat att barnets och livets värde som vilade på kristen etik och moral varit tämligen konstant under mycket lång tid. Under senare delen av 1700-talet skedde emellertid en förändring i den rättsliga diskursen genom att barnets värde kom tydligare till uttryck. Detta tolkar jag som en följd av nyttotänkande och merkantilistisk befolkningspolitik i samverkan med de medicinvetenskapliga framstegen. Den rättsliga retoriken kring barnamord och barnkvävning styrdes av en diskurs som kännetecknades av kravet på offentliggörande av havandeskap, liksom av födsel och död, det goda kristliga moderskapet och principen att barn skulle avlas inom äktenskapets ram.

KW - History

KW - honour

KW - virtue

KW - motherhood

KW - marriage

KW - Religious culture

KW - gender

KW - Historia

M3 - Doktorsavhandling (monografi)

SN - 91-628-5975-7

T3 - Studia historica Lundensia

PB - Historiska institutionen, Lunds Universitet

CY - Lund

ER -