Svensk Dagfjärilsövervakning, årsrapport för 2016

Forskningsoutput: Bok/rapportRapport

Abstract

Detta är den sjunde årsrapporten från Svensk Dagfjärilsövervakning, ett nationellt miljöövervakningsprogram som koordineras av Lunds universitet på uppdrag av Naturvårdsverket sedan 2010. Svensk Dagfjärilsövervakning är ett samarbete mellan Sveriges Entomologiska Förening, Naturvårdsverket, Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Länsstyrelserna. Verksamheten möjliggörs av frivilliga landet runt som mellan den 1 april och 30 september räknar fjärilar. Räkningen sker med en gemensam, systematisk metodik och fördelas på 3-7 inventeringstillfällen under säsongen. Det finns två olika sätt att övervaka,
dels punktlokaler som är områden med 25 m radie som bevakas i 15 min per besök, dels slingor som är 0,5-3 km långa rutter som man inventerar i lugn promenadtakt. Genom att övervakningen upprepas inom säsongen och över flera år är det möjligt att skatta hur fjärilsfaunan förändras i antal och i artsammansättning. Det sjunde årets övervakning har resulterat i rapporter från 200 slingor och 271 punktlokaler. Slingorna och punkterna är spridda över hela landet, från Beddingestrand i söder till Malmberget i norr. Antalet rapportörer under 2016 har varit 284 och Svensk Dagfjärilsövervakning har räknat in 78 429
fjärilar av 96 arter. I medeltal har det setts 12,1 arter per punktlokal och 18,0 arter per slinga. För varje funnen fjärilsart redovisar rapporten 2016 års observationer som ett totalantal, en utbredningskarta och figur över de veckor då arten påträffats. Talrikaste arterna 2016 var i tur och ordning luktgräsfjäril, följd av citronfjäril och slåttergräsfjäril. Trender i antal mellan 2010 och 2016 har skattats med hjälp av analysverktyget TRIM för 88 dagfjärils- och bastardsvärmararter. Av dessa minskade 17 arter jämfört med 2010, 17 arter ökade, 4 arter var stabila, medan övriga arter varierade så pass mycket att trenderna är osäkra. Sammanvägda index, så kallade miljöindikatorer har räknats fram för 1) de tolv arter som ingår i den europeiska miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar, 2) de tjugo vanligaste fjärilsarterna, 3) fjärilar i jordbruksmiljöer, samt 4) fjärilar i skogsmarker. Alla fyra dagfjärilsindikatorerna
visar att 2011 haft de hittills högsta populationstätheterna. Miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar visade låga antal fjärilar under de kalla somrarna 2012 och 2015 följt av en återhämtning under 2013-2014 respektive 2016. Indikatorerna för vanliga arter, fjärilar i jordbruksmiljöer, och fjärilar i skogsmarker är alla relativt stabila med en viss uppgång för vanliga arter och skogsarter under 2016. Jordbruksarterna har efter en period med låga tätheter under 2012-2013 nu nått upp till samma nivå de hade 2010.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Ekologi

Nyckelord

  • Ekologi, Zoologi
Originalspråksvenska
UtgivningsortLund
FörlagBiologiska institutionen, Lunds universitet
UppdragsgivareSwedish Environmental Protection Agency
Antal sidor97
ISBN (tryckt)978-91-7753-217-0
StatusPublished - 2018 dec 15
PublikationskategoriPopulärvetenskap

Related projects

Lars B. Pettersson

Swedish Environmental Protection Agency

2010/04/01 → …

Projekt: Nätverk

Visa alla (1)