The Emergent Politics of Geoengineering

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

Abstract

Denna avhandling undersöker vetenskapens roll i den politiska processens tidiga stadier. Detta görs genom att studera hur "geoengineering" kommer upp på den politiska agendan. Begreppet ”geoengineering” används även på svenska och beskriver en uppsättning idéer om hur man stabiliserar den globala temperaturen genom att ingripa i jordens miljösystem. Begreppet mötte stark skepsis i det vetenskapliga samfundet fram till mitten av 2000-talet. Sedan ett decennium har det dock blivit relevant i internationell klimatpolitik. För att förstå hur denna förändring ägde rum använder sig avhandlingen av både kvalitativa och kvantitativa metoder för att studera de kausala mekanismer genom vilka geoengineering blev föremål för politisk styrning. Avhandlingens första delstudie (Paper I) beskriver den inre dynamiken i ett vetenskapligt nätverk som hjälpte till att omvandla geoengineering till ett tydligt avgränsat och formbart objekt för politisk styrning. Delstudien förklarar hur social sammanhållning, centrala pådrivande forskare och mångfald i nätverket fungerade som viktiga mekanismer i denna process. I den andra delstudien (Paper II) studeras vilken roll auktoritativa vetenskapliga bedömningar har spelat för att göra geoengineering till ett normalt och relevant forskningsämne. Den visar hur sådana bedömningar fungerar som en form av faktisk styrning när det gäller att forma verksamheten i ett forskningslandskap. I den tredje delstudien (Paper III) identifieras likheter och skillnader i hur olika delområden i klimatpolitiken styrs. Delstudien föreslår att om en problemstruktur uppfattas som skadlig, blir det mindre troligt att problemet blir integrerat i offentlig förvaltning. Omvänt, om en problemstruktur uppfattas som mer godartad, underlättas den offentliga styrningen. Delstudie fyra (Paper IV) undersöker hur problem definieras och institutionell ”passform", genom att utvärdera hur geoengineering matchar förväntningar hos de statliga aktörerna. Delstudien diskuterar tre områden där sådan passform saknas, och hur detta gör det svårt för regeringar att ta politisk ställning kring geoengineering. Resultaten av denna studie stödjer beskrivningen av ett mönster som verkar vara viktigt vid många olika steg i opinionsbildning. Detta mönster inkluderar införandet av ett ämne för en ny publik; publikens aktiva debatt om detta ämne; ingripande av en aktör med hög auktoritet; och att denna debatt strömlinjeformas enligt denna aktörs synsätt. Mönstret återfinns på många olika nivåer av den politiska processen och kan förklara varför vissa ämnen blir föremål för politiskt beslutsfattande och andra inte blir det.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Statsvetenskap

Nyckelord

  • vetenskap och politik, politisk process, politisk opinionsbildning, klimatförändring, nätverk, institutionalism, normer
Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare/Biträdande handledare
Tilldelningsdatum2019 maj 10
UtgivningsortLund
Förlag
  • Lund University
Tryckta ISBN978-91-7895-077-5
Elektroniska ISBN978-91-7895-078-2
StatusPublished - 2019 maj 10
PublikationskategoriForskning

Bibliografisk information

Defence details Date: 2019-05-10 Time: 10:15 Place: Edens auditorium, Paradisgatan 5H, Lund External reviewer(s) Name: Falkner, Robert Title: Doctor Affiliation: London School of Economics ---

Nedladdningar

Ingen tillgänglig data

Relaterad forskningsoutput

Gupta, A. & Ina Möller, 2019, I : Environmental Politics. 28, 3, s. 480-501

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Visa alla (3)

Related projects

Ina Möller, Fariborz Zelli & Johannes Lindvall

2014/09/012018/09/01

Projekt: AvhandlingIndividuellt forskningsprojekt

Visa alla (1)