Towards improved management of Lynch syndrome; ovarian cancer profiles, risk perception, knowledge and family perspectives

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

Abstract

Popular Abstract in Swedish
Var tredje svensk kommer någon gång under sitt liv att drabbas av cancer. Ärftlighet är en stark riskfaktor för såväl tjocktarmscancer (kolorektal cancer) som för äggstockscancer (ovarialcancer). Vid ärftlig cancer har man ärvt en förändring i arvsmassan (DNA:t), och en medfödd defekt finns således i alla kroppens celler. Vid Lynch syndrom, ett ärftligt cancersyndrom, föreligger förändringar i en DNA reparationsgen. Detta innebär att en del av de förändrigar som ständigt drabbar DNA:t inte repareras. En ansamling av förändringar i vårt DNA kan leda till cancer. Lynch syndrom är kopplat till ökad risk för flera cancertyper, främst kolorektal cancer, men även cancer i livmoder, äggstockar, magsäck, urinvägar och hjärna. Ca 300 familjer i Sverige lever med Lynch syndrom och barn till föräldrar med syndromet har en 50-procentig risk att ärva DNA förändringen. Det är av stor vikt att hitta familjer med Lynch syndrom eftersom skräddarsydda kontrollprogram minskar risken för insjuknande i cancer.

Ärftlig ovarialcancer
Utöver kolorektal cancer har kvinnor med Lynch syndrom även en ökad risk att insjukna i ovarialcancer. Cirka en av tio kvinnor med Lynch syndrom kan komma att insjukna i ovarialcancer och dessa kvinnor drabbas nästan 20 år tidigare jämfört med icke-ärftliga fall. Ovarialcancer är förknippat med ospecifika symtom, som exempelvis ökad mängd bukvätska, aptitlöshet och tyngdkänsla i buken. Dessa symptom kommer ofta sent i sjukdomsförloppet då cancern redan har hunnit sprida sig till andra delar av kroppen. Detta innebär att en majoritet av ovarialcancer upptäcks i sena stadier och har en dålig prognos med hög dödlighet. Identifiering av förändringar i arvsmassan som är typiska för ärftlig ovarialcancer tillåter specifika behandlingsalternativ som har bättre effekt och färre biverkningar. Vi undersökte skillnader mellan ärftlig och icke-ärftlig ovarialcancer genom att tillämpa tekniker där hela arvsmassan undersöks. Vi har funnit skillnader mellan dessa två typer av ovarialcancer, vilket kan tala för att de olika tumörformerna utvecklas genom olika vägar. De identifierade förändringarna kan också bidra till en förbättrad diagnostik av ärftlig ovarialcancer som gör det möjligt att förhindra nya tumörer hos individen och familjen. På sikt kan dessa fynd leda till att nya behandlingsalternativ för ovarialcancer tillämpas.

Psykosociala aspekter
Individer med Lynch syndrom har en särställning då sjukdomen i större grad berör hela familjen och patienterna drabbas av tumörsjukdom i ung ålder. Individerna är i behov av sjukvård, men uppfattar inte sig själva som patienter. Trots att vi idag har stor kunskap om genetiken bakom Lynch syndrom vet vi mindre om hur individer med en ökad cancerrisk mår. Denna avhandling har därför också riktat in sig på människor som lever i familjer med ökad cancerrisk med en kartläggning av hur riskuppfattning och kunskapsnivå visar sig hos högriskindivider och hur ärftligheten inverkar på familjer med ökad cancerrisk. Vi fann att individer med Lynch syndrom underskattade sin risk att drabbas av cancer. Dock var de välinformerade om syndromet, medan den grupp läkare som kommer i kontakt med riskindivider hade likvärdig kunskap. Riskuppfattning och kunskap om cancer är viktiga för följsamhet av kontrollprogram och för att informera släktingar om den ökade cancer risken. Om läkare och riskindivider har samma kunskapsnivå finns det en risk att individerna inte känner tillit till sjukvården, vilket kan påverka attityden till kontrollprogrammen. Slutligen intervjuade vi familjemedlemmar med Lynch syndrom för att undersöka hur familjen hade påverkats. Föräldrar beskrev att de oroade sig för att barnen skulle drabbas av cancer. Förändrad kommunikation innebar att en individ i familjen blev ansvarstagande för att informationen spreds, men efter att släktingar hade blivit informerade upphörde detta ansvar. Tillämpningen av dessa resultat kan förbättra förmedlandet av informationen under genetisk rådgiving, förbereda högriskindivider på förväntade känslor och reaktioner och bidra till bättre uppföljning och intervention i familjer med Lynch syndrom.

Sammantaget bidrar denna avhandling med ny kunskap som kan leda till förbättrat omhändertagande av individer och familjer med Lynch syndrom, genom större vetskap om ovarialcancer och psykosociala aspekter av att leva med ökad cancerrisk. Sammanfattningsvis har vi i dessa studier:

• Identifierat genprofiler för ärftlig och icke-ärftlig ovarialcancer.
• Demonstrerat uppreglerade signalvägar i ärftlig ovarialcancer.
• Kartlagt den uppfattade cancerrisken hos individer med Lynch syndrom.
• Jämfört kunskaper om Lynch syndrom mellan drabbade individer och läkare.
• Undersökt hur vetskapen om Lynch syndrom påverkar familjen.

Detaljer

Författare
  • Katarina Bartuma
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Cancer och onkologi

Nyckelord

Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare/Biträdande handledare
Tilldelningsdatum2011 maj 21
Förlag
  • Department of Oncology, Clinical Sciences, Lund University
Tryckta ISBN978-91-86871-00-0
StatusPublished - 2011
PublikationskategoriForskning

Relaterad forskningsoutput

Katarina Bartuma, Susanne Malander, Johan Staaf, Anna F Karlsson, Åke Borg, Göran B Jönsson & Mef Nilbert, 2010, I : Oncology Reports. 24, 4, s. 885-895

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Katarina Bartuma, Mef Nilbert, Maria Soller, Barbro Silfverberg & Christina Carlsson, 2007, I : Genetic Testing. 11, 2, s. 183-186

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskrift

Visa alla (3)