Trygghet i skärgårdsmiljö. En studie om rädsla för brott i Åboland.

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (monografi)

Abstract

Popular Abstract in Swedish
Denna studie diskuterar trygghet och rädsla för brott i åtta kommuner i Åboland, men även kriminalitet och förövare i området samt den särpräglade sociala kontroll som råder i de åtta kommunerna. Studien fortsätter två forskningsspår ? det ena om brottslighetens och rädslans former i områden som upplevs som trygga av sina invånare och det andra om trygghet och oräddhet i finländska samhällen.

Det huvudsakliga syftet med avhandlingen är att diskutera, analysera och problematisera kommuninvånarnas upplevelser och beskrivningar av trygghet. För att uppnå detta syfte, undersöks och diskuteras vetenskapliga termer som vanligtvis används för att analysera rädsla för brott: urbaniseringsgrad, miljö, integration, tillit, sårbarhet, viktimisering och massmedia.

Både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts i studien. Betoningen på social kontroll har uppstått som en följd analytisk abduktion ? en kombination av induktion och deduktion. Jag har analyserat begreppet social kontroll både induktivt och deduktivt enär begreppet fångat min uppmärksamhet både i de empiriska och teoretiska skedena av avhandlingsarbetet.

Tryggheten i Åboland konstrueras på ett flertal sätt. Geografin skapar gränser mellan Åboland och världen utanför. Fyra av de åtta kommunerna är ensligt belägna och nås endast med färja, vilket föranleder att de har likheter med så kallade gated communities. Färjorna upprätthåller två slags portar ? eller spärrar ? till öarna. De hindrar eventuella brottslingar att lämna öarna men kan också hindra folk att komma ut till vissa av de små öarna. Såsom i gated communities, upplever man också ofta att hotet eller farligheterna kommer utifrån.

I Gemeinschaft-samhället Åboland finns också en stark tillit mellan invånarna. Denna tillit tar olika former: det är vanligt att lämna ytterdörren, bilen eller cykeln olåst. Invånarna förlitar sig även på andra ortsbor vid nödsituationer. Invånarna strävar också efter att försöka identifiera en främling snarast möjligt genom olika strategier. Rädsla för brott definieras bland annat som rädsla för främlingar och en av orsakerna till att man snabbt försöker identifiera en främling kan därför vara att sålunda göra denne mer bekant och därmed ofarlig.

I studien behandlas också ?baksidan? av tryggheten i kommunerna ? såsom droger, rattfylleri, förövare och offerupplevelser. De flesta lokala förövare uppfattas dock som ofarliga enär invånarna tenderar att stämpla den avvikande handlingen som ond men trots detta se avvikaren som god. Vissa lokala förövare kan trots allt uppfattas som hotfulla. Detta sker då invånarna har negativ tidigare information om avvikaren samt upplever honom eller henne som oberäknelig.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Sociologi (exklusive socialt arbete, socialpsykologi och socialantropologi)

Nyckelord

Originalspråksvenska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare/Biträdande handledare
Tilldelningsdatum2005 sep 28
Förlag
  • Department of Sociology, Lund University
Tryckta ISBN91-7267-195-5
StatusPublished - 2005
PublikationskategoriForskning

Nedladdningar

Ingen tillgänglig data