Värmestress i urbana inomhusmiljöer: Förekomst och åtgärder i befintlig bebyggelse

Forskningsoutput: Kapitel i bok/rapport/Conference proceedingKapitel samlingsverk

Abstract

Denna kunskapssammanställning beskriver hur hälsoskadlig värme kan uppstå inomhus, hur den kan identifieras och vilka åtgärder som kan vidtas med fokus på fastighetsägarens ansvar. Sammanställningen är begränsad till befintliga byggnader i Sverige och inkluderar skolor, äldreboenden, lägenheter, förskolor och kontor som är icke-industriella (utan industriella processer som producerar värme). Den pågående klimatförändringen innebär en ökad risk för värmeböljor och efterföljande värmestress, särskilt i tätorter där värmeöar kan uppstå. Höga temperaturer kan påverka människors hälsa negativt, framför allt om exponeringen pågår under längre tid. Särskilt känsliga grupper under värmeböljor är kroniskt sjuka, personer som tar vissa mediciner eller har en funktionsnedsättning, små barn, gravida, individer med tungt fysiskt arbete samt blåljuspersonal i skyddsutrustning. Det finns ett samband mellan utomhusklimat och inomhusklimat i byggnader utan luftkonditionering, men uppkomsten av hälsoskadlig värme inomhus under värmeböljor är komplex. Den beror till exempel på byggnadstyp, fönsterplacering, bostadsområdets termiska utomhusmiljö samt den boendes påverkan och beteende. Kunskapssammanställningen visar att få studier fokuserat på den termiska miljön inomhus under värmeböljor. Detta trots att svenskar tillbringar majoriteten av sin tid inomhus och sannolikt kommer att uppleva ökad värmestress inomhus i framtiden. Då dagens värmevarningssystem baseras på utomhusförhållanden kan det leda till en missvisande bild av hälsoeffekterna och utgöra ett hinder för utvecklingen av mer effektiva åtgärder. För att kunna identifiera hälsoskadlig värme behöver hänsyn tas till sex faktorer: lufttemperatur, värmestrålning, luftfuktighet, luftrörelse samt individens fysiska aktivitet och kläder. Hälsoskadlig värme kan definieras med hjälp av ett värmeindex som inkluderar de sex faktorerna. Dock bör det uppmärksammas att individens hälsotillstånd inte finns med i beräkningarna i befintliga index. Rapporten redogör för några exempel på värmeindex som är relevanta för inomhusmiljöer, samt modeller som kan appliceras på stadsnivå. Den belyser också behovet av att utveckla ett värmeindex som är specifikt riktat mot identifiering av hälsoskadlig värme i inomhusmiljöer. Det finns ett antal åtgärder som kan vidtas i befintlig bebyggelse för att minska värmestressen inomhus och förbättra hälsan och välbefinnandet hos befolkningen i tätorter. Rapporten redogör för en rad effektiva åtgärder som är relevanta för både fastighetsägare och de boende. Exempel på åtgärder för att minska värmestressen inomhus är att använda solavskärmning som markiser och vegetation, men också personliga avkylningstekniker såsom fläktar och kylvästar samt att integrera innovativa passiva material i fasader, tak, golv och fönster.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Medicin och hälsovetenskap
  • Teknik och teknologier
Originalspråksvenska
Titel på värdpublikationVärmestress i urbana inomhusmiljöer - Förekomst och åtgärder i befintlig bebyggelse
FörlagFolkhälsomyndigheten
Volym18060
StatusPublished - 2018 nov 5
PublikationskategoriPopulärvetenskap
Peer review utfördNej