Voice use in teaching environments: Speakers' comfort

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

Abstract

Popular Abstract in Swedish
Undervisning ställer stora krav på lärares röster. Rösten behövs som ett pedagogiskt verktyg, i kommunikation med eleverna, i allt ifrån högläsning till instruktioner i idrottshallen. I en studie från 1996 beskrev Fritzell (1996) att lärare är överrepresenterade i väntrummen på röstmottagningarna. Flera studier om förekomsten av röstproblem hos lärare har genomförts i olika länder (se Tabell 1) men hittills ingen i Sverige.
Röstproblem kan ha olika grund. Sedan ett tjugotal år har forskningen kring orsaker till röstproblem hos lärare koncentrerats på den belastning som lärarrösten utsätts för i klassrummet. Röstbelastande faktorer finns i arbetsmiljön, till exempel om man måste tala mycket och länge, om man får otillräckliga pauser, om det finns bakgrundsbuller och om rummet har dålig akustik. Röstbelastande faktorer kan också vara relaterade till individen. Kön, ålder, psykiskt och fysiskt hälsotillstånd och stress kan vara faktorer som har betydelse för uppkomst av röstproblem.
Idag är mycket känt om lärares röster och röstanvändning, från enkätstudier och laboratoriestudier. Däremot är ännu mycket okänt om hur lärare uppfattar sin arbetsmiljö ur röstsynpunkt. Det finns få studier om hur lärare använder sina röster i det dagliga arbetet. Jämförande studier om den dagliga röstanvändningen hos lärare med röstproblem och deras röstfriska kollegor saknas nästan helt. Klassrummets akustik har undersökts i en mängd studier men då med fokus på eleven/lyssnaren. Trots att klassrumsakustiken ofta nämns som bidragande orsak till röstbelastning och röstproblem har den sällan undersökts i relation till lärarens röst.
Syftet med denna avhandling var att:
undersöka hur lärare bedömer faktorer i arbetsmiljön som anses påverka rösten och särskilt sätta fokus på rumsakustiken (studie II-IV).
• undersöka förekomst av röstproblem hos svenska lärare (studie II).
• utveckla ett bedömningsinstrument för lärares och patienters självbedömning av röst och halssymtom (studie I).
• studera lärares röstfunktion (studie III) och den vardagliga röstanvändningen i undervisningen (studie IV) och göra jämförelser mellan lärare med röstproblem och deras röstfriska kollegor.
Resultaten från studie I-IV visar i sammanfattning att:
Samspelet mellan individ och miljö är avgörande för lärares röstproblem. Lärare med röstproblem påverkas mer av belastande faktorer i arbetsmiljön än de röstfriska kollegorna. Röstproblemen framträdde tydligast i arbetet och endast få mätbara skillnader fanns mellan lärare med röstproblem och deras röstfriska kollegor vid traditionella, kliniska undersökningar. Resultaten visar att 13 % av lärarna lider av röstproblem. Alla lärare upplever någon gång påverkad röstfunktion men lärare som anger att de har röstproblem skiljer sig från röstfriska lärare i självskattningen av röstsymtomen, i skattningen av återhämtningstiden efter röstbelastning och i att de i högre grad har problem med rösten utan att vara förkylda.
• Lärare med röstproblem påverkas mer av klassrummets akustik och bedömer den i högre grad som hindrande för rösten. Lärare med röstproblem belastas mer av bakgrundsbuller och skattar luften som torrare i högre grad än de friska kollegorna. Hela gruppen av lärare i studie II bedömde bakgrundsbullret från eleverna, fläktar och ljud som kommer utifrån klassrummet som störande (studie II).
• Röstanvändningen hos lärare med röstproblem skiljer sig från röstanvändningen hos de friska kollegorna under skoldagen, i synnerhet under lektionstid. Resultaten från studie IV visar att den ackumulerade röstanvändningen över tid är högre och de har ett högre antal stämbandsvibrationer per tidsenhet. Därtill har de en sämre flexibilitet i röstfunktionen och klarar inte av att förändra röstläget (F0) i relation till ökning av röststyrkan (SPL) på samma sätt som de röstfriska kollegorna (Studie IV).
• Hosta, harklingar och andra symtom från halsen är vanligt förekommande hos röstpatienter i allmänhet och rapporterades också av lärare, både med och utan självskattade röstproblem. Hos en yrkesblandad grupp friska kontroller förekom också symtom från halsen. Tidigare har det inte funnits något instrument för bedömning av halssymtom utom för specifika diagnoser och inte i relation till röst. Det instrument för självskattning av symtom från både hals och röst som utvecklades och prövades i studie I, Voice Handicap Index-Throat, bedömdes som stabilt. VHI-T fyller en viktig funktion för att kunna sätta symtom från halsen i relation till röstfunktionen. Symtom från halsen bedöms traditionellt som tidiga tecken på röstproblem (Studie I).
• Vid studier av t ex. lärares röstproblem och – funktion är det viktigt att ta hänsyn till individens egen skattning av problemen. Detta är även en kliniskt viktig implikation. I likhet med andras resultat fanns det ingen korrelation mellan de självskattade röst- (och hals-) problemen och bedömningen av avvikelser i röstkvalitet eller larynx. (Studie III)
• Resultaten visar att diskussioner om arbetsmiljö och belastande faktorer i miljön måste ingå i behandlingen av röstpatienter med röstkrav i yrket och att området röstergonomi bör beredas plats.

Detaljer

Författare
Enheter & grupper
Forskningsområden

Ämnesklassifikation (UKÄ) – OBLIGATORISK

  • Övrig annan medicin och hälsovetenskap
  • Oto-rino-laryngologi

Nyckelord

Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
Handledare/Biträdande handledare
Tilldelningsdatum2011 apr 5
Förlag
  • Lund University
Tryckta ISBN978-91-86671-73-0
StatusPublished - 2011
PublikationskategoriForskning

Nedladdningar

Ingen tillgänglig data

Relaterad forskningsoutput

Visa alla (1)