Tänk på det du köper som blivande sopor – svart fredag firades på avfallsstationen

Aktivitet: AnnanFramträdande i media

Beskrivning

Tänk på det du köper som blivande sopor – svart fredag firades på avfallsstationen
Medan många helsingborgare passade på att fynda i stans butiker under Black friday träffades forskare, tjänstemän och en rad andra miljöintresserade på NSR för att prata om hur man kan få ett samhälle med färre sopor.
– Vi har gått från ett samhälle med en telefon per familj i 30 år, till en telefon per person i två år – med fem extra i en låda, sa professor Hervé Corvellec.

Avfallsintresserade från olika delar av regionen firade Black friday med att prata hållbarhet på NSR i Helsingborg. Bild: Yvonne Johansson

Under dagen talade en rad personer från olika områden om allt från cykelkök och restmat till lagstiftning och byteshandel.

– Vi firar NSR-dagen trots att det är black Friday, inledde styrelsens ordförande Kenneth Lans.

Sopor måste få kosta. Om man betalar för antal kilo i tunnan blir det synligt, anser Hervé Corvellec, professor i Service management på Campus Helsingborg. Bild: Sven-Erik Svensson

Anledningen till att vi producerar så mycket sopor är att hanteringen fungerar så smidigt och att vi är vana vid att göra det. Avfallsintensiv verksamhet är lönsam och lagstiftningen är helt inriktad på avfallshantering – inte förebyggande, enligt Hervé Corvellec, professor i Service management på Campus Helsingborg.

– Varje gång vi ska köpa något kan vi ställa oss frågan ”Är det värt avfallet?” Vi brukar vara rätt generösa mot oss själva, säger han i sitt framförande.

För de allra flesta är soporna inte något problem. Den bekväma hanteringen gör att problemet blir osynligt.

– Men prova att stänga av sophanteringen en vecka och se vad som händer.
Förr gav avfall kolera eller förgiftade vatten med kemikalier så att folk dog. Så började avfallshantering. Idag är avfall en moralisk fråga. Ett ansvar vi har mot kommande generationer. Professorn förespråkar en avfallsmärkning av varor på samma sätt som man idag kan läsa hur mycket socker eller fett en maträtt innehåller. En mobiltelefon medför 86 kilo avfall.

– Intresset för återvinning kommer från aktivister, inte från företagarna. Det var surfarna som upptäckte plasterna i vattnet. Aktivisterna börjar småskaligt, men det måste skalas upp och göras permanent om det ska få någon effekt. Där har kommuner och större företag ett ansvar, säger han.

– Matavfall är intressant. Det är en liten, liten del av vårt avfall, men drar till sig oproportionellt stort intresse. Ingen vågar prata nerväxt istället för tillväxt, men hur ska man kunna prata avfallsförebyggande utan att prata konsumtion?

Vad borde vi fokusera på istället för matrester?
– Fokusera på verksamhetsavfall. Företagen står för 25 miljoner ton avfall och hushållen för 5. Istället för att se till att plastbesticken hamnar i rätt sopfack borde man se till att de inte finns.

– Jag är personligen rätt bekymrad över spridningen av elektronik, när vi ska ha mikrochipps i varenda köttförpackning. Det ger miljontals små chipp som hamnar nånstans mellan plast och kartong.

Rapportering från NSR dagen 2018 med citat av Hervé Corvellec.
Period2018 nov. 23
EvenemangstitelHelsingborgs Dagblad
Typ av evenemangAnnan
OmfattningNationell

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Företagsekonomi