Institutionen för kulturgeografi omfattar två discipliner, kulturgeografi och humanekologi. Den senare är organiserad som en avdelning inom institutionen.

Forskningen inom kulturgeografi behandlar sociala, kulturella, politiska och ekonomiska förändringsprocesser och deras rumsliga uttryck och konsekvenser för människor på olika nivåer, lokalt, regionalt eller globalt. Avdelningen för humanekologi tillämpar en antropologisk och tvärvetenskaplig definition av sitt forskningsområde. Forskningen behandlar relationerna mellan människa och miljö i olika kulturella sammanhang.

Forskningen vid institutionen är bred, men bygger på långa traditioner inom ekonomisk, social och kulturell geografi och en växande specialisering inom utvecklingsgeografi och humanekologi. Geografiska informationssystem (GIS) och fjärranalys integreras i allt högre grad i ovanstående forskningsområden.

Forskningen vid institutionen drar nytta av att ha alla dessa gränssnitt internt och kombinerar tradition med förnyelse och utforskar nya forskningsområden. 

Mycket av vår forskning tar också upp frågor av samhällsrelevans, vilket återspeglas i ämnen som ojämn utveckling, gentrifiering och bostäder, segregation, migration, innovation, hållbarhet och hållbarhetsomställningar, utveckling, urbanisering och åtgärder mot klimatförändringar. Vår forskning ligger därmed i gränslandet mellan samhälle och rum och undersöker de processer som ligger till grund för samhällsförändringar på olika och ömsesidigt beroende nivåer.

Empiriskt sträcker sig vår expertis från en stark förankring i Sverige och Norden till Europa och Afrika, Syd- och Sydostasien, Latinamerika och Mellanöstern. Forskare använder en rad kompletterande metodologiska tillvägagångssätt som är kvantitativa, kvalitativa och blandade metoder, inklusive GIS och fjärranalys. Vår ambition är att bidra till den teoretiska, empiriska och metodologiska utvecklingen och den akademiska debatten inom ämnena kulturgeografi och humanekologi på en nationell och internationell nivå.

Geografiska aspekter på kulturella, ekonomiska och ekologiska förlopp på global, nationell, regional och lokal nivå. Kultur- och bebyggelselandskapets historia, studier av urbaniserings- och befolkningsfrågor i modern tid. Lokaliseringsfrågor, kommunikationer och organisationsformer inom svenskt näringsliv och offentlig förvaltning. Organisationsformer, landsbygdsutveckling samt allmänna utvecklings- och förändringsprocesser i Tredje Världen. Utveckling av tidsgeografiskt synsätt för analyser och beskrivningar av skilda samhällsförlopp. Geografisk informationsbehandling - GIS. Genusfrågor.